(Johan Birath 1994, 1998)
gränsar i n. till Väderstad, i no. till Skrukeby, i ö. till Ekeby, i s. till Säby i Jönköpings län samt i v. till Trehörna och Rök. Arealen är 8,143 h., varav 7,880 land. Marken är merendels ojämn och stenbunden. I sin helhet kan socknen anses som en övergångstrakt från slätten till Holavedens bergstrakt i Jönköpings län. Jordarten är huvudsakligen stenbunden sand och styv lera. Förutom av Lillån, som genomflyter en del av socknen, bevattnas densamma av sjöarna Lången, Trehörningen, Rinna-, Ljungstorps-, Gärdslätts-, Fjettmunna-, Lussebo- och Mossebosjöarna. Av vägar kommer den förnämsta från Vadstena in i socknen från Väderstad och går genom n. delen till Ekeby. Från densamma utgår i nordv. riktning en häradsväg till kyrkan. Dessutom finnas flera härads- och sockenvägar.
Rinna nämnes 1382 i ett gåvobrev till Vadstena kloster, ävensom 1399 och 1437. Kallas under medeltiden understundom Egbyrinna och skrives 1558 Egby-Rinna. Socknen är annex till Ekeby. Kyrkan är av sten och nybuggd 1802 av Joh. Seurling. Kostnaden för densamma uppgick till 2,240 rdr 23 sk. 5 rst., varjämte under byggandet användes 319 ökedagsverken, 6,887 karl- och 306 kvinnsdagsverken. Över v. portalen läses: Kon. Gustav IV Adolf regerade på elvte året, då Rinna kyrka byggdes 1802. Sakristian är byggd i halvcirkel bakom koret. Längden är till tornet omkr 22, bredden 11 och höjden till taklisten 6 m. Vapenhuset: 3,10 X 4 m. Har sittplatser för 200 personer samt värmeugn. Altartavlan är målad 1803 av Hörberg och framställer Kristi himmelsfärd. Orgelverket om 10 st. är från 1834 av Andersson. Ljuskronorna äro tre av mässing och en av trä. En av de förra är förärad av gästgivaren, "välaktade" Olof Eriksson Falck och dess hustru Maria Eriksdotter i Östa 1747. Dopfunten, av rödgrå kalksten, är bekostad 1691 av "beskedlige" Måns Olofsson i Ärmestorp och dess hustru "gudfr. Matrona H. Engebår Nilsdotter". Av äldre inventarier nämnas ett krucifix, kyrkstocken, en vacker värja med stålfäste, ett altarförhänge och en offerkista.
Tornet är 3 m. i fyrkant med en höjd i muren av 16 och i överbyggnaden av 9,5 m. Å den större klockan är en sköld med Bondevapnet under bokstäverna M. B. (Magnus Bonde). Å den mindre, som blivit hitbytt från Vadstena, läses å ena sidan: Så vitt din klang och ljud av luft till öron föras, Giv Gud, att hjärtan må till helig längtan röras. Att väckas i Guds hus av himlastämmans ton Till bättring och lov för Zions konungs tron. Ps. 84. Å andra sidan: In incerto habetur quo primitus tempore fusa sit aes hoc Campanum; nostra vera aetate ruptum, sumtibus templi Wadztenensis, Pastore Petro Hörberg, Consule Isaco Sundvall, refecit auxitqve anno 1748 Petrus Petraeus.
Avst. till Väderstads jvst. 6 km.
Den gamla kyrkan var av obekant ålder samt blev tillbyggd på 1680-talet, då det förut befintliga stentornet nedrevs, varefter stenen användes till nybyggnaden. Ringklockorna hängde därefter i en trästapel. Längden var 21 och bredden med tillbyggnaden 10 m. Altartavlan här uppsattes 1739.
Av fornlämningar omtalas vidsträckta stensättningar å slätten emellan Gärdslätt och Stenstorp. Sägnen förmäler att här fordomtima varit en stad, benämd Lokestad eller Lockerstad. Stensättningar förekomma även å flera andra ställen. - Å Rinna bys ägor hava vid skilda tillfällen blivit hittade sporrar, värjor med flera minnen från, såsom det säges, någon drabbning.
Folkmängden var på 1750-talet: 955, 1790: 1,083, 1850: 1,524, 1910: 1,113 och 1915: 1,070. - De uppgivna kassorna 1910 äro: kyrkok. kr. 450, kommunalk. kr. 2,072, bibelk. kr. 1,100, Ribbing-Curmanska k. kr. 1,600, Sven Anderssons donation kr. 100, K. M. Anderssons d:o kr. 2,600, Donationshemman 11/68 m. Sevedsgård. År 1874 omnämnes ytterligare Boxholms donation, Boxholms spannmålsfondkassa, Bergmans donation, Ekmanska d:o, alla för skolan, Ribbingska gravkorskassan, ljuskassan, Bergmans donat. för underhavande samt Häggarpska fonden. - Folkskolorna äro 2 med 86 barn 1915 samt 2 småskolor med var sin l:a. - Här äro 2 handl. och 5 handtverkare.
Gårdar.
Abbatorp, 3/4 m., 58 h. Biskop Nils och prebendaten Henr. Henekini, båda i Linköping, skänkte 1377 mot vissa villkor till Vadstena kloster alla sina fastigheter här. Abbatorp hörde då till Väderstads s:n. År 1642 omnämnes löjtn. Jak. Pedersson Ljungh härstädes. Ägdes en tid av sed. landshövdingen Joh. Ehrensköld (+ 1706) och hans fru Kat. Rask. Har länge haft 4 ägare. - Björnarp, 1/4 m., 105 h. Har sedan långliga tider hört till Mossebo säteri, dit det hörde ännu under 1800-talet. Har sedan 1880-talet och åtminstone ännu 1909 tillh. K. G. Nilsson. - Brusarp, 1 m., 91 h. Jakob i Brusath(orp) nämnes 1405. Denna gård med Jordsfälle och tre gårdar i Rinna reducerades från M. Soops arvingar. Har länge haft 2 äg. - Bråten, 1/4 m., 101 h. Skattlades 1654 tills. med Granstorp, Guldkistan, Höghult, Lindåsen, Ramneboda och Sillekullen. Sedan länge 2 äg. - Bösamålen, 1/8 m., 50 h. Hörde förr till Mossebo. Tillh. 1884 A. P. Petersson. 1895 A. Anderssons stärbhus och 1910 K. J. Johansson. - Dinkarp, 1/8 m., 57 h. Skattlades samtidigt med hammarskog, Krokebo och Långsten 1680. Tillh. 1884 Fritiof Andersson, J. A. Rydqvist och 1910 A Ringqvist i Lussebo. - Granstorp, 1/2 m., 24 h. Tillhörde 1884 och 1910 K. O. Arnborg. - Guldkistan, 1/4 m., 90 h. Tillh. 1884 stärbhus, 1895 K. P. Persson, Kivarp, och 1910 A. A. Enqvist. - Gärdslätt, 2 3/4 m., 481 h. 1/4 är skogvaktareboställe. En gård här tillh. omkr. 1700 släkten Kyle; 2 1/4 m. har länge tillh. 12 äg. - Hammarskog, 1/8 m., 64 h., 5 äg. - Helgslätt, 1/4 m., 18 h. var omkr. 1700 frälse för E. Soop. Tillh. 1884 och ännu 1910 P. A. Jakobsson. - Höghult, 1/8 m., 35 h. Tillh. F. Andersson. - Jordsfälle, 1 m., 98 h. Har 2 äg. - Kimme, 1 1/8 m., 175 h. Har länge haft flera äg., f. n. 6. - Kivarp, 3/8 m., 121 h. Har tillh. Boxholm, 1884 A. Eriksson, 1895 o. 1910 K. P. Petersson. - Krokebo, 1/8 m., 65 h. Har måhända tills. med andra gårdar i socknen omkr. 1770 hört under Vadstena slott. Tillh. på 1880- och 90-talen J. P. Johansson och 1910 E. Andersson. - Kärrbetorp, 1/8 m. Tillh. J. A. Andersson, Abbatorp. - Laggaretorp, 1/8 m., 68 h. Har tillh. F. G. Brun, nu hans stärbhus. - Lindåsen, 1/2 m., 94 h. Tillh. J. A. Gustafsson. - Ljuna, St., 1 m., 95 h. Var säteri för majoren And. Gyllenållon, men säterirätten upphörde 1680. Tillh. E. G. Nilssons stärbh. - Ljungstorp, 1 m., 124 h. Tillh. omkr. 1700 släkten Gyllenklou, 6 äg. - Lussebo, 1/2 m., 297 h., 3 äg. - Lycke, 1/2 m., 113 h. Lyckio omtalas 1374. Har länge haft 3 äg. - Långeberg, 1/2 m., 50 h. Tillh. A. V. Karlström. - Långsten, 1/8 m., 38 h. Tillh. G. F. Max. -
Mossebo, 1 1/2 m. med Gettringstorp, 1/8 m., 486 h, Ingevald av Mossebuden bortbytte 1295 en gård till Vreta kloster och avses därmed troligen denna gård. Egendomen utbyttes tills. med Långeberg år 1612 från kronan av riksrådet Lindorm Ribbing, vilken därefter skrev sig till Mossebo. Efter hans död tillföll egendomen hans änka Märta Bonde, (+ här 1642), ägdes därefter av hennes dotter Brita (+ 1865), gift med riksr. Joh. Rosenhane (+ 1661). Under deras tid bestod godset av 13 3/8 mantal. Reducerades från arvingarna och lades under Vadstena, dit egendomen hörde 1700. Utlöstes sedermera till en del av Katarina Ribbing, f. Falkenberg (+ 1716), samt blev med dithörande Björnarp 1/4, Gettringstorp 1/8, Långeberg 1/8 och Nyarp 1/8 med rå och rör avhyst under Boxholm är 1728, då den förfallna sätesbyggningen samtidigt nedrevs. Läget av densamma synes ännu av några stensättningar. Blev under senare delen av 1800-talet självständig egendom och tillhörde 1870 Joh. Aug. Johansson samt 1895 hans stärbhus. Tillh. Motala Egna hemsförening och är ägostyckadt. Är belägen på v. stranden av Mossebosjön. -
Ramneboda, 1/4 m., 106 h. Ramnabodhe skänktes 1413 av Torberg Kerlingh (en sparre) och hans hustru Katarina Tobbadotter till Vadstena kloster. Har länge haft 3 äg., f. n. 2. - Rickelhag, 1/2 m., 91 h. Har förr hört till Boxholm. Såldes med kvarn och såg år 1878 av kronofogden H. Lindeberg för 33,000 kr. till majoren Henning Elliot. Ägdes 1895 och senare av Er. Johansson Gården är belägen vid en å, som här bildar en större damm. Manbyggnaden är nyuppförd och har köksvåning av sten med övervåning om 8 rum.
Rinna, 4 3/4 m., 645 h. Vid räfsteting i Vadstena 1399, då flera riksråd voro närvarande, stadfästades Skänninge klosters besittningsrätt till bl. a. 2 attungar jord här, vilka Siunde Claemizson skänkt dit. Ett m. är komministerboställe. Det övriga har länge haft flera äg., f. n. 13, varav komminister And. Joh. Jak. Brusén m. fl. - Sandkulla, 1 m., 332 h., 7 äg. - Sillekullen, 1/4 m., 36 h. Tillh. 1884 häradsskogvaktaren Karl Joh. Bruséns änka Anna Sofia Dahlström, 1895 A. J. Brusén och 1910 O. V. Svensson. - Skräppe, 1/4 m., 133 h. Reducerades med Lussebo från riksrådinnan Brita Rosenhane, f. Ribbing (+ 1685), liksom Göteryd och Sandkulla. Ägdes under senare delen av 1800-talet av J. Andersson samt 1910 av P. J. Andersson. - Skvalbäcken, 1/8 m., 73 h. Har förr hört till Boxholm. Tillh. 1910 P. A. Karlsson. - Slätten, 1/2 m., 42 h., 3 äg. - Smedstorp, 1/4 m., 70 h. Tillh. 1884 A. J. Persson, 1895 och senare K. A. Gustafsson.
Stenstorp, 1 m., 142 h. Tillhörde under 1600-talet tills. med Ärmestorp och 2 gårdar i Gärdslätt M. Soop. År 1842 avled här häradsdomaren Nils Jonsson i Stenstorp 74 år gammal. Hans äldsta barn var då över 50 år äldre än hans yngsta och detta senare var yngre än hans barnbarns barn. J. hade varit nämndeman i 45 år, varav häradsdomare i 12. Gården har länge haft 2 äg., 1910 A. G. Svensson, Stensnäs och N. A. Bergqvist.
Stockstorp, 1/4 m., 69 h. Har förr tills. med Stortorp tillhört Götvik. Tillh. på 1880-talet och ännu 1910 J. P. Tillberg. - Stortorp, 1/2 m., 196 h. Tillh. 1884 Viktor Petersson, 1895 A. J. Andersson och 1910 hans stärbhus.
Särstad, 5 m., 506 h. Stefan Stangenberg (snedbjälke med 2 sparrar) och hans hustru skänkte år 1382 till Vadstena kloster, dit de insatte sin dotter, bl. a. 1 attung i Saeridhzstadha. Frälsegårdarna tillh. omkr. 1700 dels Sätra i Rök, dels Louis de Geers arvingar. År 1894 tillhörde 2 m. A. M. Petersson. År 1910 tillh. 4 3/4 m. 5 äg., varav K. E. Petersson, K. A. Asklöf, K. A. Jonsson m. fl; 1/4 m. är doneradt av prostinnan Hedv. Maria Curman som änkesäte åt komministeränkor i Ekeby och Rinna. Då ingen änka finnes, delas inkomsten av gården av komministrarna.
Torpa, 3/4 m., 108 h. Har länge tillhört bondesläkter och haft 7 äg. - Trehörningstorp, 3/8 m., 65 h., Tynnerstorp, 1/8 m., 54 h., Årstorp, 1/8 m., 57 h. och Ärmestorp, 1/2 m., 188 h. hava var sin äg. Aermundathorp nämnes 1399.
Övriga tillhörigheter: Gärdslätts kvarn, Karlslund, Kycklingebäcken, Moen, Rickelhags kvarn o. sågverk, Stensnäs m. fl.
Övriga sockenbeskrivningar från denna tid: Blåvik, Ekeby, Malexander och Åsbo. Beskrivningar över Rinna finns också från åren 1760 och 1828.