(Johan Birath 1994, 1998)




13. Åsbo,

omgives av Mjölby, V. Hargs, Blåviks, Malexanders och Ekeby s:r. Arealen: 12,386 h. varav 12,052 land. Därav tillh. 0,04 kv.-km Boxholms municipalsamhälle. Marken är bergig, stenbunden, skogbeväxt och oländig. Rådande jordart är i n. och nv. lera; förövrigt svartmylla och sand. Tre mindre insjöar, Öjaren, Aspen och Rydsjön hithöra. Till Svartån utflyta härifrån Åsboån och Huruån. Då östra stambanan här anlades blev Åsboån på en betydlig sträcka omlagd, så att den nu framgår över förutvarande åkerfält. I Huruån hava äkta pärlor blivit funna. Vid v. gränsen stryker landsvägen från Mjölby till Småland. En häradsväg går förbi kyrkan till Malexanders socken. Genom socknen och över de båda åarna går även östra stambanan med st. Boxholm och Strålsnäs.


Aasby och dess kyrkoherde Laurens nämnas 1411. Kyrkan, som då skulle hetat Oshult, har uppgivits vara från år 1181, och d. 24 nov. 1881 firades med en minnesfest i kyrkan hennes 700-åriga tillvaro. Den handling, som låg till stöd för denna minnesfest, förvaras bland kyrkans handlingar och lyder:


"Heliga kyrkio Oshullt är belägn och grundatt medh bogård sino, i trylle sogn, klucko stondir å tryllabergh, kluckare boor ther sammastädes uthi ena täpp, åkrar och engia nu ther hoos ero, lika wist eger kluckare ena utiord i grönnhalunden, och engia liggia milom tunarp och huru ström, kyrkio eger iord ått sinom tiennar, sum guds ord föra, sum er tryllekulla, ther liggia äkrar och engiar till, i wåto och torro, i skogh, och fiskewatn, hwilka iord ingen må quelia, kyrkio er bygd aff fribornom erlikom mannom, sum tena bref utwisar och tena iord gudi till loff giffuit (en rad oläslig), kyrkio er wijgd aff biskopen Colo i Linkiopingh tå hon redo waar, sum allt i kyrkioboken skriffuit er: Linkioping årun efter guds byrd 1181."


I Dipl. Sv. B. II återgives ett s. k. extrakt, dateradt 1292 och gjordt vid slutet av 1600-talet, vilket man säger sig icke ansett sig böra därstädes förbigå. I nämnda utdrag, som nämnes såsom förvaradt bland kyrkans handlingar, har Nils Ragvaldersson i Hermannekulla givit sin kyrka Osslehult en utjord i "Gröneste Lunden, det Grönehult kallas", för att de, som ljus tända och klockor ringa, må ringa för givarens faders själ. Detta extrakt slutar med en anteckning, att detsamma legat till grund för en hovrättsdom, som tillägnat nämnda utjord till åsbo kyrka. - Enligt en i Linköpings domkapitel år 1638 inlämnad handling skall Osbohults kyrka år 1262 fått två torp, Trullekulla och Staffanstorp av Ravalder Tykesson (den ovannämnde Nils´ fader). Han hade för denna gåva föreskrivit, att årliga själamässor skulle förrättas å hans dödsdag och, då dessa själamässor efter refornationen inställdes, yrkade d. v. ägarinnan till patronatgodset, en fru Estrid Nilsdotter, år 1592 att återfå den till prästgården donerade jorden, vilket anspråk helt summariskt avvisades medelst ett brev från k. Johan III till hauptmannen i Vadstena län "att han skulle hålla fru Estrid i styr, så att hon ej prästerskapet något av dess urgamla rättigheter måtte avhända".


Socknen bildar ett patronellt pastorat. Patronaträttigheten tillkommer enligt Göta hovrätts dom av d. 1 apr. 1734 ägaren av Strålsnäs säteri och sträcker sig till kallandet av såväl pastor som komminister. Redan mot slutet av 1600-talet sökte ägaren av nämnda säteri patronaträtten, ehuru den då icke beviljades. Enligt sägen skola dock socknens präster redan före 1734 blivit av gammal hävd tillsatta av ägarna till Strålsnäs. Ny reglering 1919. Enl. k. br. av 8/11 1907 är komministraturen, föreslagen till indragning, vakanssatt. -


Kyrkans murar vittna om hög ålder, ehuru hennes inre är moderniseradt. År 1728 blevo 8 av hennes 9 fönsteröppningar utvidgade. Ursprungligen hade kyrkan en inre längd av 19 och en bredd av 8 m., men år 1749 blev hon tillbyggd åt norra sidan med en längd av 10,7 och en bredd av 7 m. Stenvalven nedbrötos och ersattes med högre trävalv. Den gamla sakristian ersattes av en större. År 1847-49 undergick kyrkan ånyo en större reparation, då valven ytterligare höjdes och fönstren förstorades m. m. Reparerades ytterligare 1888. Nuv. längden är omkring 30 och br. omkr. 16 m. med utrymme för 700 personer. Har värmeugn. Altartavlan uppsatt över korfönstret, framställer Kristi nedtagning från korset, skänktes hit 1848 från Laggarp och uppsattes 1850. Å altaret är ett krucifix. Den gamla altartavlan är av bättre arbete än den nya. Den är hitskänkt 1771 av Beata Ribbing, f. Sparre, och framställer den heliga nattvardens instiftelse. Före sistnämnda år funnos endast två Mariabilder å vardera sidan om det över altaret befintliga fönstret. Predikstolen är given i testamente år 1764 efter Gust. A. Ribbing. En äldre predikstol var skänkt 1648 av Anders Stråle till Näs. Orgelverket om 9 st. är förfärdigadt av P. L. Åkerman 1866.


Redan år 1648 uppfördes här en orgelläktare på bekostnad av Stråle och hans maka, född Rutenkrantz, vilka även 1649 hit förärade ett "positiv", vilket sedermera nedtogs under förra hälften av 1700-talet. År 1823 byggdes ett orgelverk om 14 st. av Lorin. Vid v. dörren är en prydlig gravsten med många vapen och nederst inskriften: Omnia transibunt sic ibimus ibitis ibunt. Under koret har varit en grav för släkterna Some och Stråle, som numer är igenfylld. Graven är övertäckt med en täljsten, med nämnda familjers vapen. Här förvaras en dopfunt av täljsten rund och slät med utarbetad fot, en äldre tavla med Kristus å korset samt tre vapen, ett över Germund Some med årtalet 1621, ett över Kristoffer Andersson Stråle med årtalet 1646 och ett över överstelöjtn. Magn. Stråle (+ 1708). Germund Some är begraven å kyrkogården. Hans gravsten upplyser, att han varit herre till Lagetorp (Laggarp) och Opplunda och dött d. 11 jan. 1623, samt att hans maka var Bengta Bengtsdotter (Liljebjelke). Dessutom äro å stenen uthuggna de båda familjernas vapen samt en längre rimmad inskrift.


Ursprungligen fanns över kyrkan ett 18 m. högt torn, men ringklockorna hängde i trästapel, till dess nuv. torn uppfördes 1775. Den större klockan, som väger 4 skepp. 13 lisp. 5 marker, är gjuten 1568 och omgjuten 1743. Den mindre klockan göts 1684 med följande inskrift: En ego campana, nunquam denuncio vana; Dum trahor venite, voco vos ad gaudia vitae. Inskriften är sedan en 1775 skedd omgjutning, följande: Ack! kommen flitigt hit, När ljudet eder kallar. Ack, kommer, hörer till, Vad Herrans mun befaller. Den villigt kommer nu, Får saligt komma då, När Guds basuneljud Oss alla kalla må.


Inom socknen har Boxholms aktiebolag år 1897 bekostat en ny kyrkobyggnad. Kyrkan är belägen nära Svartån samt uppförd av vällugnstegel i götisk stil med strävpelare. Har 500 sittplatser. Fönstren hava katedralglas samt glasmålningar i de tre korfönstren. Altarprydnaden består av ett i ek snidat krucifix. Har elektrisk belysning m. m. Prästerna i Ekeby och Åsbo förrätta gudstjänsterna.


Av fornlämningar märkas 2 runstenar. Den ena, sedan 1856 i Grönlunds park, har inskriften: Gudmund reste denna sten efter sin fader Vistin. Den andra är invid åstranden på Hermannekulla samt spräckt i tre delar. Inskriften torde, enl. Brate vara: ...resa denna sten efter Krok sin fader (och efter) Äzinvi (sin moder). Å nämnda kulle finnas utmed Svartån en del ättekullar. Vid laga skifte år 1869 i Björke gästgg. undantogs och avsattes som gemensam plats en areal av omkr. 9 m. i fyrkant omkr. ett väl bibehållet griftrör, beläget å en med lövskog beväxt höjd nära häradsvägen och icke långt från åbyggnaderna på en av sjifteslagets gårdar.


Folkmängden var på 1750-talet: 1,150, 1790: 1,454, 1810: 1,477, 1850: 2,046, 1870: 1,959, 1910: 2,477, 1915: 2,400, därav i denna sockens del i Boxholms municipalsamhälle 277. - Kassor 1910: kyrkok. kr. 4,020, fattigk. kr. 8,600, skolk. kr. 1,640, kommunalk. kr. 2,300, fru Sjögrens fond kr. 2,800, Burénska f. för Laggarps fattiga kr. 2,133. - Folkskolor finnas vid kyrkan och Staffansbo med 2 lär. och 113 barn år 1915, vartill kommer skolan vid Boxholm (se Ekeby s:n). Tre småskolor ha var sin l:a. - Här finnas 14 handl. och 10 handtverkare.


Gårdar.


Björke, 1 m., 160 h. Tillbyttes kronan på 1600-talet från riksr. Kr. Gyllenstjerna. Sedan länge 3 äg. - Bötinge, 1 1/2 m., 266 h. Bötinge (danskt ö) nämnes 1410 och är antagl. denna gård. Tillh. 1636 laggarp, 1884 A. M. Jonsson, 1894 hans stärbhus, då samtidigt 1/8 m. tillh. komministerbostället. Ägdes 1910 av A. F. och K. T. Andersson. - Dörhult, 1/2 m., 145 h., 3 äg. - Ettringstorp, 1/2 m., 408 h. Etrungxthorpp hörde till de många gårdar, belägna inom flera provinser, som Bo Jonssons änka Katarina år 1402 sålde till riddaren Bengt Nilsson. Tillh. generalm. Per Linderoth (+ 1673) och hans arvingar som säteri. Har senare hört under Boxholm, f.n. till Boxholms ab. - Flathult, 1/2 m., 335 h. Har sedan länge 8 äg. - Freby 1/2, Germundarp 1/2, Hemmingstorp 1/2, Kvisslehult 1 3/4, Rävtomta 1/2, Sjögarp 1/2 och Timmerö med Lövhagen 1/2 m., tills. 1,793 h. hava dels hört till Boxholm, dels till andra gårdar inom eller utom denna s:n. Hemmingstorp tillh. 1687 fru Marg. Drake, 1700 Bengt Liljestjelke (+ 1710), 1726 släkten Gyllenståhl. Hörde 1853 till Boarp. Alla nämnda gårdar tillh. nu Boxholms ab. - Friggestorp, 1 1/2 m., 92 h. Har 2 äg. - Förmo, 1/2 m., 73 h. Har liksom Friggestorp, Hultkil, Kårarp, Näsby, Sanden o. Staffansbo innehafts av släkten Gyldenklou. Tillh. 1894 J. F. Johansson och 1910 G. Johanssons stärbh. - Gränsefall, 1/2 m, 164 h. Lasse i Graensfalle var 1411 fasteman. Denna gård och Sandvik tillh. 1636 jungfru Ebba Gyllenstjerna å Torsnäs i V. Harg och 1687 fru A. Skytte. Sedan länge 2 äg., 1910 A. V. Jonsson o. K. A. Friberg.


Grönlund 2, Bemelsbo 1/4, Bensäter 2, Bergstorp 1/4, Eken 1/2, Kårby 1/2 och Visäter 1/2 m., 1,588 h. samt en del av Näsby. "Gröneste lunden" kalladt Grönehult omtalas i ett s. k. extrakt från slutet av 1600-talet av en handling, som uppgives vara från år 1299 (se ovan). På 1400-talet tillh. egendomen Sven Amundsson, vilken försålde den till Herman Beermann. Efter hans död sålde hans änka Gunnilla Håkansdotter "Grönalund Twå gåårdha i öffrabo eth ödhetorp ssom heter lilla ekett, item holmshullt, Item wisäter, och ther undann ödhetorp som heter bjärgh" med en mängd andra gårdar år 1465 den 3 februari till häradshövd. Sven Slatte på Gravby. År 1482 sålde Peder Fadersson och hans hustru Kadrin Håkanadotter en åtting jord i Grönalund till "välb. väpnaren Sven Nilsson i Grafby för tolv mark svenska goda gamla vita" och år 1553, sålde hans dotter Elin, som var gift med Nils Slatte, Grönlund med 2 gårdar i Öffreboda och gårdarna Kårabygd, Wisätther, Svärkestorp, Holmshult, Ekeed samt torpet Rosendall och en äng, nämligen Husbonda ängijan till k. Gustav I för 204 m. örtug och 6 öre. Hörde därefter till Vasaättens arv- och egna gods. År 1641 köptes Grönlund med underlydande från kronan av ståth. Peder Andersson Törnesköld (+ 1642). Ägdes därefter av mågarna, assessoren Måns Andersson Ekegren (+ 1657) och överstelöjtn. Jakob Hilchen, båda efter varandra gifta med Brita Törnsköld (+ 1693). Tillh. vidare fältmarskalken Karl Gust. Mörner (+ 1721) samt senare och omkr. 1760 hans dotter Magd. von der Pahlen, därefter v. presid. Gust. Cederstam och slutligen översten G. Modée. Omkr. år 1789 ägdes Grönlund av översten, frih. Gust. Ad. Klingspor, som stiftade egendomen till fideikommiss, samt efter hans död 1800 av hans änka Charl. Filipina v. Schwerin (+ 1823), varefter fideikommisset övergick till fideikommissariens brorson, generaladj., greve Gust. Klingspor, som sedan 1798 var gift med farbroderns styvdotter Magd. Charl. Wennerstedt. Egendomen ärvdes vidare av sonen Gust. Klingspor (+ barnlös 1848), då fideikommisset övergick till hans brodeer kaptenen, greve Maur. Staffan Filip Klingspor, på sin tid bekant som flitig medarbetare i dagens frågor i Östgöta Korrespondenten. Vid hans död 1858 övergick fideik. till brodern, löjtn. Otto K. (+ härst. 1865), då detsamma tillföll nuv. innehavaren, sonen, greve Filip Otto Leonh. Klingspor.


Egendomen är belägen nära Åsboåns utlopp. Huvudbyggnaden består av ett tvåvåningshus av trä. Här har förr (nu å Ekenäs i Örtomta s:n) förvarats ett porträtt av den ryska kejsarinnan Katarina II, vävt i gobelin och av henne skänkt till den i Sveriges historia från 1808-09 års krig sorgligt ryktbare fältmarskalken Vilh. Maurits Klingspor. Ett annat porträtt är av Gust. Maur. Armfelt. En fältmarskalkstav har å ena sidan inskriften: Äran, hedern och fäderneslandet(!) samt å andra sidan: Given av konung Karl XIII till fältmarskalken, greve M. Klingspor år 1813. Bl. a. finnas även lämningar av en vagn, skänkt till nämnde fältmarskalk av ryska kejsarinnan.


Holmshult, 1/4 m., 59 h. Tillh. 1910 K. J. Johansson. - Hultekil, 1 m., 211 h., 1910 J. A. Johansson o. A. G. Nilsson. - Ingemarstorp, 1 m., 106 h. Tillh. som säteri generalm. Per Linderoth. Säterifriheten upphörde 1680. Ägdes vidare av överstelöjtn. Dav. Gyldenklous arvingar. Hörde 1700 som en "skröplig bondgård" till Vadstena slott. Inköptes 1832 av löjtn. Per Brogren och bebyggdes för ståndspersoner. Köptes senare av änkefru Tholér. Ägdes 1853 av bergmäst. fil. jub. d:rn Karl Er. Sjögreen (+ 1877), 1884 och 1895 av inspekt. J. A. Brogren, sedermera och f. n. av Boxholms ab. - Ingesmålen, 1/8 m., 47 h. Äg: K. A. Karlsson. - Kvarnkulla, 3/8 m., 125 h. Äg: P. A. Karlsson. - Kårarp, 1 m., 135 h., 5 äg. - Källeberg, 1/2 m., 340 h. 1910 A. J. Anderssons stärbhus.


Laggarp med Bistorp 4 och Hogård (Hovgården) 1 m., 867 h. Ingvald i Laghatorp levde under 1300-talet. År 1411 utfärdade Halsten Ingevaldsson härifrån ett gåvobrev. Tillh. 1546 Måns Svensson, 1559 Germ. Svensson (Somme) samt sedermera Joh. Germundsson Somme (+ 1623), var gift med Bengta Bengtsdotter (Lilljestjelke). År 1625 tillhörde egendomen Karl Abrahamsson Lilljestjelke, gift med Barbro Krabbe, samt säges 1636, då den kallas säteri från hertig Johans tid, hava ägts av Anders Stjerna, men tillhörde 1675 förre ägarens son Bengt Lilljestjelke (+ 1710). Vidare har egendomen innehafts av riksr. Gust. Fredr. v. Rosen och omkring 1760 av Gabr. Ad. Ribbing samt efter hans död 1762 av hans änka Beata Sparre (+ 1781), vars arvingar försålde den till brukspatr. Karl Dan. Burén på Boxholm. Ägdes därefter av dennes son brukspatr. Gust. Burén på Götvik, vilken vid sin död 1848 testamenterade Laggarp till sin brorson, jur. d:r Ax. Burén samt ärvdes vid hans död 1870 av dennes äldste son Gust. Burén. Ägdes på 1880-talet av jägmäst. A. Loenbom och Sigfrid Kernell, vilken senare icke långt därefter var ensam ägare.


Lindhult, 1/2 m., 353 h., 10 äg. - Lockarp, 1/8 m., 90 h., 1910 A. J. Andersson. - Mörkeskog, 1/4 m., 118 h., 1910 K. E. Karlsson. - Näsby, 1 1/2 m., 226 h., P. J. Andersson och Grönlunds fideik. - Pålsbo, 1/4 m., 64 h., komministerboställe med manbyggnad från 1850. Här föddes skalden P. D. A. Atterbom. - Ryd, 1/2 m., 138 h. Tillh. på 1600-talet E. Soop. Har länge haft 2 äg. - Sanden, 1 m., 168 h., 2 äg. - Sandvik, 1/2 m., 3 äg. - Skvathult, 1/4 m., 289 h., 2 äg., därav Boxholms ab. - Slästorp, 1 m., 308 h., 5 äg. - Staffansbo, 1/2 m., 72 h., 1 äg.


Strålsnäs 4 med Bosmark 1 och Äng 1/2 m., tills. 1,236 h. Sägnen berättar, att Strålsnäs - ursprungligen Näs . blivit bebyggd under 1200-talet, sedan en gammal gård Herrmannakulla, belägen på udden, som bildas, där Svartån och Åsboån sammanflyta, hade nedbrunnit, och de efter Ravald Tykesson, till Hermannakulla arvfallna jordagodsen delats emellan dennes son Nils Ravaldersson och måg Sven Krummedik, då den förra byggde vid Grönlund och den senare vid Näs. Mot slutet av 1500-talet ägdes Näs av ståth. Olof Hvijth, adl. Rosenbjelke samt kom genom hans dotter Anna, som var gift med ståth. And. Sv:son Stråle av Ekna, till denna släkt, efter vilken gården fått sitt nuvarande namn. År 1621 kallas egendomen säteri. Tillh. 1636 Anders Stråle av Sjöared, 1664 åter under namnet Näs, hans änka Brita Rutenkrantz, 1687 deras son, överstelöjtn. Magnus Stråle och efter hans död 1708 hans dotter Brita, gift med löjtn. Bengt Rääf, och genom köp Silfversköld. Enligt fastebrev av 1728 sålde Brita Stråle egendomen till sederm. riksr. Gust. Fredr. von Rosen. Såldes 1746 till Gabr. Ad. Ribbing till Boxholm och ägdes efter hans död 1762 av hans änka Beata Sparre. Försåldes efter hennes död 1781 av arvingarna till brukspatr. Karl Dan. Burén och av denne till sonen, bruksp. Gust. Burén, vilken uppförde nuv. mangård. År 1830 köptes egendomen från honom av bergmäst. Karl. Er. Sjögreen (+ 1877), g. m. Karolina Am. Burén (+ 1875). Ägdes sederm. av hans arvingar samt på 1880-talet av hans brorson, skogsinspektören Karl Magn. Sjögreen och dennes bröder. Tillh. från 1890-talet Boxholms ab. - Egendomen är belägen nära kyrkan emellan utloppen av Huru- och Åsboåarna. En utsikt av gården finnes intagen i "Forna och närvarande Sverige".


Stålfall, 1/2 m., 152 h. Har liksom Ingesmåla och Hogård m. m. tillhört Laggarp. har 2 äg. - Svärkilstorp, 1/2 m., 78 h. hade 1884 2 äg., tillh. 1894 K. Falk och 1910 hans stärbhus. - Sätra, 1/4 m., 109 h. Sedan länge indr. militieboställe, som tillh. kronan. - Tuddebo, 1 m., 180 h., med 4 äg. - Åsbo kyrkoherdeboställe, 1 1/2 m., 185 h., med bostad från 1781, tillökad med en övre våning 1828. - Östanå, 1 m., 411 h., Tillh. under 1600-talet släkterna Stjerna och Gyllenståhl. Har länge haft 2 äg., 1910 nämndem. P. E. Andersson samt A. A. Gustafsson.


Övriga tillhörigheter: Arvidstorp, Bistorp, Björke handelsb., Blåbergets utj., Bocketorp, Boxholms municipalsamhälle, Förmo såg o. spånhyvel, Grönlunds tegelbr., Hultet, Humpen, Ingemarstorp, lägenheter, Kråketorp, Kårarps kvarn, Lunda, Sandkulla handelsb., Strömmen, Åsbo klockareboställe m. fl.


Övriga sockenbeskrivningar från denna tid: Blåvik, Ekeby, Malexander och Rinna. Beskrivningar över Åsbo finns också från åren 1760 och 1828.