Gubben Säker

Varubudet från Åsbo

 
Här följer en text om Gubben Säker, eller Anders Fredrik Petersson som var hans egentliga namn. Texten kommer från boken "I minnen bevarat" av Rune Wikell.

Anders Fredrik Petersson var född 1835 i Tuddebo Kvarnstuga i Åsbo. Han blev hela bygdens varubud och kallades Gubben Säker, därför att han aldrig blev ”ärnvrak” (han glömde aldrig sitt ärende). Han gick inte bara ärende åt befolkningen i Åsbo. Även stugor i Västra Harg fick besök. Det var då i huvudsak ställen i gränsen mot Åsbo. Men han gick även längre in i socknen. Bland annat besökte han familjer både i Hulubygden och Rustorp.

Det berättas att Säker redan på 1870-talet kom till torpet Kullen på Rustorps ägor. På långt håll hörde han djuren skrika i ladugården. När han tittade in där fann han torparen ligga död. Han hade varit död under flera dagar och djuren var utan mat och vatten. Inne i stugan satt hustrun invalidiserad, utan möjlighet att kunna ta sig ut ur stugan.

Severin Fredriksson i Strålsnäs har i en artikel berättat om Säker. Syskonen Anders Fredrik och Maja-Lena föddes och växte upp i ett mycket fattigt hem som gjorde att de tidigt måste skaffa sig mat och ”husvara” var de kunde. Eftersom Anders var utrustad med ett ovanligt gott minne fick han tidigt gå ärende åt grannarna. Dels kunde han gå med bjudning till både bröllop och begravningar, ”gå mä bua”, dels att gå ärenden till Boxholm. Det sistnämnda blev hans egentliga kall. Hans sedvanliga hälsning var ”Guss sinne är inne, ska käremor ha nåra bu ida”, varpå han placerade korgen vid dörren och slog sig ner vid köksbordet. När korgen packats med ägg och smör räknade moran upp vad hon skulle köpa hem, men även i vilken ”bo” han skulle inhandla varorna, antingen hos ”Lasse i boa” eller hos Kjellgrens. Så fortsatte vandringen till nästa gård, där samma procedur upprepades. I handelsboden kunde han beställa varorna i samma ordning som moran räknat upp dem. När det så var färdigt hos ”Lasse i Boa” hängde boddrängen korgen på träpåken (en krokig grangren) på ryggen och vandringen fortsatte. Om dagen inte räckte till låg han över antingen i masugnen eller på något torpställe.

Så begynte han återfärden. Blev det för långt och korgen för tung, stannade Säker vid någon grindstolpe, lutade ryggen mot densamma och satte korgen ovanpå. På så sätt slapp han sätta ner den tunga bördan. När korgen skulle tömmas och varorna levereras satte sig Säker ånyo vid matbordet och med tuggan i munnen berättade han om priser och nyheter.

Omkring sekelskiftet måste de båda syskonen söka sig till Åsbo ålderdomshem. Säkers ben hade blivit för svaga av allt bärande. Hans enda jordiska tillhörigheter var korgen och den hade han hängande över sängen. I den förvarade han den mat han fick av snälla människor.

Ida Andersson berättar den 2 maj 1976: Gubben Säker besökte ofta Kullen under Rustorp. Man skickade efter varor med honom från Boxholm, bland annat medicin från apoteket där. De kringboende kom också till Kullen för att få bud med Säker. Kullen var därför en samlingspunkt för bud med Säker.

Oskar och Henny Gustafsson berättar den 13 oktober 1978: När vi bodde i Kvarnstugan på gränsen mot Västra Harg kom Gubben Säker på besök ända in på 1910-talet. Han låg dock aldrig över natt hos oss. Han kom då turen från Lindhult, Norräng, Åstugan, Eriksberg, Västersåg och Kvarnstugan. Han fortsatte sedan uppåt Flathult. Då man i bygden visste att mor gjorde potatismjöl kom Säker och anmälde köpsugna spekulanter. En gång tog han hem, som han sa, ”roseburke” åt mor. Det gick ett ordspråk om Säker: ”Den ene aviger, den annre vresiger, å den annre ville ja skulle köpe hem en roseburk (blomburk)”.

John Hultman berättar den 30 juni 1977: När jag som barn bodde med mina föräldrar i Brännera kom Gubben Säker dit. Han övernattade ibland i de kanske för tillfället tomma kolarkojorna på Görshorva ägor. Där kunde han också göra upp eld.

Maja Rosén berättar den 4 december 1974: Bland de intagna på ålderdomshemmet i Åsbo minns jag från min barndom Gubben Säker och hans syster Maj-Lena. Mötte man henne ute så stannade hon och ville att man skulle säga ”Gud bevara Maj-Lena”.

Einar Karlsson berättar den 28 januari 1977: När vi som barn hölls och lekte på isen vid kvarndammen i Görshorva så kom Gubben Säker gående över dammfästet där vägen gick fram mellan bland annat Ljungstorp och Görshorva. Vi ropade något åt honom för att retas och jag minns att han svarade: ”Dä ä bättre å va säker än osäker”. Man fick inte säga adjö till hans syster Maj-Lena. Hon trodde nämligen då att hon skulle bli lämnad ensam kvar i fattigstugan.

Ture Klint berättar den 10 november 1973: När vi som ungar såg Gubben Säker så ropade vi eller sjöng ”Gubben Säker, Gubben Säker skall till torget gå (Boxholms torg) han har smör å ägg å kakor, han har smör å ägg å kakor…” (på melodin Gubben Noak).

Sigrid Johansson berättar samma dag: När jag och min syster Ellen bodde med våra föräldrar i Bränna i Malexander så var vi ute en vårmorgon för att höra göken. När vi lyssnat en stund började vi härma honom. Då kom Gubben Säker gående bakom oss och sade med allvarsam röst: ”I ska inte härme göken, för då spötter han blo på björklövet”. Jag minns vilken skräck detta satte i barnasinnet och jag funderade mer än en gång när jag senare såg de röda vårtorna på björklöven.

____________________________

 

Gubben Säker, det vill säga Anders Fredrik Petersson, var född i torpet Nyborg på gården Frebys ägor. Uppgiften ovan att han var född i Tuddebo Kvarnstuga stämmer alltså inte. År 1837, när Anders Fredrik var två år så flyttar familjen till Syllebro på Tuddebo ägor och år 1842 bosätter sig familjen i Kvarnstugan under Tuddebo. Då ska Anders Fredrik fylla sju år.

Fadern hette Peter Jonsson, han var född i Åsbo 1790 och modern hette Maria Andersdotter, född i Malexander 1801.

Den 24 februari 1920 gick Gubben Säker ur tiden. I dödboken står det antecknat "före detta arbetare från ålderdomshemmet" och som dödsorsak står det antecknat "ålderdomssvaghet". Därmed förlorade bygden en färgsprakande personlighet. Gubben Säker var omtyckt och han gjorde en stor livsinsats i det tysta. Minnet av varubudet och profilen Säker hör till äreminnena i folkmun.

 

Här är en gammal tidningsartikel som handlar om Gubben Säker och en del andra Boxholmsoriginal.

 

<<--- PERSONGALLERI | STARTSIDA | LÄS NÄSTA --->>

| © Föreningen Krafttaget, Boxholm