Uppförd: Första delen pådrogs 1915, tillbyggnaden 1918.
Öde: I bruk till 1981. Byggnaden finns idag(2024).
Den första matrinugnen startades upp år 1915 varefter ännu en började byggas vilken togs i bruk 1918.
Expansionen skulle precis tangera platsen där Saluhallen låg, men då ett nytt torg hade skapats i förstaden kunde Boxholm AB donera den nämnda hallen dit utan att premanent behöva nedriva den.
Vid Martinprocessen är järnskrot en fördelaktig råvara, så därför anlades en skrotgård nära stationen. Senare drogs spår av normalbredd över gärdet som kallades "De långa lyckorna"/ "Långholmsgärdet"/ "Storholmsgärdet" och en större skrotgård anlades över detta kallad Skrådösa.
År 1913-1918 byggdes bostäder kallade "Martinbostäderna" i området Fällhagen för arbetarna på martinverket.
År 1945-1946 upprättades en anordning för torkning av träbränsle. Spill från sågverket åkte ut i en silo i höjd med Brukskvarnen. Under silon fanns en torkugn. Från denna fraktades så fliset hela vägen till Martinverket via ett täckt transportband.
År 1949 den 18 januari provkörs en travers inköpt från Skodaverken för första gången. Skrotgården "Skrådösa" är helt placerad under denna travers.
År 1952 uppsattes en insättningsmaskin.
År 1955 höjdes Martinverkets skorstenar till 55 meter.
Själva Martinprocessen står att läsa om här, där även Boxholms martinverk står omnämnt då det var det sista i Sverige att nedläggas.
Artikel om Martinprocesen i Boxholm från 1977.
Den 30 oktober 1981 gick den sista tappningen.
År 1982 lördag den 6 februari sprängdes skorstenarna. En av dessa träffar masugnens gamla rostugn, vilken då huserade ställverk som försörjde bland annat Dörrfabriken och bostaden nedanför kraftstationen. Ett team elektriker fick febrilt jobba från lördag till måndag för att återställa strömförsörjningen, medan byggnadsavdelningen samtidigt försökte få upp något slags tak över det som rasat. I rostugnen hade också Calle Stenqvist ett lager av gamla maskiner och attiraljer från brukets olika nedlagda avdelningar. En stor del av denna samling slogs sönder, men vad som fanns kvar utgjorde stommen i uppförandet av Bruksmuséet.
År 2001 revs skrottraversen ner.
Martinverket på Google maps.
Skrottraversen på Google maps.
|
Från Sågvägen. Fotograferat mellan 1914 (Martinverkets första del är klar men kanske ej startad) och 1916 (Saluhallen ej flyttad till Förstadens torg). Längan bakom Saluhallen var stallar.
Från Sågvägen. Vi ser det dubbla martinverket och Masugnen.
Flygfoto från 1938. Martinverkets skrotgård före det att Skodatraversen uppsattes. Belyst från vänster är stambanan, skrotgården och Martinverket.
År 1962.
Till höger om bildens mitt är Martinverket. Till vänster är skrotgården "Skrådösa" med sin travers.
Det dubbla martinverket.
Tappning uti kokiller i martinverket. Dessa formar(kokillerna) gjöts i gjuteriet och kunde användas tills det att de sprack varefter göten fastnade i dem.
|
Martinverket uppförs. Första delen körklar 1915.