Uppförd: (1761?) 1779.
Öde: Revs 1858.
Åsbobsmedjan låg på Norra Timmerö mark i Åsbo socken. Smedernas bostad var den intill liggande Åsbobyggnaden.
Spekulativt uppförd 1761¹.
Enligt Hallenceutz 1785 var den "En smedja som inrymde en råstålshammare och två härdar.", vilket Carl Daniel Burén år 1779 fick rättigheter att uppföra.
Huset revs 1858 inför bygget av ett nytt valsverkshus.
Google maps
Not:
1. Stångjärnshärden i Andershammar nedlades i februari 1761, varpå den inköptes av GA Ribbing. Han anhöll då om att få flytta den till Gabrielshammars manufakturverk på Bredgårds ägor. Den 27/4 1761 erhölls detta privilegium vilket innebar uppsättandet av en stångjärnshammare med härd för 100 skeppunds (15 ton) årligt stångjärnssmide.
Vid Sven Rinnmans beskrivning över bruket år 1765 fanns det tre anläggningar för järnhantering, varav Beate- och Gabriels hamrar var de sista två nedströms. "Alla dessa tre smedjor voro byggda vid sina särskilda bröstfallsdammar...".
Smedja nummer 1 var "En ämneshammare [nytt begrepp för stångjärnshammare] med en härd... ...upparbeta 100 skeppund tackjärn.".
Någon ytterligare damm mellan landsvägbron och Beate hammare hade gett en väldigt låg effekt för dammen nedströms så redigeraren menar att den 1761 privilegierade stångjärnhammaren ej uppfördes på Bredgårds mark, utan i Åsbo socken på Norra Timmerö ägor, det vill säga på den plats Åsbosmedjan fanns.
|
Boxholms bruk, 1785. Akvarell av A.Johansson, original avfotograferat av Berit Wettergren för Krafttaget. Från vänster: Åsbobyggnaden (skymtande i förgrunden), Åsbosmedjan, Kvarnen (b.1777), Rudhammaren (senare på samma plats, Ekeby-/Vidingesmedjan).
|
Boxholms bruk, 1781. Söder om Bränneriet är Åsbobyggnaden. Nordost om Åsbobyggnaden är Brukskrogen. Smedjan med råstålshammare är Åsbosmedjan.