Denna vargavintern gör ju inte att det direkt är enklare att arrangera söndagsturer jämfört med om det vore snöfritt. Eldplatserna blir betydligt svårare att nå, och ibland är det oundvikligt att det blir en del snöpuls. Och parkering av bilar blir också mycket besvärligare. Till söndagsturen vid före detta Sommen Folkets Park den 7 februari kände jag mig dock ganska lugn. Dit var det ju inte inte speciellt långt att gå (från bilar), och i Sommens samhälle borde man kunna bli av med fordon på olika platser.

Ett par dagar innan söndagsturen besökte jag den före detta folkparken, och då blev jag ju verkligen varse hur enormt mycket snö det är i skog och mark. Det räckte ju till knäna! Gott och väl! Så det blev till att skotta och göra gångvägen uppför backen till parken lite drägligare att gå, samt att skotta en gång fram till brasan. Men det är klart, HELA parken gick ju knappast att skotta ren, så besökarna fick förstås pulsa en del ändå när de kommit till parken. Men man får väl anta att de som besöker våra söndagsturer klär sig för att vistas i skog och mark! Sen valde ju förstås de flesta att stå där det var skottat så det blev ju riktigt trångt och gemytligt

Eftersom jag ju själv är Sommenbo sedan 1996 så är jag självklart intresserad av min hemorts historia, och jag tycker ju också det är trevligt att förlägga en och annan söndagstur åt "min" kant. Men senast det var en söndagstur i Småland var den 2 februari 2003, så det var ju verkligen på tiden med en söndagstur i Småland igen.

Konny Hörberg heter en man som ofta på senare år besökt söndagsturer. Ganska snart så förstod jag att Konny är ordförande i Sommens Hembygdsförening. Så redan förra vintern frågade jag honom om han kunde ställa upp som berättare en söndag denna säsongen, och nu var det alltså dags.

Någon hemsida för Sommen Hembygdsförening att länka till hittar jag inte, men jag konstaterar att hembygdsföreningen i Sommen fick Tranås kommuns kulturpris 2007. Här ett litet tips på andra sidor om Sommen att titta närmare på om ni så vill: Sommenport, Sommens AIF, Sommens camping, Sommens motorbåtsklubb, Motorvaruhuset i Sommen, Lugnalandet, Tranåslist, Arona foderfabrik, EM Sommen, Stallberga.

Man kan sammanfatta Konnys berättande till tre delar. Om folkparker i allmänhet, om Sommen folkets park, och om en jämförelse av utvecklingen av de två samhällena Boxholm och Sommen. Det var verkligen en intressant historielektion som Konny bjöd besökarna på, något som många efteråt kom fram till mig och kunde bekräfta. Konny pratade tydligt, och det var lättsamt att lyssna på honom. Bra att han pratade tydligt också, jag hade ju glömt högtalarvästen kvar hemma i hallen...

Det var 1893 som den första folkparken bildades, det var i Malmö. Åren 1895-1905 byggs en lång rad folkparker och Folkets hus i landet. Och någon gång på 1910-talet byggs Sommen folkets park. Allt tyder i alla fall på det, och det var bröderna Käck som var de drivande av folkparken i Sommen. Under parkens levnadstid så har det hänt mycket, men år 1954 togs beslut om att lägga ner parken. Främst lär det ha varit dansbanan som då var i för dåligt skick och pengar fanns inte till reparation. Men flera minns dock att rester av folkparken fanns kvar på 60-talet, och kanske rent av på 70-talet. Läs gärna mer om folkparker i Sverige på Wikipedias hemsida, där står mycket intressant!

Sune Lindgren var Boxholms OK:s första kassör och i jubileumsskriften som BOK gav ut 2009 finns en artikel där Sune skriver (artikeln skrev han 1984) om sin första orienteringstävling, det var i september 1934. Starten var vid Stora Bäck, inte långt från Boxholm säteri, och målet var i Sommen folkets park!

Lennart Johansson hade hört en historia under den senaste veckan. Det var en man som var ordningsvakt i parken, och han hade en mössa på sig med texten ordningsvakt. Det blev slagsmål, och mannen slet av sig mössan och gav sig med i slagsmålet. När slagsmålet var klart så tog han på sin mössa igen, alltså den med texten "ordningsvakt"...

Att lyssna på Konnys berättande om samhället Sommens uppkomst var riktigt intressant. Före järnvägens tillkomst fanns gårdarna Grytbäcken, Råckebron och Stallberga vid och intill nuvarande samhälle, samt så fanns det några torp och backstugor. Och år 1873 kommer det 200 personer till platsen för att bygga järnväg! Det var rallare, smeder, timmermän, kokerskor och några fruar. De hade ju ingenstans att bo, och många byggde små skjul där de kunde övernatta, men många kom ju att bygga sig hus och bosätta sig i Sommen.

Men egentligen skulle ju inte samhället ha hetat Sommen. Den första stationen i socknen från Stockholm räknat skulle heta som socknen, så var det bestämt. Det innebar att stationen skulle ha hetat Säby! Det är klart att det namnet inte var lämpligt, Säby kyrka skulle ju därmed komma att ligga långt från stationen, och man skrev till kungen om det olämpliga i detta. Stationen skulle ju kunna ha fått namnet Råckebron då den låg på den gårdens ägor, men det beslöts att stationen skulle få namn efter sjön, det vill säga Sommens station. En stor station byggdes intill sjön, ett exakt likadant stationshus som i Boxholm och Lövstad (Lövstad som senare fick namnet Tranås). Detta stationshus revs på 1950-talet då dubbelspåret kom till. Det gick nämligen inte att få plats med dubbelspår, sjön och landsvägen, därför blev man tvungen att riva huset.

Även ett järnvägshotell byggdes, en byggnad som finns kvar. I det lilla stationssamhället byggdes också en hamn och den var ett tag Sveriges näst största insjöhamn efter Västerås som var störst! Ja, intill sjön Sommen växte snart ett riktigt livfullt samhälle fram. Trä blev det stora i Sommen. Flera sågverk har funnits, dörrfabriken Ydria, lådfabrik, ramlist och möbelfabrik för att nämna något. Och precis där vi gick upp till folkparken låg ju en gång i tiden mössfabriken. Byggnaderna står ju kvar, även om de tyvärr alltmer liknar en skamfläck.

Sammanfattningsvis blev detta, precis som vanligt, en riktigt trevlig söndagstur. Det är alltid svårt att lyckas räkna alla besökare, men över 90 personer vill vi påstå att det var som lyssnade till Könny Hörberg. Dessutom var det sex orienterare som fick vätska vid platsen. Alla åker alltså inte skidor.

Nästa söndag brinner elden vid en enormt tydlig kolbotten, om än rejält översnöad. Men den typiska ringen i marken syns ändå tydligt, och rester efter en kolarkoja finns också. Vi hoppas också kunna göra promenadvägen från vägen till kolbottnen hyfsat dräglig att promenera... Välkomna tillbaka då.

Klas

Se bilder från söndagsturen vid före detta Sommen Folkets Park