Uppförd: 1895-1897
I bruk från: 12 september 1897
Öde: Finns idag(2024), men vittrar dock.
Från Boxholms aktiebolag 1872-1947, minnesskrift av Elis Wettergen, sid. 150:
"Då det emellertid snart nog visade sig, att lokalen [bruksskolan] var för liten och flera sätt olämplig, ansåg styrelsen, att byggandet av en kyrka vid bruket skulle medföra stora fördelar både i religiöst och socialt avseende och föreslog därför 1890 års bolagsstämma att av årets vinstmedel avsätta 7500 kronor till en fond, som skulle hos bolaget innestå mot ränta, för byggandet av en kyrka på tid och plats samt övriga villkor, som framdeles skulle bestämmas. Förslaget mottogs av stämman med stor förståelse och anslaget beviljades. En av de största delägarna fabrikör John Söderberg i Stockholm blev så intresserad för saken, att han bestämde, att utdelningen å hans aktier i bolaget skulle få innestå hos bolaget och att räntan därå skulle tillföras kyrkobyggnadsfonden. Genom avsättningar jämväl under de följande fem åren växte fonden så, att kyrkobyggnaden kunde påbörjas 1895. För att få ett så vackert och värdigt tempel som möjligt vidtalades arkitekten G. Pettersson, som då ansågs vara den mest framstående specialisten på området, att uppgöra ritningar till kyrkan. Efter två år var denna färdig och invigdes av biskop C. W. Charleville den 12 september 1897. Byggnadsmaterialet utgjordes av slaggtegel dels emedan detta till ett relativt billigt pris kunde erhållas på platsen, dels för att framhålla sambandet mellan mellan bruket och kyrkan. Denna är en typisk exponent för 1890-talets byggnadskonst och ansågs på den tiden vara synnerligen vacker. En uppfattning, som senare tiders smakriktning kanske ej kan dela --."
Från en inventering gjord av Riksantikvarieämbetet 2006-09-27:
Boxholms kyrka uppfördes av [mur]tegel med fasader klädda med slaggsten, tillverkad vid Boxholms bruk av masugnsslagg. Fasadens yttersta skikt består av sk vällugnsslagg. I botten på ugnarna fanns en ljusgul flytande massa av slagg, som man lät rinna ut i formar liknande tegelstenar. Till kyrkan åtgick 200 000 stenar, som alla finns registrerade i protokoll om var de skulle placeras i bygget. Inredningen tillverkades av trä från brukets skogar och taket belades med svartplåt från brukets plåtvalsverk.
Kyrkans väggar består alltså av tre skikt vilka från insidan då är:
Murtegel
Masugnssten/-tegel
Vällugnssten/-tegel (från valsverken)
Ytterligare information gällande kyrkans historia står att läsa via länken ovanför och i en artikel utgiven i Östgöta Correspondenten den 13 september 1897.
Märk att kyrkan från början kallades Brukskyrkan. År 1927 fick den då nybildade församlingen kyrkan som gåva av bolaget. Kyrkan kallas efter detta Boxholms kyrka.
Wikipediasida
Boxholms kyrka hos Svenska kyrkan
Google maps
|
Brukskyrkan från Svartåns motsatta sida.
Brukskyrkan och "Kasern Sandholmen" som sägs ha legat på kyrkkullen före det att Brukskyrkan uppfördes.
Tre olika vyer av Brukskyrkan.
Brukskyrkan på en karta från 1903. Nordväst om kyrkan finns de tre Vaxholmarna. Vid Svartån ligger Strömsholmen och söder om kyrkan Östra- och Västra Sandholmen. Märk begravningsplatsen som fanns redan 10 år före kyrkans invigning.
|
