Hageby
Söndagstur den 1 februari 2009
Berättare: Lennart Gustafsson
Säsongens tionde söndagstur gick åt nordväst
från Boxholm. Platsen för elden var Hageby i
annonseringen, och elden hade placerats i en
vacker sluttning på den västra sidan om "nya"
Hagebyvägen. Alldeles i höjd med gården Hagby
och på mark tilllhörande Lövhagen (om jag minns
rätt). Där hade dagens eldansvarige Lennart
Gustafsson tänt en rejäl brasa, och Lennart var
också den som valt platsen. Och visst var det en
naturskön plats som han valt med en vacker
utsikt över Svartådalen.
Observera att byn heter Hageby, medan gården
kallas Hagby Gård, alltså utan "e".
Lennart har de gånger han tidigare haft
eldansvaret inte haft någon direkt tur med
vädret. Det har varit snöglop, och faktisk regn
en gång, och senast Lennart fixade elden var det
15 grader kallt. Men denna gången hade han en
riktigt tur, för denna söndag var verkligen en
gudomlig vinterdag! Vi som inte är så
överförtjusta i snö tyckte det var perfekt med
ett par, tre grader kallt, barmark, och hyfsat
klar himmel och sol. Mer kan man ju knappast
begära den 1 februari!
Undertecknad hälsade som vanligt åhörarna
välkomna, och de var till antalet nånstans
mellan 70 och 80 stycken. Jag kom fram till att
det var 75 stycken (med reservation på några
stycken åt båda håll), plus några löpare. Ordet
lämnades sedan över till dagens berättare och
som ju var ingen mindre än Lennart Gustafsson!
Lennart avgick i veckan som Boxholms OK:s
ordförande, men han lovade mig faktiskt i höstas
att åta sig berättandet vid en söndagstur i
vinter. En gentjänst om jag fixade Johan att
prata i samband med BOK-dagen i Folkets Park den
5 oktober och då bland annat söndagstursprogrammet presenterades. Och Lennart
skötte sin uppgift alldeles utmärkt. Det var ett
mycket intressant anförande han höll om Hagby
Gård, vilket ju är Lennarts bostad. Gården kunde
vi ju se från platsen där vi höll till. Vi fick
veta att gården finns nämnd i skrift redan på
1300-talet. Tidigare bestod Hagby gård av tre
gårdar. Det var sörgården, mellangården och
norrgården. Lennart berättade senare att
mellangården låg ungefär där hans maskinhall
ligger i dag. Där sör- och norrgården har legat
är det åker idag, men det har kommit fram tegel
där norrgården en gång låg.
År
1905 styckades Hagby gård upp till en mängd
mindre jordbruksfastigheter. Det innebar att
Hagby idag egentligen är för litet för att
drivas som lantbruk, men det innebar ju å andra
sidan att flera fastigheter byggdes och att
många nu kan bo i denna vackra del av
Svartådalen, berättade Lennart. "Så det blev ju
något gott av detta också." Nämnas kan att
Lennart är elektriker och driver den egna firman Hageby elservice".
Men i ett mail poängterar han att han ändå
driver skogs- och jordbruk. Rätt ska va rätt!
Det
går att hitta en hel del gamla intressanta
kartor på internet. Detta genom
lantmäteriets "Historisk kartor".
Genom
att klicka på länkarna nedan kan ni klicka upp
tre mycket intressanta kartor över Hageby.
Del av karta från 1638 över Hageby
Hageby 1687
Hageby 1715
Allra sist under Lennarts söndagstur så
berättade han att "till sist så har jag en liten
överraskning till Klas". Det visade sig att
Lennart pratat med sin syster Lisbeth, som vid
tillfället befann sig i Jerusalem, och han kunde
nu tala om att Lisbeth ställer upp som berättare
vid en söndagstur nästa säsong! Väldigt kul; då
är det första namnet klart till nästa säsong;
Lisbeth Gustavsson (klicka gärna på länken).
Jag har dock inte ägnat kommande säsong särskilt
många tankar, men kan ni
i publiken hjälpa till med "berättare" så är
chansen större att vi kan
köra vidare med de populära söndagsturerna även
nästa vinter...
Klas
Johansson
Se
bilder från denna söndagstur!
Lennart Gustafsson
har mailat sitt manus som han använde då han var
berättare vid Hageby. Detta följer nedan.
Hagebys historia.
Hageby har för att
vara en by en ovanlig och spännande historia.
Hageby Gård har en
gång varit en gård på 300 ha. Den omnämns redan
1399, och den har kallats både Hagby och Hageby.
Varför vet jag inte.
År 1639 köptes
Hageby från kronan av en L. Kagg. Den bestod då
av 3 gårdar; Norrgården, mellangården och
södergården. Både mellangården och södergården
verkar ha rivits i början på 1800-talet och kvar
fanns då bara norrgården som revs 1896 då det
nuvarande bostadshuset byggdes.
1870 köpte en
brorson till Burén på Boxholm Säteri gården. Men
denne brorson var godtrogen i affärer och blev
tvungen att sälja gården 1895 till Sigfried
Kernell på Laggarps Säteri. Köpeskillingen var
40000 kr. Han drev gården som ett utbruk till
Laggarp.
År 1905 köpte
”Motala egna hem” hela fastigheten för att
stycka upp den i smålotter och sälja vidare som
småbrukaregnahem.
Föreningen Egna Hem
grundades 7 augusti 1892 vid Karlströms Bruk i
Kristbergs socken. Detta var den första
egnahemsföreningen i Sverige. Initiativtagare
var kakelugnsmakaren Frans Willhelm Johanson
från Kristberg. Det var en driftig herre den här
FWJ. Han hade 1890 försökt bilda en
”Jordbruksförening” vid De Geersfors bruk i
Godegårds socken men misslyckats. Han hade
upptäckt att små jordbruk som var stora nog att
försörja en familj sköttes mycket bättre än
stora.
Men eftersom
myndigheterna inte uppmuntrade delning av stora
jordbruk så var hans tanke att köpa större
gårdar och stycka upp dessa i mindre enheter,
samt ge lån till nya egnahemsägare. FWJ hade
inte talets gåva utan iklädde sig rollen som
föreningens kassör. Han beskrivs som en godmodig
och tillgänglig man med stor
organisationsförmåga. Han lämnade föreningen
1917 och dog 1922, 70 år gammal.
Den första
Egnahemsföreningen fick snart filialer och 1893
bildades en centralstyrelse i Motala och ”Motala
egna hem” var ett faktum. Denna var inte bara
den första i Sverige utan blev även den största
egnahemsföreningen.
Det blev för övrigt
en explosion av föreningar i Östergötland och
angränsande län. Redan vid sekelskiftet fanns
det 80 stycken och på 1920 talet var de uppe i
164 stycken! Kritik fanns dock mot sättet att
sälja fastigheter till personer med små
resurser, många trodde att det bara skulle leda
till att människor skuldsattes hårt och gjordes
till fattighjon.
Ett av
egnahemsrörelsens mål var att engagera staten i
frågan om lån till de som ville skaffa sig ett
egna hem. Så skedde också med inrättandet 1904
av statens egnahemslånefond. Under åren
1908-1948 beviljades 524 jordbrukslån och 713
bostadslån. Det fanns dock på sina håll vissa
krav för att få ett egnahemslån. Sådan krav
kunde vara en viss familjestorlek, eller förbud
mot husdjur. En fördel var om mannen innehade en
motbok för då ansågs han vara en skötsam person!
Politiskt
betraktades från början egnahemsföreningarna som
en borgerlig företeelse för att motverka
arbetarrörelsens framväxt. Från början skulle de
ju åstadkomma en social stabilitet genom en
växande skara självägande småjordbrukare som
inte var beroende av lönearbete utanför den egna
gården.
Men samtidigt såg
socialdemokraterna egnahemmen som en frigörelse
från hyreshusen som vuxit upp under 1800-talets
industrialisering och som kännetecknades av
miserabla sociala förhållande och höga hyror.
Med facit i hand
kan väl konstatera att egnahemrörelsens var till
stor nytta för de flesta i de lägre
socialgrupperna i samhället.
Nog om
egnahemsrörelsen och tillbaka till styckningen
av Hageby.
I november 1905
skrevs köpekontraktet med godsägare Sigfried
Kernell på Laggarp Säteri och egnahemsföreningen
betalade 63000 kr. Gården delades upp i 38
småbruk som bjöds ut till försäljning och redan
i januari 1906 hade 22 småbruk nya ägare.
Sammanslagningar av lotterna skedde redan från
början så totalt bildades 25 småbruk av Hageby.
Till varje fastighet hörde en bit skogsmark.
Egnahemsföreningen avverkade dock all skog efter
köpet men ställde i gengäld upp ett sågverk som
försåg de nya ”egnahemmarna” med virke så de
kunde bebygga sina fastigheter.
En annan anledning
till att skogen avverkades var att marken ansågs
behövas som betesmark åt djuren.
De ekonomiska
villkoren för småbrukarna var hårda. De var hårt
belånade, fick själva bygga sina hus och
ladugårdar samtidigt som de skulle driva
jordbruket. Det berättas att en auktionsfirma i
trakten brukade börja auktionen med pålysningen
: bud från boxholmsmeder och hageby
egnahemmare undanbedes ”
Petersberg...
På Hagebys ägor
finns ett torp vid namn Pettersberg. Ruinen
efter det ligger utmed gamla Hagebyvägen. I det
torpet har det hänt så hemska saker att jag är
glad att det inte finns kvar längre! Torpet
byggdes i början av 1800 talet av Peter Nilsson
från Oxhultet. Han var ansedd att vara en
arbetsam och ärlig person. Men år 1818 blev han
ihjälslagen av en nyligen antagen rekryt!
På 1830 talet bodde
det en familj med fyra barn mellan 1 och 9 år
när båda föräldrarna avled inom ett år! Barnen
fick tas om hand och ”uppfostras på allmän
bekostnad” som det står i husförhörslängden.
Vid sekelskiftet bodde det ett syskonpar i
Pettersberg; Otto Albert och Hedda samt Heddas 3
utomäktenskapliga barn. När hon födde sitt
fjärde barn kvävde hon det till döds. Hon dömdes
av Göstrings Häradsrätt till 2 års straffarbete
för barnamord. Några år senare hängde sig
brodern Otto Albert i en gran intill huset!
Idag består Hageby
av 19 fastigheter. Det är inte alla som har
jordbruksmark till bostaden utan vissa har
endast tomtmark. En del fastigheter har köpts
upp av grannar som lagt till åker och skogsmark
till sin fastighet och sedan styckat bort
bostadshusen.
I dag finns bara
4-5 aktiva brukningsenheter kvar om räknar ihop
ägda och arrenderade. Den klart dominerande
arrendatorn är Boxholms Gård AB.
Som elektriker har
jag naturligt vis forskat lite i
elektrifieringens historia i Hageby. Här
bildades 1928 Hagby belysningsförening. Strömmen
köptes av Ekeby belysningsförening! Inga
multinationella företag här inte! Vi klagar på
dyra elpriser idag men faktum är att 1929
kostade en kilowattimme 12 öre vilket var mycket
på den tiden. Fram till 1979 steg bara
kilowattpriset till 19,5 öre varav 2,5 öre var
skatt. Prisutvecklingen på dom 50 åren var
ganska överkomliga!
Med dagens mått
mätt skulle naturligtvis Hagby förblivit en gård
på 300 ha. Men då hade inte byn haft så många
hus och permanentboende som vi har idag och då
hade det inte varit så många förunnat att få bo
och verka i den vackra Svartådalen.
Lennart Gustafsson |