Den 30 december år 2001 så brann elden på en vacker plats intill Svartån. Det var på den västra sidan om ån, två- trehundra meter norr om torpet Laxberg. Jag minns den där dagen ganska väl. Mina föräldrar åkte fel när de skulle dit, de snurrade på fel sida om ån. På den tiden var det undertecknad och Fred Carlsson som organiserade Söndagsturerna. År 2001 startade Torpturerna upp (Söndagsturernas föregångare), så när elden brann på den vackra platsen vid Svartån så var det tidernas tredje Torptur! Det har ju blivit några fler Torp- och Söndagsturer sedan dess.

Fred Carlsson dog hastigt mitt under säsongen därpå, och därefter är det ju undertecknat som valt ut platserna där elden har tänts, och det var också jag som senare gjorde om Torpturerna till Söndagsturer (vilket innebär att vi har olika gästberättare varje söndag). Jag är övertygad om att Fred hade gillat den omgörningen! Att hela tiden forska fram fakta om före detta torps historia var arbetskrävande, och med olika berättare i skogarna blir programmet väldigt omväxlande.

Den 2 februari 2014 så återkom vi med elden till den vackra platsen intill Svartån. Jo, Torp- och Söndagsturer har vi haft vid Svartån fler gånger, men till exakt denna platsen har vi inte varit sedan den gången 2001. Utsikten över Svartån är riktigt magnifik, även om platsen inte är lika mysig som den en gång var. Då elden brann vid platsen 2001 var det storskog alldeles intill, men den kom att avverkas vilket kändes ganska plågsamt att se. Men en ny skog har växt upp förvånansvärt snabbt, och platsen har blivit alltmer tilltalande för en Söndagstur.

Denna söndag var det åter dags för en debutantberättare, nämligen Cilla Dufmats. Ja, jag föredrar att kalla henne för Cilla, även om dopnamnet är Cecilia. Jag har känt henne sedan andra halva av 80-talet, men jag har tidigare inte tänkt på henne som en berättare för en Söndagstur. Men i höstas gav jag henne frågan, och även Cilla var en av alla nya berättarnamn som jag frågade och som inte tvekade utan svarade ja i princip direkt! Då blir man riktigt glad!

Cilla hade länge inte klart över vad hon riktigt skulle prata om... I varje fall påstod hon detta. Cilla jobbar ju som sjukgymnast hos E.R.I.K AB och hon har också ett eget företag där hon får jobba med hästar. Men ett par veckor innan sin Söndagstur så fick jag veta att Cilla funderade på att prata om sömn! Jag tyckte det lät alldeles utmärkt. En trevlig grej med Söndagsturerna är ju de olika ämnena som berättarna pratar om, och sömn är något som intresserar alla. Folk måste ju sova... Lite igenkänningsfaktor var det säkerligen också.

Ni som inte kunde lyssna på Cilla föreslår jag gör detta via hemsidan. Gå in på sidan "Torp- och Söndagsturer". Ändra i menyn som ni hittar precis efter själva programmet.

Annars så var detta en välbesökt Söndagstur. Det var svårt att få överblick och att därför kunna räkna publiken, men ett drygt 60-tal var det säkert som stod och lyssnade på Cilla, och som samtidigt kunde ta del av den vackra utsikten. Svartån fanns precis bakom Cilla, och ett svanpar försökte mot slutet av Söndagsturen lyfta från vattnet. Det var ett stort och smattrande läte, en mäktig syn!

Vädret var lite grått, men behagligt, med ett par plusgrader i luften.

Säsongens elfte Söndagstur blir väldigt mycket annorlunda. Det är ju nämligen en kombinerad Söndagstur och Skogsdag och den äger rum vid hembygdsgården Boden. Ni hittar mer information om den vid startsidan. Någon sedvanlig berättare lär det inte bli nästa söndag, utan folk får ta del av det program som det bjuds på. Men välkomna till Boden den 9 februari! Trevligt blir det garanterat!

 

Klas

Se bilder från söndagsturen på den västra sidan om Svartån, norr om Laxberg

Lyssna på Cecilia Dufmats (längd: 13.16)