Söndagsturerna går mot sitt slut, och nu är också den näst sista "turen" avklarad. Denna gången med ännu ett besök av en landshövding! Senast detta hände var den 1 mars 2009, alltså för nära två år sedan. Den gången brann elden vid Laxberg. Sedan förra vintern har ju Östergötland fått klart med en ny landshövding, så det var ju naturligt att försöka få henne att prata hos oss en söndag. Kontakt togs redan i höstas. Först mailade jag hennes sekreterare, men då svaret först dröjde ringde jag direkt till Elisabeth och fick beskedet att visst hade hon tänkt att komma...

Med ett landshövdingebesök tyckte jag att elden skulle brinna i Boxholms samhälle eller i varje fall nära tätorten. Samtidigt ville jag att elden skulle brinna i en skog. Söndagsturer innebär ju som alla vet vid det här laget en eld i en skog! Jag fastnade ganska tidigt för Lusthuskullen. En plats som ofta besökts av boxholmare förr i tiden, där låg det ju nämligen en skola under några år.

Det finns fler små "skogar" lite varstans i samhället, till exempel i en del villaområden, skogar där elden kanske kan brinna kommande säsonger. För helt uteslutet är det väl inte än att det blir nya säsonger...

I den förträffliga boken Tusenårssteg, Krafttagets bok om Boxholms historia, framgår det att på Lusthuskullen låg Boxholms första skola. Det lär ha varit ett åttakantigt hus och det användes som skola under åren 1869-1875. Boken Tusenårssteg är skannad och kan läsas på Krafttagets sajt. Klicka här för att få upp kapitlet om skolan och klicka fram till pdf-sidan 25 för att se en bild på Lusthuset samt läsa om det.

Jag vet inte om de där årtalen är helt riktiga, alltså att Lusthuset var skola 1869-1875, för Karl-Erik Wennerqvist skriver så här i ett dokument:

Befolkningen i Boxholm växte på 1800-talet och bruksbarnen blev allt flera. Sockenstämman började därför 1849 tänka på en särskild skola vid Boxholm. År 1851 började socknens verkliga skolhus att uppföras, det var Mulebo (Flemminge) skola. Tidigare hade skolundervisningen skett i det så kallade Lusthuset. Det var ett åttakantigt hus som låg på kullen ovanför brandstationen. Undervisningen hade en ambulerande lärare hand om. Bruksskolan (gamla skolan) uppfördes av bolaget 1877 och var närmast avsedd för barn till de anställda vid bruket. Till lärarens på den tiden ganska magra lön lämnade bolaget också ett tillskott.

Någon annanstans har jag läst att Lusthuset förr förmodligen var en gammal jaktstuga då det var storskog runt Lusthuskullen. Lusthuset användes på 1800-talets som skolhus och missionshus och senare som mangelbod.

Enligt boken Tusenårssteg förstördes Lusthuset i en brand 1952.

Förra söndagen, alltså den 20 februari var det 22 grader kallt på morgonen. En vecka senare, alltså nu då elden brann på Lusthuskullen var det bara 2-3 minusgrader. Ändå kändes vädret mycket skönare förra söndagen!! Nu var vädret grått, och den värmande solen saknades. Vinden friskade i ganska hårt också vilket gjorde att det kändes ganska så kyligt, förra söndagen var det vindstilla. Det gäller därför att vara varmt klädd när man ger sig ut på Söndagstur, och det kan ju konstateras att många i publiken ser ut att vara onödigt tunnklädda.

Med landshövdingebesök, elden i samhället och skid-VM på TV först klockan 12 så hoppades jag på stor publik, kanske rekord. Och det är väl frågan om det inte var så också, Per Olov Ruberth räknade till 110 personer i publiken. Det är alltid svårt att lyckas räkna alla personer, men kanske var det rekordnärvaro denna söndagen. Det var ju en del löpare också som kan plussas till publiken.

Jättekul, och publiken kunde få lyssna på ett kul och intressant föredrag av vår landshövding Elisabeth Nilsson. Hon berättade om sin bakgrund och en sammanfattning av sitt liv fram tills att hon nu är Östergötlands landshövding. Hela berättandet var kryddat med lite humor emellanåt, och Elisabeth gav ett enormt sympatiskt intryck. Hon berättade om sin enkla uppväxt i lilla byn Sören. Att komma till Luleå var en upplevelse och få se att människor bodde i radhus. Elisabeth kunde inte förstå hur folk kunde bo så trångt! När någon i byn skulle ta sig till Skellefteå så visste all i byn om detta, det var en väldigt stor händelse. Ända till Skellefteå!!! Det var en större grej än när människor idag flyger till Kanarieöarna eller Thailand menade Elisabeth. Att få komma till Luleå och bada var också en stor händelse som Elisabeth såg fram emot i flera veckor.

Elisabeth är en riktig naturmänniska och hon älskar att vara ute skog och mark och att till exempel vandra. Förra helgen var hon på Vättern och åkte långfärdsskridskor.

Längre fram i llivet blev ju Elisabeth chef på Stålverket i Luleå vilket hon förstås kom att prata om. Senare blev hon ju chef för Jernkontoret, Den svenska stålindustrins branschorganisation (klicka för att komma till Jernkotorets hemsida). Ett arbete hon trivdes med och som hon kände att hon passade till. Sen så fick hon ju då plötsligt ett samtal och en förfrågan om hon ville ta över som landshövding i Östergötlands län. Hon frågade sin man och undrade vad han tyckte, "kan de va nått?" Men så blev det, och "nu får jag bo på ett slott, log Elisabeth!" "Jag har alltid drömt att ha ett stort kök, och det har jag verkligen nu. Det är 40 kvadratmeter stort, och fyra meter upp till taket!"

I lite drygt 30 minuter, kanske närmare 40 pratade Elisabeth. Det var verkligen trevligt med ett besök av henne, och publiken trivdes garanterat, i varje fall de som klätt sig varmt. Elisabeth fick precis som alla andra berättare denna säsongen en Boxholmsost som ju Ovako sponsrar. Hon fick dessutom en burk Boxholmshonung också, den kom från Berndt Wågmans biodling.

Den 6 mars är det Vasaloppet, men det bryr sig väl ingen om att titta på. Det räcker ju så väl att se starten och målgången, och kanske ett inslag i Sportspegeln. En Söndagstur går ju givetvis före ett Vasalopp på TV! Bruksmuseet är ju platsen för den sista Söndagsturen, och Per-Olov Ruberth är berättare. Denna sista söndagstur innebär också en liten mjukstart för tipspromenaderna som därefter pågår under söndagarna. Tipspromenader innebär kanske inte samma härliga upplevelse som Söndagsturerna, men är garanterat trevliga de också... Läs mer om sista Söndagsturen på Krafttagets startsida!

 

Klas

Se bilder från söndagsturen på Lusthuskullen