|
Söndagsturerna säsongen 2007-2008 kan nu sammanfattas. Och det är också precis vad jag har gjort. Boxholms Orienteringsklubb har en klubbtidning (som jag själv var redaktör för under åren 1986-2002) med namnet BOK-information, och till den tidningen har jag skrivit om vinterns söndagsturer, detta vid tre tillfällen i vinter. Dessa artiklar kan ni också läsa nedan:
Några rader
om söndagsturerna säsongen 2007-2008 BOK-information januari 2008: Nytt deltagarrekord!!! ”Dagen
innan julafton, då kommer det väl inget folk…” Ja, så ungefär
tänkte vi arrangörer av söndagsturerna, samtidigt som vi tänkte
att folk kanske vill komma bort en stund denna förmiddag och
glömma allt julbestyr. Krafttaget hade styrelsemöte i början av
december, och i den styrelsen ingår ju numera undertecknad. Vid
mötet kom idén upp
Klas BOK-information februari 2008: Vädergudarna är snälla mot våra söndagsturer När dessa rader skrivs så är tio
av säsongens fjorton söndagturer avklarade. Allt går som på
räls. Intresset ä Klas BOK-information mars 2008: Den mest publikdragande säsongen hittills! Vårt mest pålitliga vårtecken är här! Visst är det härligt, nu slänger vi snart jackan, plockar fram sandaler och kortbyxor, och... Ja ni vet allt det där! För nu är nämligen söndagsturerna slut! Okej, visserligen har det inte behövts några tjockare ytterjackor denna vintern, inte ens någon is på sjöarna har vi haft! Annars har det ju varit en vinter med mycket regn och mycket blåst, men på söndagarna har det varit utmärkt väder, vilket jag påtalat tidigare. Men ska jag nu försöka mig på en sammanfattning av söndagsturerna så är det ju oundvikligt att nämna det utmärkta vädret. Söndag efter söndag!
Nu var det i och för sig uppehåll vid Ekeby skola, men det blåste kraftigt, så det var lite småruggigt. Vädret är självklart en väldigt stor orsak till att jag kunnat sätta den rubrik som jag satt på denna artikel. Självklart hade vi inte haft så många besökare med busväder söndag efter söndag! På ett sätt hade det varit intressant med ett riktigt skitväder en söndag för att se hur många som kommit till söndagsturen, trots dåligt väder... Söndagen den 2 december rullade söndagsturerna igång för säsongen, och sen har det rullat på till totalt 14 söndagsturer. Hela tiden med bra väder, och hela tiden med kanonbra besöksantal. Mest folk var det vid Simmarp dagen innan julafton då Johan B stod för berättandet, men besöksantalet har annars legat stadigt mellan 60 och cirka 90 besökande! Det är klart det är kul att jobba med söndagsturer med ett sådant intresse! Jag har i ett
tidigare nummer berört vilka duktiga berättare vi haft, och det
bidrager förstås i hög grad till det stora intresset. Sist på
berättarlistan denna säsongen har Caroline Brun, Lars Andersson,
Mats Lönngren och Lennart Johansson varit och de har alla skött
sig lika bra som de tidigare berättarna under året. Jag tycker
idén med berättare fungerar alldeles utmärkt. På så vis får vi
ju ett väldigt varierat program om söndagarna. Platsen får gärna
vara historisk, och om inte berättaren pratar med anknytning om
platsen så kan ju i vissa fall jag säga något om torpet eller
vad det kan vara. Se bara här vilka varierande ämnen de avslutande söndagarna innehöll: Caroline pratade om Skogsrået. Hon har förmågan att berätta på ett lättsamt sätt, och pratar dessutom tydligt. Lars Andersson pratade mycket skolminnen, och många drog på smilbanden. "Lasse i Gärdebo" är en småklurig man med mycket humor. Och vi som känner sonen Mats, vår (Boxholm OK:s) sekreterare, ser nog en hel del likheter mellan Lars och Mats. Mats pratade självklart miljö då han ansvarade för berättandet. Det gjorde han mycket bra, så efter hans berättande kanske fler än Mats ser fram emot en kommande bensinprishöjning... Och den avslutande söndagen brann elden vid Sandbacken. Ett 50-tal avstod att sitta klistrade vid Vasaloppet och gav sig ut i det sköna vädret. Jo; några gjorde ju tävlingspremiär också, och de missade därför Lennarts berättande om Sandbacken. Eller att ta del av undertecknads minnen, om hur jag med far besökte Sandbacken i slutet av 60-talet. Jag minns mycket väl hur mormor o morfar satt vid köksbordet och morfar drack kaffe på fat. Eller när mormor efter morfars bortgång bodde kvar själv och hur hon satt och stickade på verandan och kikade under glasögonen mot bilen när vi kom på besök. Kaninerna är ett annat tydligt minne. Det gällde att inte bli alltför kompis med dom. Vi åt kaninkött ganska ofta på den tiden... På ett sätt känns det bra att nu kunna glömma söndagsturer på ett tag. Det känns väl ungefär som med arbetet inför en stor orienteringstävling! Då allt gått bra känns det ju som en lättnad och tillfredsställelse. Samtidigt känns det ju... Lite vemodigt. Det har varit trevligt att ha detta om söndagarna under vintern. Men man kan ju
självklart ge sig ut i skog och mark ändå under söndagarna
framöver. Och kanske fundera lite smått på kommande vinter. Att
söndagsturerna ska återkomma,
Artikel i Länstidningen Gen Larsson skriver för Länstidningen Östergötland och vid 2007-2008 års sista söndagstur i Sandbacken skrev hon en artikel för den tidningen. Med tillstånd från Gen har jag scannat artikeln (som fanns i numret som kom ut den 7 mars 2008), så att vi kan publicera den här på Krafttagets hemsida. Du hittar artikeln genom att klicka här!
| © Föreningen Krafttaget, Boxholm |
att
bjuda på lite "extra" vid söndagsturen vid Simmarp dagen före
dopparedan. Johan Birath stod ju som berättare då, och visst
passade det bra att ha något "mer". Det lär ju inte komma så
många den dagen heller. Tänkte vi... Och så beslöt vi att ordna
en tipspromenad från parkeringen genom skogen fram till
idylliska Simmarp. Promenadvägen var ju ungefär 1,5 kilometer.
Men att SÅ många skulle dyka upp denna dag och SÅ långt in i
djupa skogen, ja det kunde vi verkligen inte drömma om!! Vi
räknade till ett tresiffrigt antal besökare, så med löparna så
var det säkert 120 personer som tog sig till Simmarp.
Fullständigt fantastisk! Men givetvis ENORMT kul!
Karlsson.
Här intill ser ni lite bilder från Simmarp, men det var MYCKET
nära att ni inte fått se några bilder. Min kamera var nämligen
borta när jag var tillbaka vid bilen. Jag gick tillbaka för att
leta, men kameran hittades inte. Bengt Carlsson gav sig ut till
Simmarp dagen efter (julafton) för att också leta efter min
kamera, och på tillbakavägen skymtade han ett grått snöre i en
rishög. Där låg min kamera! Tack än en gång Bengt, och kameran
fungerar! Intresset för söndagsturerna har varit väldigt bra,
precis som vanligt således. Och alltså med ett rekorddeltagande
vid Simmarp, då det också var många löpare. Men visst kan
BOK:arna vara betydligt fler vid söndagsturerna. Där hoppas vi
på bättring. Så välkommen de söndagsturer som återstår. Vi kör
ju till och med den 2 mars!
r
ju helt fantastiskt. Och vädret är helt enastående. Söndag efter
söndag...
varit
enormt dålig väderlek var och varannan dag denna vintern, men
just på söndagsförmiddagarna har vädret varit fullkomligt
underbart! Det har varit uppehåll och lugnt och till och med
solen har skinit flera söndagar! Visst; skidåkare och andra
snöälskare är säkert inte glada över vädret denna vintern, men
för söndagsturerna och för oss som gillar att vistas i skog och
mark är ju denna vintern underbar! Nu går söndagsturerna mot
slutspurten och de återstående berättarna är i tur och ordning:
Caroline Brun (mellan Hester o Stekanäs), Lars Andersson (Ekeby
skola), Mats Lönngren (nära Sörbäck) och Lennart Johansson
(Sandbacken). Vi får hoppas att det det fina vädret fortsätter
även de återstående söndagarna.
Sämst
väder hade vi nog då elden brann vid Ekeby skola, eller den
tidigare platsen för skolan. Då hade Lennart Gustafsson
eldansvaret, och när HAN ska elda, då BLIR det sämre väder. Jag
vet bara en gång det regnat litegrann under alla år med torp-
och söndagsturer och det var när söndagsturen drog till Hageby
förra säsongen. Och när vi ett annat år var på andra sidan Boarp
var det snöblask... Båda gångerna hade Lennart G eldansvaret!
och
i min regi, det tycks de flesta ta för givet. Och... Det är ju
roligt så det gör det nog... Det roar mig betydligt mer än
att... typ lägga banor, och jag gynnar ju båda mina föreningar;
BOK och Krafttaget. Att hitta lämpliga platser är den lätta och
roliga biten. Förslag har jag fått, och egna funderingar har jag
själv. Laxberg, Brännvinslia, Varggropen vid Hester,
Kvarnstenarna i Åsboskogen för att nämna några. Och varför inte
Folkets Park en söndag. Där kanske vi kan ha Per-Arne Larsson
som berättare. Kommunalrådet och den flitige besökaren Per-Arne
är den enda tillfrågade som berättare inför en ny säsong
söndagsturer, och han har tackat ja! Annars är det mest
besvärliga att hitta berättare till cirka 14 söndagar. Visst;
det har gått förvånansvärt bra vid de avklarade två säsongerna,
och min förhoppning är att det löser sig även till nästa vinter,
men jag uppskattar verkligen hjälp med den biten. En söndag fick
jag ett förslag av ett par herrar, om att tillfråga
"landshövdingen" till en söndag. Idén är verkligen "häftig" och
det vore nog inte omöjligt att få med honom. Men nog känns det
som om söndagsturerna i så fall börjar bli lite... väl stort!
Kommunalrådet, och landshövdingen; i så fall återstår det ju
bara att ta kontakt med statsministern och kungen också...