Så är det ny månad igen, och vi har kommit till Vasaloppssöndagen, den första söndagen i mars. Det innebär att säsongens näst sista Söndagstur nu är genomförd. Mars månad kändes mycket avlägset när den första elden brann vid Linneberg, det var vid första advent och Alf Ek hade berättaruppdraget. Men veckorna har rullat på och tiden går så fort! Så känns det ju...

När säsongen planeras så har jag ju jaktfolket i tankarna, så därför har jag valt att placera de två Söndagsturerna i mars en bra bit utåt skogarna. Vad jag förstår så minskar jakten ju längre vintern fortskrider och i mars bör det därför inte vara någon fara att Söndagsturer och löptränande orienterare stör någon jakt. Vi har visserligen rätt att vistas i naturen vilken tid på året som helst, men jag tycker det att ta hänsyn till jakten så mycket som möjligt.

Detta innebar att den näst sista Söndagsturen ägde rum allra längst öster ut för säsongen, och den sista Söndagsturen har hamnat som allra längst väster ut.

Freby hette ju en gård belägen dryga 4 kilometer sydost om Boxholm. Denna Söndagstur ägde rum strax innan där gården legat, nämligen på höger sida och nära den urgamla lilla skogsvägen som gick till torpen Rotbäcken, Nyborg och Öna. Det framgår på den gamla häradskartan, men frågan är väl om inte "vägen" mer kan betraktas som en stig. Se en kartbild av häradskartan här.

Den 6 mars år 2016 ägde det rum en Söndagstur vid Freby, den gången tändes elden på den plats där mangårdsbyggnaden har legat. I referatet efter den Söndagsturen skrev jag så här:
Mest av en slump så kom jag under fikat på jobbet i torsdags få reda på att det var Lennart ”Geson” Gustavsson och Sture Josefsson på Sparbanken som plockade ner Freby. Kåken eldades alltså INTE upp av brandkåren, men hade inte Sture och Geson tagit tillvara på brädorna så hade det blivit så. Lennart "Geson" berättade att Sture skulle använda materialet till något bygge och han själv skulle också använda virket till ett byggprojekt (så blev det dock inte, Lennart sålde senare brädorna). Vidare berättade Geson att han varit vid Freby långt tidigare och gjort något jobb, det vill säga när det bodde folk i Freby, gården ägdes ju av bolaget. Då bodde en tant och en farbror i Freby sa han. Och det var en fantastisk spis och bakugn inne i stugan, ”något som man ju borde ha tagit tillvara på" menade han på!
Vilket år Freby plockades ner är osäkert, men Lennarts son, Mikael, är född 1972 och han var med och minns detta, men han var då en ung pojke. Mikael har ett minne från händelsen, nämligen att han trampade på en spik...

Förr i tiden var det ett öppet landskap runt Freby, med mycket ängar och åkrar, det framgår tydligt av häradskartan från 1870-talet (se länken ovan), och av ekonomiska kartan från 1948. Det är synd att detta landskap numera består av mest skog igen, men det är ju ändå väldigt vacker runt Freby. En plats där jag tyckte det passade bra att åter förlägga en Söndagstur.

Vädret den sista veckan i februari skapade oro hos en Söndagstursarrangör. Under tisdagskvällen kom en del snö och det blev också lite kyligare. SMHI:s prognoser var väldigt skiftande, de ändrade sig rejält från dag till dag. Ett tag trodde de att vi skulle få 17 centimeter snö på torsdagen och ytterligare en decimeter på söndagen. Men prognosen ändrades och de började dessutom tro på ett mildare väder. Och mer snö värt att nämna blev det ju inte. När starten i Vasaloppet gick så strålade solen över Boxholm, det var en riktigt fin morgon, temperaturen låg på strax över noll grader. Molnen tätnade visserligen under förmiddagen men det blev en fin förmiddag denna den första söndagen i mars, det var riktigt skönt i skogen.

Många väljer Vasaloppet framför Söndagsturen denna söndag, det är nog ganska säkert. Men det var ändå 28 personer som tog sig till elden nära Freby, det tycker jag var helt okej. Det var med mycket stor förvåning som det dessutom dök upp en tjej på en häst som kom ridande på stigen. Hon stannade till vid eldplatsen en stund, och hon sa att hon kom från Trimplamo. Tjejen red dock vidare strax innan Peter Svärdsmyr fick ordet. Men det var ju ett mycket trevligt inslag med en frustande häst vid Söndagsturen. Eddy Rosenlöf sa visserligen, "vad trevligt att komma en älg så nära, det har jag aldrig gjort tidigare", men jag tror ingen tog Eddy på allvar...

Berättaruppdraget denna söndag hette alltså Peter Svärdsmyr. Jag hade inte en susning om vem denne Peter Svärdsmyr var när Ann-Sofie föreslog att han kanske kan ta berättaruppdraget en söndag. Men han fick frågan, och han tackade ja, och nu vet jag och alla andra som närvarade på Söndagsturen mer om Peter Svärdsmyr! Han är uppväxt i Landvetter vid Göteborg och träffade i Göteborgstrakten en tjej från Ödeshög. De ville skaffa hus och det blev då naturligt att titta på hus i Ödeshögstrakten, och så kom det sig att Peter och familjen hamnade i just Ödeshög. Det är en trevlig ort enligt Peter, det största problemet är egentligen namnet på orten menade han... Till vardags arbetar Peter i Boxholm, han är församlingspedagog i Svenska kyrkan.

Peter pratade om lite olika saker, inte minst om sociala medier, positiva kontra negativa saker med detta. Lyssna på Peter Svärdsmyr via länken längst ner på denna sida!

 

Nästa Söndag är det ju Söndagstur igen, och det är ju också säsongens SISTA Söndagstur. Om det är tidernas sista Söndagstur vet jag inte. Denna säsongen ska smältas först och det kan ta några månader... Sen får vi se om vi kör vidare.

Hur som helst, det är meningen att Johan Birath ska ta på sig högtalarvästen den 8 mars. Han har varit säsongsavslutare sedan 2012 så det blir i så fall nionde Söndagsturen i rad som han agerar vårtecken. Johan har ju dock haft berättaruppdraget flera gånger innan år 2012 också. Johan Birath behöver väl inte någon närmare presentation, men här kan det ju passa att nämna att han bland alla sina uppdrag är Föreningen Krafttagets ordförande. Förhoppningsvis väljs han om på posten när Krafttaget håller årsmöte i morgon (den 2 mars).

Johan Birath har dock flaggat för att han KAN bli tvungen att ställa in sitt berättaruppdrag. Han skriver idag att "det värsta är att gå och stå. Jag tar mig inte ens från skolsalen till parkeringen utanför utan att det börjar att krampa, och att stå - åtminstone utan något att hänga över". Johans medverkan hänger alltså löst, men jag hoppas att vi kan lösa hans medverkan trots allt.

Platsen för Söndagsturen är nära korsningen av Centralvägen och Fridlystagranvägen. Det är alltså ute på allmänningen, mitt emellan Sjögarpesjön och Trehörningen. Platsen är belägen 1,2 kilometer söder om Brännbålskärr, det vill säga utefter Centralvägen.
Det är inte så himla gott om platser för bilar vid den där vägkorsningen så använd förnuftet. Parkera gärna en bit ifrån och promenera till platsen. Det finns till exempel en plan belägen ungefär 350 meter norr om vägkorsningen med plats för många bilar.
Vägvisningen till Söndagsturen är det från trakten av Lagnebrunna så man kommer alltså till Söndagstursplatsen från söder. Så åk gärna förbi och fortsätt 350 meter för att parkera.
 

Klas

Se bilder från Söndagsturen strax söder om den före detta gården Freby

Lyssna på Peter Svärdsmyr (längd: 34:32)