Tiden rusar verkligen iväg. Plötsligt är det den 7 mars, det vill säga Vasaloppssöndagen, tillika säsongens sista söndagstur! Fast så blir det ju inte riktigt i år. Vi kör ju ytterligare en söndag och försöker då genomföra den söndagstur som vi skulle haft den 21 februari men som vi då hoppade över på grund av snöoväder.

Bokskogen vid säteriet tyckte jag kunde vara en lämplig plats för en söndagstur. Många har säkert sett skogen då man passerat på vägen mot Hageby och Ryckelsby, men jag gissar att inte så många stannat och tagit en promenad i den lite unika skogen. Nu fick vi ju som bekant en vinter med enormt mycket snö, varför tanken på att ha elden på den tänkta platsen mitt i bokskogen fick överges. Visserligen hade Lennart Gustafsson ställt upp och kört med traktorn för att åstadkomma hjulspår att gå i, men det kändes ändå alltför "slirigt". Nej, därför valde vi att tända elden intill den gamla vägen från grindstugan, det vill säga Sinkan, och som går mot säteriet. Intill bäcken och den vackra stenlagda gamla bron över bäcken valde vi att hålla till. Därifrån var det väldigt fin utsikt åt de flesta väderstrecken. Nära och bra också från den jättelika parkeringsplatsen. Men visst kändes det lite surt att vi inte kunde vara mitt i bokskogen som tänkt var, så jag får rekommendera alla att ta en promenad i bokskogen när det börjar att våras. Då är det säkerligen riktigt trevligt med en promenad där, kanske när det börjar grönska, solen skiner och fåglarna kvittrar. Då kan man ju också spana efter riktigt gamla inristningar som lär finnas i vissa bokar. Årtalet 1903 lär en bekant ha sett inristat!

De som deltager på söndagsturerna vet att jag ibland anslår diverse gamla kartor över området där vi befinner oss. Gamla kartor från Boxholms säteri finns det förstås många, och de kan studeras på Lantmäteriets hemsida och via länken Historiska kartor. Lite hjälp kan ni få genom att klicka här, det är en direktlänk till kartor från säteriet. Man måste också ha programmet DjVu installerat på datorn för att kunna titta på kartorna. Har du inte detta så finns länk till programmet här.

När det var Vasaloppssöndag förra året så var landshövding Björn Eriksson berättare. Det var en småkylig söndag intill Laxberg och ett hundratal personer kom för att lyssna på landshövdingen. Denna gången, vid bokskogen intill säteriet, kom ungefär hälften så många. Jag räknade till 48 personer i den halvcirkel som lyssnade på Birgitta. Men det var en hel del löpare också, kanske 8-9 stycken, fördelade i två gäng. Och detta var ju en riktigt fin vinterdag. Natten var riktigt kall, men temperaturen steg på förmiddagen för varje timma som gick, och solen kunde ju skönjas på himlen. Lördagen var ju riktigt vacker med en knallblå himmel, medan vädret under söndagsturen var mer halvklart.

Berättare vid söndagsturen i bokskogen var alltså Birgitta Palmqvist. Vid den allra sista söndagsturen den förra säsongen välkomnade jag frivilliga "berättare" eller förslag på sådana. Birgitta var den enda som då kom fram till mig efteråt och sa att hon kunde ställa upp en söndag (även om jag också fick namnförslag). Jag blev självklart väldigt glad åt erbjudandet och hon kom alltså att bli "berättare" i bokskogen.

Birgitta pratade om lite olika saker. Jag fick hennes anteckningar efteråt, och kan därför återge en del av det hon pratade om:

År 1582 kom Arvid Gustafsson Stenbock ridande med följe genom Flemminge lövskogar. Han syster var gift med Gustav Vasa och han var ståthållare på Vadstena slott. Här lät han uppföra sätesgården Bocksholm. Någon gång anlades här en stor park med bokträd och reglerbar damm. Redan i början av 1900-talet berättades det om hur man från alla samhällsklasser tog sina söndagspromenader i bokskogens skira grönska.

Jag är född på Östgötaslätten, och ibland kan jag sakna slätten. Min pappa var skogsarbetare. Han arbetade i skogen på vintern och som lantarbetare på sommaren. Han arbetade ofta i skogen med min farbror Kalle. Först fick de klara sig utan motorsågar, och det var en stor dag när de fick sin första motorsåg. Både Kalle och pappa var väldigt tystlåtna och det var inget onödigt prat där. En gång råkade pappa hugga sig i foten. Men han jobbade på till kvällen. Han hade tidningspapper i stöveln. När de gick hem mot bilen blev det blodspår i snön. Då frågade Kalle: "Har du hugget dig i foten?" Vid ett annat tillfälle gick Kalle ensam i flera kilometer med en skadad fot. Pappa är 92 år och Kalle blev 83 när han slutade sina dagar för några år sedan.

Birgitta pratade också om vintern, eller den "vargavinter" som vi haft, och hon kom in på de konflikter vi har mellan varg och människa, båda står ju högst upp i näringspyramiden. Medvetandet har förhoppningsvis ökat. Vad har jag själv i förrådet? En skinnkappa från mitten av 70-talet med en kraga av vargskinn, troligen från Finland. Jag tog bort vargskinnet och tog med det till jobbet. Vargskinnet har Ingemar givit till Anna på Torpöns Naturum.

Det gångna decenniet var det varmaste någonsin på jorden, visar en analys av temperaturen jorden runt som USA:s rymdstyrelse NASA har gjort. 2009 var det varmaste året på södra halvklotet sedan moderna mätningar inleddes på 1880-talet.

Rapporter från FN:s klimatpanel visar att det med stor sannolikhet är mänskliga aktiviteter som är huvudorsaken till den pågående klimatförändringen. Även om vi begränsar utsläppen av växthusgaser kommer vi att få ett varmare klimat. I många torra länder kommer skördarna att halveras, på andra håll blir det översvämningar så havsvattnet tränger in och förstör sötvattenresurserna. Även om vi inte tror på larmrapporterna kan vi i alla fall göra något. Vi i Boxholm kan resa mindre med bilar och flyg, och cykla och gå mera, använda bioenergi, närproducerad mat, renare bilar, åka kollektivt, använda solenergi och vindkraft.

Nästa söndag är det dags för säsongens sista söndagstur. Tänk vad tiden går fort när man har roligt! Då ska vi till Viken, torpruin och en mordplats! Jag vill inte lova något, men det KAN bli som så att Krafttaget då bjuder besökarna på korv med bröd! Välkomna då!

Klas

Se bilder från söndagsturen i bokskogen vid Boxholm säteri