Torpmärkning, Södra Fjättmunna, onsdagen den 25 maj 2011

Björklund och grenadjärtorp 58 försedda med minnesskyltar

Årets torpmärkning ägde rum, som brukligt är, en onsdagskväll i slutet av maj. Datumet var den 24:e, och denna gången skedde utmärkningen i de norra delarna av Ekeby socken. Traditionen är ju sådan att vi växlar och genomför utmärkningen i de norra respektive södra delarna vartannat år.

På Södra Fjättmunnas ägor fanns två torp som lite förvånande inte har markerats tidigare. Torpmärkningarna har ju ändå pågått sedan 1968, och årets objekt kom att bli nummer 107 och 108. Båda torpen som i år försågs med minnestavlor är redovisade som torpruiner på orienteringskartor, det är på kartan Hageby från 1985 och "Oxhultet" från 2003.

Björklund markerades först

Björklund hette ett av torpen, och av detta torp finns idag inte mycket spår kvar. Växtligheten på platsen avslöjar dock att ”något” funnits där en gång i tiden. Gamla kartor visar också exakt var Björklund har legat.

Vid Björklund hälsade Lennart Johansson alla närvarande välkomna till årets torpmarkering.

- I egenskap av ålderman i sällskapet, så är det kanske jag som ska hälsa välkommen sa Lennart. Jag har nog varit på torpmarkeringar sedan 1980-talet, och jag har fått uppleva mycket olika sorters väder vid dessa tillfällen fortsatte Lennart. Men aldrig har det väl blåst så mycket som idag!

Vädret denna kväll var ganska så soligt, men det blåste enormt mycket. Trots detta så var intresset för torpmärkningen riktigt bra. Omkring 30 personer mötte upp vid Björklund.

Gunilla Kindberg brukar alltid forska om torpen som markeras, något som sedan presenteras för de närvarande. Om Björklund fick församlingen veta att det var nybygge 1826, och den sista som bodde i torpet; änkan Johanna Wilhelmina Carlsdotter, flyttade 1909. Hon hade då bott i Björklund i 47 år, förutom två år då hon bodde på annan plats. Stugan lär ha plockats ner en tid efter att Johanna flyttat, och sedan byggdes den upp på en annan plats. Och idag finns ju ett Björklund utefter den gamla Hagebyvägen

Grenadjärtorp 58 nästa mål

När skylten vid Björklund kommit på plats, rullade bilkaravanen vidare till Grenadjärtorp nummer 58, Skenninge kompani! Det innebar en förflyttning på bara någon kilometer. Egentligen ligger torpen bara knappa 400 meter från varandra, men skogen står idag tät mellan Björklund och grenadjärtorpet, detta trots att det var öppen ängsmark mellan torpen för bara 25 år sedan! Vid torpet Rosendal parkerades bilarna, och därifrån företogs en kort promenad in i den lummiga skogen. Skogen öppnade sig efter en liten stund och en härlig glänta uppenbarade sig. I andra änden av gläntan växte syrenbuskar, tydliga spår efter torparverksamhet. Högen efter spismuren syntes tydligt, och där fanns också rester efter tegel. Spåren efter Grenadjärtorp 58 under Södra Fjättmunna var verkligen tydliga! Däremot var det svårt att med kyrkböckernas hjälp avgöra när den sist boende lämnade torpet berättade Gunilla Kindberg.

- Det byggdes ett nytt grenadjärtorp på en annan plats kring 1910 berättade Gunilla. Sen har andra arrenderat det gamla grenadjärtorpet, men allt är väldigt rörigt.

Hans Hellman, bördig från trakten men numera boende i Mjölby, deltog vid utmärkningen. Han hade en teori om att Rosendal kom att bli det nya grenadjärtorpet, och att namnet är uppkallad efter Henning Rosén, livgrenadjären när det nya livgrenadjärtorpet kom till. Detta kan dock inte stämma då Rosendal fanns långt tidigare. Däremot finns det ett Rosenlund strax söder om Södra Fjättmunna. Kanske det var dit som familjen Henning Rosén flyttade 1910? Vi har inte hittat något bevis för detta, och det krävs nog ett Vadstenabesök för att få reda på vilket som blev det "nya" grenadjärtorpet under Södra Fjättmunna.

Det gamla grenadjärtorpets fortsatte öde är som sagt rörigt, och skylten fick därför inget årtal för "sist boende". Jag har dock gjort en notering vid en bild på torpet som jag har i datorn, och där skrivet att det revs 1945. Det är en uppgift som antagligen kommer från en tidningsartikel, en artikel som jag nu inte hittar! Hans Hellman påstod dock att han under 50-talet som barn lekte vid resterna av grenadjärtorpet. Det är möjligt, men kanske det bara var ladugårdsbyggnader som då stod kvar?

I skogsgläntan vid soldattorpet intogs kaffet. Det värmde riktigt gott i den lite småkyliga blåsten. Gunilla Kindberg hade forskat även om grenadjärtorpet, vilket undertecknad läste upp. Gripande var historien om Lars Tränk som föddes 1805 och som var soldat på platsen. I Ekeby dödbok har prästen beskrivet den olycka som Tränk var med om:

Gift 1831 med dåvarande pigan i Linnefors Anna Greta Larsdotter med vilken han hade 2 barn, en tvåårig son efterlever. Den 13 februari detta år nedbrann manngården vid livgrenadjärtorpet. Den 23:e på aftonen skulle Tränk, som under vintern var brännmästare i Väderstad, köra dit ett muddlass från Mjölby (osäkert dock om det står muddlass). I mörkret gick vagnen omkull i ett dike och stjälpte över honom varav han dödades. Herr Kronolänsmannens besiktningsprotokoll av den 24 februari och Domhavande Resolution av den 25 februari intygade att intet hinder fanns för hans Kristeliga begravning.

Trivsamt, trots blåsten

Det blev som vanligt en trivsam torpmärkningskväll, även om vädret kunde varit bättre. Blåsten var inget kul, men det regnade ju alla fall inte. Genom att klicka här kommer du till sidan om vad som har markerats sedan torpmärkningarna drog igång 1968, samt klicka dig vidare till kartor som visar var objekten ligger. Jag kan tillägga att jag har skrivit om torpmärkningen till Länstidningen, en artikel som antagligen publiceras i något nummer nu i juni. Tidningen utkommer ju en gång i veckan (fredagar) och kan köpas på Konsum. Eller läsas på biblioteket.
Klas

Se bilder från utmärkningen av Björklund och soldattorp 58 under Södra Fjättmunna