Milstenen nära Karsbotorp

Söndagstur den 28 december 2008

Berättare: Erik Birath

Termometern visade 7-8 minusgrader på morgonen, den 28 december. Dagen då det var dags för säsongens femte söndagstur. Och årets sista! Men det var en ovanligt vacker dag, en sån där dag som vi väl inte varit direkt bortskämda med de senaste veckorna då ju dimman och diset ofta legat ganska så tätt över landet. Det var vindstilla och det gick nog att skönja den bleka decembersolen också, även om det fanns en del molnslöjor på himlen som försökte dölja den.

Elden var förlagd till en milsten belägen intill den gamla landsvägen ett stenkast från Karsbotorp. Jag har förstått att många trodde att vi skulle till den gamla landsvägssträckningen innan Karsbotorp, där vägen har rätats och där man kan svänga av med bil för att komma ut på landsvägen längre fram. Men så var det ju inte, för milstenen låg ju ytterligare ett stycke åt Karsbohållet, och längs en gammal sträckning av vägen som knappast så många känner till. Det gjorde inte undertecknad för så länge sedan heller. Men jag hade sett att vägen gjorde en krök på den gamla häradskartan från 1870-talet precis vid Karsbotorp, så när jag och Gunilla Kindberg var och besökte Jordmålen (rekognosering inför en torptur 2006) så kom vi att prata om vägens sträckning. Vi stannade för att leta efter spår av den gamla vägen, och plötsligt så fick vi syn på milstenen. Det kändes lite häftigt, för det var ju verkligen ett bevis på att jag hade rätt och att vägen just där gått lite annorlunda förr i tiden. Och utan att milstenen stått på platsen så hade vi knappast känt oss säkra på att vi befann oss på den gamla landsvägen. Skillnaden på vägens sträckning syns tydligt vid en jämförelse av dagens moderna terrängkarta och häradskartan från 1870-talet. Titta själv!

Milstenen finns upptagen på Riksantikvarieämbetets hemsida ”fornsök”, så den är alltså känd och finns registrerad som ett fornminne.

Berättare denna söndagen var Erik Birath. Han tillfrågades redan den 6 juni om han kunde tänka sig att åta sig den uppgiften, och han svarade ja direkt! ”Bara jag är hemma så…” Jag valde därför att placera honom som berättare under söndagen vid mellandagarna, han studerar ju annars i Uppsala.

Erik är verkligen en duktig ”talare”, kanske har han fått en släng av förmågan från pappa Johan. Han har väl också tränat upp detta också, i och med att han studerar till präst. Dessutom talar han väldigt tydligt, så det är lätt att uppfatta vad han säger. Erik berörde givetvis ämnet milstenar. Inte just den vi befann oss vid, för om denna är det knappast så många som kan berätta något, däremot pratade han om milstenar i allmänhet. Mycket av faktan hade Erik hämtat från Wikipedia, klicka på länken så kan ni själva läsa om milstenar. Han pratade också om gamla tiders mått, till exempel om aln. Det äldsta kända är Rydaholmsalnen (eller Ryholmsalnen).

Sen är det ju som så att milstenar, liksom andra liknande minnen från förr i tiden för många betraktare säkert mest uppfattas som en sten eller stenhög, men ju mer man vet om historian bakom stenen eller stenhögen, ja då blir det genast betydligt mera intressant

Söndagsturen var som vanligt väldigt välbesökt. Vi räknade och kom fram till att det var cirka 55 besökande. Dessutom var det omkring 11-12 tränande personer som fick vätska vid platsen. Jättekul med det stora intresset.

Välkommen tillbaka nästa år, och den 4 januari. Då ska vi lyssna på Johan!

Klas Johansson

Se bilder från denna söndagstur!