(Johan Birath 1994, 1998)
belägen invid sjön Sommens två nordligaste vikar, vilka bilda en långsmal halvö, vartill kommer en annan del av socknen, som i söder även stöter intill Sommen. Begränsas i övrigt åt v. av Malexander och åt n. av Åsbo och Ekeby socknar. Arealen är 8,672 har., därav 6,533 land. Marken utgör en bergig skogsbygd, vid stränderna av Sommen mer leende, i det inre av mer allvarlig natur, växlande med små skogssjöar och vidsträckta mossmarker. Socknen genomstrykes av en landsväg, som kommer från Åsbo och går förbi kyrkan till Torpa socken. Ännu på 1840-talet fanns ingen åkväg i södra delen av socknen utan klövjades de varor, som skulle fortskaffas. Vattenvägen användes då och än i dag ofta som färdmedel. På grund av kommunikationernas beskaffenhet var Blåvik länge som en avskild del av landskapet. Den södra delen av socknen, det s. k. "Norrsjölandet", tillhörde Torpa socken men hade ingen landsväg till kyrkan. Till sjös var kyrkvägen 12 km. Den norra delen, som var den största, tillhörde Ekeby församling. Här fanns det gårdar, vilka hade mer än tre mil till Ekeby kyrka.
Blåwijk nämnes som torp 1307. Enligt k. förordning av d. 26 oktober 1866 bestämdes, att vid dåvarande kyrkoherdars i Ekeby och Torpa församlingar avgång, skulle en ny konsistoriell kapellförsamling bildas av 6 1/8 m. från Ekeby och 4 1/4 m. från Torpa socknar, tillhörande Ekeby pastorat. Avsikten var till en början att bilda ett större patronellt pastorat, Sommebygd, som avsågs att bildas av delar av Ekeby, Malexander, Torpa och Säby pastorat. Ägaren av Boarp, fältkamereraren S. J. Bergman, visade härför livligt intresse, och med erbjudande av riklig hjälp i ekonomiskt avseende gjorde B. hos k. maj:t ansökan härom. Men förslaget förkastades och bifölls först sedermera, i det skick härovan nämnts. Hedern av socknens bildande tillkommer helt och hållet nämnde fältkamererare Bergman, som skänkte plats för kyrka, kyrkogård, socken- och skolhusbyggnad, 1/2 m. Kopparhult till kapellpredikantboställe, 5,000 kr. till kyrkobyggnad samt 3,000 kr. varav räntan tillfaller kapellpredikanten. Ordinarie kapellpredikant anställdes först 1880. Från 1878 tjänstgjorde e. o. präst. Från 1872 hölls månadtligen gudstjänst av Ekeby präster.
Kyrkan är belägen å en brant i Sommen stupande udde samt uppbyggd 1872. Den är av trä och reveterad. Har värmeugn och utrymme för 400 personer. Orgeln om 5 st. är delvis skänkt av fröken matilda Bergman, som därjämte skänkt kyrksilver. Ringklocka är given av Boxholms aktiebolag och järnportar till kyrkogården av bruksp. K. P. av Burén. - Avst. till Linköping 6,4 mil.
Från äldre tider omtalas ett "blodregn" år 1630 samt ånyo 1698 å Sommen vid Blåvik. Om "Some" säges det, att han var en mäktig och trollkunnig man. Bl. a. tillskrives honom en fördämning i sundet mellan Andersbosjön och Sommen, av vilken spår ännu anträffas i murlika revlar. Denna fördämning skulle tillkommit, för att fisken icke skulle gå ur Sommen in i Andersbosjön.
Folkmängden var omkr. 1880: 471, 1910: 459 och 1915: 450. - Kassor 1910: kyrkok. kr. 3,000:-, skolkassan kr. 2,000:-, fattigkassan kr. 1,653:-. Häggarpska fonden kr. 3,000:-, Donationshemman 1/2 m. Kopparhult. - Folkskolan vid kyrkan har 1 lär. och 1915 26 barn samt småskola vid Karlstorp med 1 l:a. - Skogsbruk är huvudnäring. Först därefter komma åkerbruk och fiske. - Av handtverkare finnas 1 skomakare och 2 skräddare.
Gårdar.
Andersbo, 5/8 m., 710 h. Hörde redan 1636 till Boxholm. - Arnäs, 1/2 m., 113 h. Arnanäs testamenterades 1405 till Vadstena kl. av riddaren Ture Bengtsson, som därjämte dit skänkte Flandhult. Arnäs och Flanhult hava förr hört till Liljeholmen. Arnäs som frälse 1700 och 1725, Flanhult som rå och rör till 1680. Tillhörde redan i början av 1800-talet Boxholm. - Arrebo, 1 m., 634 h. Innehades som säteri av Maur. Holtz (Holst) från 1632 men gick miste om säterifriheten 1680 "för ofullkomlig byggnad och kultur". Ägdes vidare av Jakob Gyllenborg, då egendomen 1685 återfick säterifriheten. Utbyttes sedermera till kronan och kom under Vadstena slott. Tillhörde tidigt Boxholm. - Blåvik, 1 m., 354 h. År 1307 utfärdade hertigarna Erik och Valdemar gåvobrev på deras andel i två torp Blawijk till Bo Nilsson, vilken gåva stadfästades av k. Birger 1311, som därjämte efter ett par veckor senare överlät sin enskilda del i Blauik till samma Bo. Nämnda gåvobrev vidimeras 1345 av Alvastraabboten Ragvald. År 1416 avträdde Johan Tovesson Krook till biskop Knut i Linköping Blavik. Tillh. 1636 M. Holtz på Arrebo, under senare delen av 1600-talet släkten rosenstjerna, 1726 kommendörkapt. Erik Ahlfort, Liljeholmen, samt synes därefter följa denna gård. - Bösebo, 3/4 m., 900 h. Hörde 1636 under Götevi men kom med Arrebo till kronan och Vadstena slott samt senare till Boxholm. - Eklabo, 3/4 m., 410 h. Alla ovannämnda gårdar tillh. nu Boxholms A.-B. - Fiskevik, 1/2 m., 258 h. Har länge tillh. allmoge. 1910 J. Karlssons stärbh. och A. A. Abrahamsson. - Flanhult, 1 m., 934 h. År 1344 gjordes en överenskommelse mellan riddarna Gustav Tunesson och Magn. Gudmarsson att, om den förre överlevde sin fru Katarina Gudmundsdotter, skulle han till sin död behålla bl. a. Flandholt men efter Gustavs bortgång skulle gården tillfalla Katarinas broder och enda arvinge riddaren Magnus. Nämnes 1405 (se Arnäs). Tillh. 1700 ryttmäst. Knut Patkull, samt i slutet av nämnda århundrade släkten Grönhagen men 1825 och vidare Boxholm, nu Boxholms A.-B. - Helgesbo, 1/4 m., 78 h. Har länge tillh. allmoge, nu Boxholms A.-B. - Hårdaholm, 1 m., 390 h. Har tillhört Liljeholmen, nu Boxholms A.-B. - Karsbo, 1/2 m., 470 h. Tillh. jakob Gyllenborg men kom till kronan och Vadstena slott samt senare till Boxholm, nu Boxholms A.-B. - Kopparhult, 1/2 m., 119 h. Tillh. 1636 Holtz, men kom sedermera under Liljeholmen, till dess gården skänktes till kapellpredikantboställe av fältkamereraren S. J. Bergman. -
Liljeholmen, 1 m. med Fiskarp 1/2 m., tills. 298 h. Denna egendom bar intill 1600-talet namnet Ringshult och omnämnes 1280 under namnet Rinxhulth, då östgötalagmannen Bengt Magnusson underrättade alla Ydre invånare, att han lämnat herr Nikolaus Sigridsson detta konungens och häradets hemman att bebo. År 1299 förordnade nämnde Nikolaus, som var lagman i Värend, ifrån Ringshult genom testamente om sin kvarlåtenskap. I ett brev av 1414 omtalas herr Bo Boson som "lifdhe och sat i Ringxhulte", som det synes under 1300-talet. Från slutet av 1300- samt början av 1400-talet äro flera brev utfärdade härifrån av Linköpingsbiskopen Knut (Natt och Dag), ävensom av andra. År 1404 utfärdade nämnde biskop bl. a. ett kvitto från Ringxhulth å den uppbörd, han erhållit av prosten Petrus i Ydre. I början av 1400-talet omnämnas laxkaren i Tranås, vilka hörde till Ringshult. Under 1600-talet köptes Ringshult av överstelöjtn. Krister Lillie, som gav egendomen sitt nuvarande namn. En gammal källare benämnes efter honom ännu Lillies källare. Tillh. sedermera måhända dennes brorson Krisman Lillie, men kallas 1683 fru Margareta Drakes säteri. Såldes därefter till majoren Gabr. Gyllenståhl (+ 1705) och hans första fru Maria Fahnenhjelm (+ 1691), vilka lämnade det i arv till sin dotter Maria Sofia och hennes man, amiralskapt., sederm. kommendörkapt. Erik Ahlfort, av vilka den förstnämnda dog här såsom änka år 1753. Ägdes vidare av sonen, amiralskapt. Gabr. Ahlfort (+ 1780) samt därefter av sekreteraren Erik A. Ahlfort och hans maka Elisab. Busser, år 1825 av löjtn. Fredr. Otto Vilh. Boursie (+ här 1835), gift med J. C. Ahlfort. År 1841 avled här änkefru Ingrid Elisab. Bursie, f. Busser. Ägdes a852 av fältkamerer. Sven Johan Bergman och hans fru Anna Maria Ahlfort samt 1872 och 1884 av fröken Matilda Bergman, Boarp. Tillh. på 1890-talet Lars Vilh. Esbjörn Pontin, vars moder var dotter till fältk. Bergman, samt f.n. Boxholms A.-B.
Egendomen, belägen vid Sommen, har gammal manbyggnad, uppförd av major Gyllenståhl. Till det inre giver byggnaden ännu inblick i, huru en rik man under 1600-talet ordnade sin bostad, då han icke ville åt sig uppföra något slott. Ett stort rum rätt fram från förstugan har smårutiga fönster och en gammaldags spis, som tager ett betydande utrymme. Timret i väggarna äro av en grovlek, som numera väl sällan eller aldrig kan anskaffas. Väggytorna äro obetydligt utjämnade men helt och hållet betäckta med målningar i limfärg, framställande slott och trädgårdar m. m. Även taket upptages av målningar med monogram o. s. v. i rött och vitt. Rummen å ömse sidor om detta större hava även målningar. Bland folket här går ännu den sägen, att i den på en mils avstånd belägna Torpa kyrka fick förstagångsringningen icke börja, förr än Liljeholmens kyrkbåt var färdig att lämna Liljeholmsstranden. Tecken till detta gavs genom flaggning från Torpöns norra udde. Och två timmar senare, då kyrkbåten var anländ, kunde gudstjänsten taga sin början. -
Tingkullanäs, 1/2 m., 292 h. Utbyttes vid reduktionen. Har länge hört till Boxholm, nu Boxholms A.-B.
Övriga tillhörigheter: Flaskarps kvarn och såg, Helgesbo tegelbruk, Lugnet m. fl.
Övriga sockenbeskrivningar från denna tid: Ekeby, Malexander, Rinna och Åsbo. Beskrivningar finns även från 1760 och 1828, för den del av Blåvik som under dessa tider ingick i Ekeby socken.