I en liten backstuga under Boarp (Godthål) föddes år 1821 en gosse som fick namnet Sven Gustaf. Han var spenslig, klen till växten och inte så lämpad för tyngre arbeten. Men det visade sig snart att han hade ett gott läshuvud och prästen gav honom i husförhörsböckerna höga vitsord i läsning, katekes och ”begrepp”. Och när skolan inrättades i Ekeby 1837 blev Sven Gustaf vid 16 års ålder dess lärare. Han antog namnet Steineck, och gick så småningom på Linköpings seminarium, men förblev hemsocknen trogen och utförde här hela sin långa och märkliga gärning i skolans tjänst. Närmare 7000 Ekebybarn har gått i skola för honom.

Sven Gustaf Steineck dog 1883.

Nu skall vi låta honom få ta gestalt i en liten scen och berätta för oss om gamla tider och om den första skolan. Allt vi får höra är hämtat ut verkligheten. Vi föreställer oss alltså nu att Ekebys förste skollärare, Steineck, sitter här på äldre dagar och berättar för ett par nutida skolbarn, och som passar på att fråga ett och annat.

Steineck:

När jag föddes 1821 var Karl XIV Johan kung i Sverige, då förstår ni att det är länge sen. Jag växte upp i ett torftigt och enkelt hem. Och jag var klen till växten och orkade inte med så mycket i det tunga jordbruksarbetet. Jag var inte heller intresserad av det. Det var något annat jag ville! Jag ville läsa och skaffa mig kunskap. Jag älskade böcker och jag läste vad jag kunde komma åt. Det var minsann inte så lätt på den tiden att lära sig läsa och skriva och räkna. Det var inte heller alla som kunde det.

Barnen:

Kunde de inte? Lärde de sig inget i skolan?

Steineck:

Ser du, min unge vän… På den tiden fanns ingen skola. Man fick lära sig bokstäver så gott det nu gick. Det fanns bland annat några gamla knektar som gick omkring och hjälpte de som ville ha hjälp. Och en del fick undervisning av klockaren. När man skulle gå och läsa för prästen fordrade han lite kunskaper. Men som sagt, någon skola fanns det inte då.

Barnen:

Men när kom skolan till då? Det skulle vara roligt att veta något om den allra första skolan, och hur det var då.

Steineck:

Jo, det kan jag tala om precis för er. I min ungdom fanns det i Ekeby en person som hette Per Hanner…

Barnen:

Pehr Hanner? Det finns en gata i Boxholm som heter Pehr Hannergatan. Är det samme gubbe? 

Steineck:

Jo, det är det säkert. Det var en betydande man. Men någon gubbe var han inte då. Han var ung och ivrade så mycket för barnundervisningen här i socknen. Han tyckte att det skulle finnas en ordentlig skola, och han fick sockenstämman med sig. Och därför skall ni veta, att det blev en sockenskola 1837. Och det var något fint på den tiden. Det fanns inte i alla socknar, men här i Ekeby började skolan 1837.

 

Mer om Sven Gustaf Steineck

Följande fakta om Sven Gustaf Steineck har forskats fram av Gunilla Kindberg

År 1821 föddes det en liten gosse i backstugan Godthål på Boarps ägor, Sven Gustaf. I husförhörsboken är antecknat att han var spenslig och klen till växten och ej vidare arbetsför. Men han hade de bästa vitsord ifråga om kunskaper, såväl i innanläsning och katekes som i ”förklaringarna” och ”begreppen” hade han litet. Han läste också hustavlan och botpsalmerna

Sven Gustaf Steineck skrev om sin mor Catharina:

Catharina fick vid 13 års ålder ta tjänst hos gästgivaren Björklund i Hester som barnflicka. Hon hade flera olika arbetsgivare, även sin morfar och mormor i Knippe. Vid 21 års ålder gifte hon sig sedan hon tjänat i Sibbelyckan och hos Erik Persson i Fjättmunna, samt i Ryckelsby kvarngård i två år.

Paret flyttade till mannens före detta svärfar som bodde i Godthål och var mycket fattig. Året var 1816 och med följande barn 1 – 3 år. De två första avled tidigt.

När hennes sjuklige man avled 1837 flyttade hon till en änkling i Nybo och gifte om sig 54 år gammal. Barnen hade då fått sina arvslotter.

Efter 10 års äktenskap dog den andre mannen. I 17 år levde så Catharina utfattig och enögd tills hon strax före sin död flyttade till en av sönerna; Johan i Harfällan. Att dödsorsaken rubricerades ”ålderdomsbräcklighet” är inte att förundra sig över efter ett så långt och slitsamt liv.

Catharina var inte läskunnig men tydligen mycket from. Enligt husförhörslängden kunde hon Luthers katekes utantill. Catharina var förstås inte heller skrivkunnig, och hon använde bokstäverna C P D vid underskriften av bouppteckningen efter sin man.

Sven Gustaf Steineck var bara 15 ½ år när han började undervisa i Ekeby socken. När han slutade sin lärartjänst 1877 var han 56 år och han hade då under 41 år undervisat 6757 barn. Först som ambulerande lärare, och sedan som lärare vid Flemminge fasta folkskola.

Steineck fick en pension, 450 kronor, och flyttade till Linköping. Där började han ”mer än lämpligt fatta smak för starka drycker”. Steineck och hustrun ansökte om skilsmässa men den hann inte ”komma till stånd” före hans död.

 

På bilden här under ses Sven Gustaf Steineck med hustru och son.

Nedan ses häradskartan från 1870-talet över området vid Gölebogölen. Godthål skrivs Göthål på denna kartan.

Här följer en modern karta över området vid Gölebogålen. Godthål låg ungefär vid röda ringen.

Sven Gustaf Steinecks födelstorp, Godthål, märktes ut med en minnesskylt 1971. Siste brukaren flyttade 1906 framgår det på den något svårlästa skylten.