Uppförd: 1874-1889, 1890-1939, 1940- under Karlsberg, Ekeby.
Öde: Det senaste är kvar på plats (2024).
I höjd med brukskvarnen låg de tidigaste anläggningarna nedstöms sågfallets vänstra sida. Carl Daniel Burén uppförde här 1780 ett skär- och valsverk vilket någon gång efter 1840 ersattes med en sågkvarn, liknande den som fanns på Svartåns motsatta sida. Efter Aktiebolagets bildande beslöts 1872 att de båda sågkvarnarna skulle rivas och att ett modernt sågverk skulle byggas, vilket så stod färdigt 1874.
Det nya sågverket låg som det tidigare valsverket och sågkvarnen långt ner, det vill säga nästan i höjd med brukskvarnen. Det hade fyra ramar och två kantverk. För kraft gjordes en turbinanläggning (troligen den första vid bruket) med vattenintag från översta dammens vänstra sida.
Från Boxholms aktiebolag 1872-1947, minnesskrift av Elis Wettergen, sid. 91:
"Trots alla ansträngningar kunde sågningen ej börja förrän i juni månad sagda år[1874]. Den bästa delen av sågningstiden det året var då gången, och sågningen kunde endast bedrivas från 13 juni till 24 oktober, varunder försågades 53000 timmer i stället för planerade 80000. Då hela den beräknade produktionen sålts i förväg, måste skadestånd utbetalas till köparen för bristande leverans. Det värsta var emellertid, att sågramarna ej voro tillräckligt stadigt uppsatta, utan måste ideligen repareras, samt att kantverket var felaktigt konstruerat. På hösten måste därför en grundlig reparation påbörjar för att avhjälpa dessa felaktigheter. Dessutom skulle stav- och takspånssågar anordnas"
År 1875 kunde sågningen ej börja förrän 1 juli, men efter de nya ombyggnaderna verkar sågen ha fungerat bättre.
Timmer kommer nu från bolagets skogar runt om sjön Sommen. Det fraktades på sjön till Svartån genom vilken timret flottades ända ner till sågdammen i vilken det sorterades.
År 1886 står det att läsa i revisionsberättelsen att de är oroliga för den eldfara som de nya belysningsanläggningarna innebär, speciellt i såg och hyvleri.
År 1889 försågas ett rekordhögt 142000 timmer, men 30 oktober brinner sågverket ner, troligen som följd av elfel. Det intilliggande hyvleriet räddas.
Ett nytt sågverk med mera snabbgående ramar står färdigt i april 1890 och det försågade under sin första period 172000 timmer.
År 1912 moderniseras sågverket.
År 1937 blir ett rekordår. 310000 timmer försågas.
År 1939 i oktober brinner sågverket ner till grunden, på nytt är det ett förmodat elfel. Ett nytt sågverk av betong börjar omedelbart att byggas, dock ej på samma plats utan en hel sågverkslängd närmare sågfallet, det vill säga precis inpå det.
Under den senare delen av 1940 tas det nya sågverket i bruk. Det har fyra stycken snabbramar och en kapacitet av 400000 timmer per år.
År 1945-1946 upprättades en anordning för torkning av träbränsle. Spill från sågverket åkte ut i en silo i höjd med Brukskvarnen. Under silon fanns en torkugn. Från denna fraktades så fliset hela vägen till Martinverket via ett täckt transportband.
År 1965 inköps Rasslefalls (Grytbäckens) sågverk i Sommen.
År 1968 börjar ett nytt sågverk på Rönneberg att byggas.
År 1970 är sågverket på Rönneberg färdigt. Detta körs parallellt med det befintliga. Rasslefalls (Grytbäckens) sågverk i Sommen läggs ner. De anställda erbjuds plats på Rönnebergets sågverk.
Film från år 1973, där vi får se barkning, sortering och sågning.
Verksamheten lades ner 8/2 1974.
Byggnaden finns idag (2024)
Google maps.
Sågverksförvaltare:
sk = skogsförvaltare
så = sågverksförvaltare
| Anders Nils Synnerdahl |
sk, så 1875-1887 |
|
| Oskar Göransson |
så 1887-1893 |
|
| Karl Erland Sjunesson |
sk, så 1887-1910 |
anst. 1878- |
| Erik Nyman |
sk, så 1911-1937 |
|
| Carl Malmström |
så 1937- |
|
Anders Nils Synnerdahl
Skogsförvaltare,
Sågverksförvaltare
1875-1887
Karl Erland Sjunesson
Anställd
1878-1910
Skogsförvaltare,
Sågverksförvaltare
1887-1910
Erik Nyman
Skogsförvaltare,
Sågverksförvaltare
1911-1937
Carl Malmström
Intendent,
Träindustriförvaltare
1937-
Ur en skildring av Boxholms bruk på vers år 1794 av doktor E. O. Rydbäck; beskrivande Vals- och skärverket CD Burén uppförde 1780:
18. Jemte mången nyttig sak,
Smidas allehanda Plåtar,
Som i fler afsigter båtar:
Nyttjas så til Spjäll, som Tak.
Annars smides också här
Pannor, Pottor, Kist-beslager
Och hwad eljest man hehager,
Som i köket nödigt är.
19. Wals- och Skärwerk äro sätt,
Att få Järnet klipt i tenar,
Som i smidets många grenar
Göra Smedens möda lätt:
Skurna tenar nytjas mäst,
Dels til tråd och dels til spiken:
Men så är Plåt-Fabriken
Walsadt järn som alldrabäst.
|
Foto från 1877: Till vänster är brukskvarnen och till höger sågverket som brann 30 oktober 1889 (b.1874). Nere till höger skymtar Vidingesmedjan som nedlades 1876.
Hyvleriet och sågverket som brann oktober 1939 (b.1890). På bron till höger gick en spårväg på vilken man körde spån till Sågspånshuset.
Sågverket av betong som byggdes 1940 alldeles inpå sågdammen. Det var i drift till 1974 och kördes den sista tiden parallellt med det nya sågverket i Rönneberg (1970-2017).
Karta från 1781. C.D. Buréns Vals- och Skärverk ligger på vänstra sidan ån.
Från stambanekartan 1862-63. Valsverket på vänster sida är nu ersatt av ännu en sågkvarn.
Karta från 1903. I bildens mitt är sågverket som brann 1939, med sitt intilliggande hyvleri. Den brandgula byggnaden är brukskvarnen och de gulfärgade byggnaderna uppströms den är Mjölnarbostaden. I bildens vänsta kant är Byggmästarens byggnad.
Karlsberg och Rönneberg år 1874. Ovanför "s" i "Karlsberg" kan man se symbolen för sågverk.
|
