Så har vi ett nytt år, och nu ska man lära sig att skriva 2020. Vi har ett nytt decennium dessutom. Tänk, det har alltså gått tio år sedan den snörika vintern 2009-2010. Det var en vinter och en säsong med Söndagsturer som jag kan tänka tillbaka på ibland. Den säsongen har nog satt sina spår på alla efterföljande säsonger med Söndagsturer. Blir det mycket snö så är det skönt att ha valt en plats som det är lätt att ta sig till och det ska vara enkelt att "bli av med" bilarna. Det är sådant jag alltid tänker på förstås, men vetskapen av att det kan komma mycket snö blev väldigt tydlig vintern 2009-2010. För tio år sedan skottade vi vid flera tillfällen gångstigar i skogen där vi skulle ha elden.

Nåja, det verkar inte som att vi ska behöva skotta nånting denna vintern. Men man vet aldrig, det kan slå om när man minst anar. Om lågtrycken väljer en bana så att kalluft kan strömma ner så kan det ändra sig fort. När jag valde att förlägga en Söndagstur vid före detta Lönnshultabrons ena landfäste så tänkte jag att där kan vi vara även om det kommit en hel del snö. Men dagar med minusgrader har ju varit extremt sällsynta denna vintern så här långt, och 2020 började med plusgrader, i alla fall på dagarna. Tanken med att ha elden vid före detta Lönnshultabron var också att jag tyckte det var trevligt att hålla till nära det nya bostadsområdet i Boxholm, ett område som fått namnet Bjursholm. Det är ju dessutom väldigt vackert i området, och det är trevligt att hålla till nära vatten, och vid Bjursholm rinner Svartån fram i makligt tempo och ån är bred och ger lite sjökänsla.

Nåväl, söndagen den 5 januari var faktiskt en dag med minusgrader, i alla fall under morgontimmarna. Termometern visade 4-5 minusgrader vid åttaiden och inte ett moln syntes till på morgonen. Det artade sig till en härlig Söndagstur bredvid den före detta Lönnshultabron, inte minst därför att det var en öppen plats dit solens strålar skulle nå. Och jo, det blev soligt och vackert väder denna söndag i tidiga januari, det var inte riktigt vad SMHI trodde dagen innan. Solen når ju inte speciellt högt på himlen men det var väldigt vackert intill Svartån med den låga solens strålar och ett svanpar simmade ute på Svartån.

Faktum är att en torp-eller Söndagstur aldrig har förlagts till denna plats. Det närmast bör vara vid Lönnshult - alltså på andra sidan Svartån, och det var dessutom den snöiga och kalla vintern 2009-2020. Men söndagsturen ägde rum den 13 december, så det var innan det slagit om och blivit snö och kallt. Sen har vi ju haft Söndagsturer vid Strömslundsbron också, det vill säga någon knapp kilometer norr ut.

Den första som fick ta på sig högtalarvästen år 2020 var Stefan Ottosson, men han borde ju egentligen ha fått göra detta en söndag den förra vintern.  Det var Peter Frejd - en jämnårig skolkamrat till mig - som snackat med Stefan om att han borde prata på en Söndagstur. Stefan hade nog inte tänkt på detta, jag tror inte ens han visste så mycket om Söndagsturer när Peter pratade med honom, men Stefan blev intresserad när han fick veta vad det handlade om. När jag stötte på Peter på jobbet så tipsade han mig om Stefan Ottosson och jag tackade givetvis för tipset. Peter berättade sedan för Stefan att han tipsat mig och Stefan lär då ha svarat "va kul"! Detta var alltså inför den förra säsongen, och sedan hände det sig att jag totalt glömde bort detta tips! Det var ju pinsamt, men jag blev påmind av Peter till denna säsongen och nu var jag snabb att se till att Stefan Ottosson kom med i listan! Det var ju på sätt och vis bra att jag glömde för plötsligt hade jag ett berättarnamn till årets säsong.

Stefan kände sig lite nervös inför uppdraget att prata på en Söndagstur avslöjade han, och den riktigt stora publiken kanske inte minskade nervositeten. Stefan pratade till stora delar om sig själv och om sitt liv som inte alltid varit så himla lätt. Han vävde också in flera olika utvikningar under halvtimma som han höll på och som nog fick publiken att fundera en del.

Förslagsvis så lyssnar på Stefan Ottosson via ljudlänken nedan.

Det blev en mycket välbesökt söndagstur, detta var den största publiksiffran denna säsongen. Jag räknade till nästan 80 personer i publiken! Att Stefan Ottosso hade berättaruppdraget lockade nog en del som annars inte hade kommit på Söndagsturen. Det vackra vädret bidrog säkert också, plus platsen denna söndag. När det är lätt att ta sig till Söndagsturen så brukar publiken bli större. Jag kan tänka mig att reklam på Facebook och Instagram dagen innan också bidrog till en riktigt bra publiksiffra!

 

Kommande söndag blir det självklart Söndagstur igen, det blir den sjunde för säsongen. Då ska Ann-Sofie Johansson ta på högtalarvästen, det blir faktiskt den tionde gången som hon är huvudperson på en Söndagstur.
Om man svänger mot Andersbo/Laxberg vid Södra Timmerö så har man en plan på höger sida efter ungefär 500 meter. Den planen är en perfekt parkering, elden kommer att tändas strax intill.

Välkomna nästa söndag Ann-Sofie kan vi lyssna på klockan 10.45.
 

 

Klas

Se bilder från Söndagsturen vid den östra sidan Lönnshultabron

Lyssna på Stefan Ottosson (längd: 27:08)