Göjemånaden är över och vårmånaden är här. I den gammelnordiska kalendern kallades ju årets tredje månad för vårmånad. När Söndagsturerna rullade igång vid första advent så kändes det lååååångt till månaden mars och så känns det ju alltid när en ny säsong drar igång. Men vi har ju varit med förr och varje säsong med Söndagsturer känns det likadant. Så otroligt fort veckorna har gått! Så tänker vi... Jag har glömt hur det kändes tidigare, alltså innan torp- och söndagsturerna existerade men förmodligen gick veckorna lika fort då också…

Vi har haft ett fantastiskt härligt väder den senaste veckan och när jag kollade SMHI:s årstidskarta så kan man där se att våren anlände hit till Boxholm den 1 mars, så namnet vårmånad passar utmärkt i år. Men det är på gränsen! I Östergötland är det bara till de västligaste delarna som våren har anlänt. Med vår syftar jag på SMHI:s regler, de innebär att det ska vara en dygnsmedeltemperatur över noll grader sju dygn i streck. Om detta inträffat så är det vår enligt SMHI, sen spelar det ingen roll och snö och minusgrader skulle återkomma, det är vår ändå enligt SMHI.

Denna söndagsförmiddag kändes det kanske inte så vårlikt. Eller det kanske det gjorde, lite som ett vårregn kanske... Vädret var grått, grått och när rullgardinen drogs upp så var det ju ingen kul syn. Vid en titt på vattenpölarna syntes det tydligt att det regnade ganska mycket! Men jag studerade radarbilder där man kan se regnets utbredning och hur det rör sig och jag såg där att regnet skulle upphöra ganska lagom då det var dags för Söndagstur. Och så blev det ju, det slutade regna kring klockan 9.30, när det var dags för oss att ta oss till skogen och det blev ju enormt skönt och trevligt på alla sätt. Det lättade på himlen hela tiden då vi var i skogen och faktum är att även solen visade sig! de som stannade hemma på grund av vädret gjorde ett stort misstag, det är helt klart! Totalt var vi 20 stycken på plats på den lilla kullen intill Lillån, den lägsta publiksiffran i år, men ändå kanske bättre än vad jag ett tag befarade. Det kändes ju ganska okej trots allt.

Det är ju som så att den första söndagen i mars avgörs Vasaloppet och det är en tävling som lockar många sportintresserade vid TV:n och kanske även sådana som inte behöver ta del av sporthändelsen men som gillar att se flera tusen deltagare trängas på sina skidor. Vasaloppet är alltså en stor konkurrent till Söndagsturen men vi rullar på precis som vanligt ändå. Det händer ju saker andra söndagar också, inte minst stora sporthändelser men många är ju kloka och föredrar en stund i skogen och friska luften i stället för att slappa i TV-soffan. Men visst, konkurrensen från Vasaloppet brukar märkas. Publiksiffran brukar vara något lägre den söndagen. Ändå är det ju faktiskt möjligt att se starten i Vasaloppet, vara med på Söndagsturen och sedan hem för att se målgången i Vasaloppet. Konkurrensen med Vasaloppet gör att Ann-Sofie Johansson ofta har fått berättaruppdraget just denna söndag. De flesta har ju redan hört Ann-Sofie ha berättaruppdraget på Söndagsturer så i princip alla vet hur suverän hon är när hon får på sig högtalarvästen, men det känns inget kul at placera någon av de andra huvudpersonerna på denna söndag och eftersom Ann-Sofie inte har något emot att ta berättaruppdraget denna söndag så blir det oftast hon då. Så även i år. För ett antal år sedan så hände det att säsongen avslutades Vasaloppssöndagen men sedan säsongen 2011-2012 har vi varje år avslutat säsongen den andra söndagen i mars och detta för att inte ha avslutning Vasaloppssöndagen.

Platsen för denna Söndagstur blev nära Bocketorpabron, det vill säga bron över Lillån mellan Bocketorp och Södra Kvisslehult. Det känns lockande att förlägga någon Söndagstur i detta område. Det är alltid vackert att vara nära vatten och där finns ju Lillån, dessutom finns det lite utrymme för parkering av bilar nära Bocketorpabron. Den 14 februari 2010 hade vi en Söndagstur vid en kolbotten några hundra meter in i skogen på den östra sidan om Lillån och den norra sidan om vägen. Det var ju en vinter då snön låg djup så det skottades en stig fram till kolbotten. Denna söndag brann elden på på samma sida om Lillån och vägen men inte alls så långt in i skogen utan helt nära vägen.

Ann-Sofie Johansson har haft berättaruppdraget en gång varje år sedan säsongen 2010-2011 och hon har även ryckt in en extragång vid något tillfälle. Här är alla hennes berättaruppdrag på Söndagsturer.

Dalen, den 26 december 2010

Fångstgrop öster om Karsbo, den 8 januari 2012

Centralvägen, den 17 februari 2013

Brostugan, den 12 januari 2014.

Mellan Skäggenäs och Sjögarp, den 1 mars 2015.

Skoghill den 27 december 2015

Freby den 6 mars 2016

I en vacker skog nära Norra Kvisslehult, den 5 mars 2017

Norr om Brantliden och intill gamla Rv 32, Strålsnäs, den 10 december 2017

Det innebär alltså att Ann-Sofie denna söndag hade berättaruppdraget för tionde gången. Imponerade! Ann-Sofie blandade och gav en hel del denna gång. Det var en del om vårt språk och dess historia men också en del saker som kan verka konstigt, alltså vårt sätt att säga olika saker. Varför säger vi "han är på jobbet" medan vi också säger "han är i skolan"? Lyssna på Anso via ljudlänken nedan.

 

Säsongens sista Söndagstur är det dags för nästa söndag. Då visar almanackan den 10 mars. Johan Birath avslutar som vanligt säsongen, en tradition sedan vintern 2011-2012. Denna gång ska han få ta på högtalarvästen några hundra meter ”bortanför” Lilla Bäck. Se startsidan för närmare beskrivning.

Välkomna till säsongsavslutningen!

Klas

Se bilder från Söndagsturen vid hembygdsgården Hybbeln

Lyssna på Ann-Sofie Johansson (längd: 42:27)