Uttydning av "Sällsamma händelser i Åsbo" (KI:1)

Sällsamma och olyckeliga händelser, sedan d. 1 maji. a:o 1734.

Anno 1736. Natten emellan d. 10 och 11. Julii, et owanligit, häfftigtijck starkt åskedunder, med mycket rägn. ljungelden slog neder på åtskilliga ställen här i insamlingen, uti trän, som wid friggestorp i en ek, vid hofgården, på gärdet, i en gran, men intet folck, hus eller boskap skadades (gud ware ährad) här i sochnen, som dock på andre ställen skedt är. Thette åskedunder stillades ej förr, än klockan 5. morgonen d. 11. Julü. Thetta åskedunder kom süd wäst ifrån, ock sträckte sig till Scheninge ock ther omkring men ej till Linkiöping.
 

Anno 1736. wid jultiden, begyntes här i landet, en i mannaminne ohörd frossa, så at hwilken sjukdomen angrep, then frös några dagar, på wanligit sätt, antingen en gång om dagen, eller hwar annan dag, sällan hvar tredje, med stark hete ther effter: men sedan, kunde man intet weta, någon wiss tid, utan then sjuke frös, twå eller tre gånger, om dygnet, utan någon effterföljande hetta, som alt continuerade, hela 10 à 12 weckor, for somlige halfva åhret, och så snart frossan uphörde, blef then sjukes kropp, öfwer alt, swullen, hwar af en, ock an¬nan satte lifwet till: En del sjuknade allenast om benen, hwilcka alla kommo till helsan. När sjukdommen begyntes, med en frossa eller rysning, ock eth styng kom ther till först i wänstra sidan, ock straxth flöttes under högra bröstet, så blef then menniskan, om några timmar död, särdeles gammalt folck, som i kyrko-bokens annotation, om the döda, för thette åhret, kan och tagas, huru ålderstigne afsomnat. Thenna sjukdommen stillades här i sochnen ock the näst gränsande försam¬lingar, Harg, Mjölby, Egby och Rinna uti Junii ock Julii månader, 1737.

Här uti Åsbo prästegård woro ellofwa (XI) personer, äldre ock yngre, i thenna sjukan fastnade, af hwilka en gammal hustru wid namn Ingrid, afgick med döden, af berörde styng. Prästerna, så här i sochnen, som uti när liggande församlingar, hwilka hade dagelih, en trägen syssla hos the sjuke, med sochnebud, lemnade gud dock nådeligen, at alla hade god helsa ock sundhet.
 

Wid thenna sjukdommen, är sannfärdelst här i orten sig tilldragit, at när kropp och själ warit skilda, hafwer en menniskos kropp, blifwit skakad, wid pass en timma, ock åter en annan kropp, en fjerde dels timma, med folckets största förundran, som woro närwarande. Medici här i orten, tillstodo, at alla marginalmedicamenter för nu vanlig frossa, woro för thenne sjukdommen kraftlösa
 

Anno 1737. d. 5. Decembr. klockan 5. om afftonen, begyntes eth owanligit himmels teckn, kommandes ifrån norden, med många färger, esom om söder, stannade alla uti rödt, så att hela himmelen blef som en blodfärja, hwilcket continuerade hela natten, med något swäfvande i luften, fram ock tillbakers. Jorden som war betäckt med en liten snö-mogel, såg hel röd ut, af reflection.
 

Anno 1 739, uti Octobr, månad, begyntes en owanlig starck kjöld, som wida öfwergick 1708 åhrs frost och woro mycke här wid et års tecken, men ute lemnar sådant, ock wisar then som will äga grundelig kundskap här om, till acta Lit: Svecie. Kiölden continuerade till d. 20 Martii med sin stränghet här i orten. wid pålsmäss ganska hult.
 

Anno 1740, äfwen en kall winter, begyntes här i orten i Septembr månad, ock hafwer wid thesse wintrar många menniskor ihjälfrusit, särdeles på skeppen. Ock mäst alla trägårdar förskämde.
 

År 1735. d. 17 Sept: On natten, blef grärfwit på söder sidan om kyrckan, wid bägge dörrar. dagen ther eftter ransakades rämnan, uti Pastoris, Befallningsman Nils Markmans, ifrån Grönlund, ock flere församlingens ledamöters närwaro, om något lik, eller dylikt, skulle wara nedsatt, men fans intet, utan förmentes, wara grafwit eftter ägodelar.

Anno 1744. d 20 Maji angaf Corpral Segerman i Freby thet gamla pigan Brita på Öna, hvilket torp är hm. tilhörigt, war bortgången at söka sig någon lifs näring, men har intet på 3 wekor tilbaka kommit, icke heller kunnat få någon spaning om henne, Då lyste man samma dag å prädikostolen eftter thenna g:l pigan, ock som ingen viste något besked om henne, giordes anstalt at thet skulle sökas flitigt eftter henne. d. 21 och blef funnen död liggande på Strålsnäs skog intet långt ifrån Skoghemmet, intet teckn fans wid besichtningen til någon wåldsamhet egen eller af andra, ty begrafdes hon ärl. d. 25 . För en ond brå död beware oss milde herre Gud!!!
 

1746 d. 31. Jan. drunknade uti sommen Bengt Freberg, soldat för Friggestorpa rote, kl 9 om morgonen, tå han skulle gå öfw siön ifrån fiskewik til andersbo uti Egeby sochn, thenna lyckan timade intet af fylleri eller annan ond brånad, ty han ar en stilla och gudfruchtig man, utan af isens sprickfullhet. Herre lär oss betänka etc. han fantz igen d. 10. ebr. utan någon åkommo på kroppen. Begrofs d. 16. med thenna texts förklaring Jona 2.4.6.7.
 

1748 d. 15 Martii om morgonen gick drängen Jon Andersson i Norra Bosmark, som och war son i gården, til skogen, at fälla en sågstock, hwilken i nederfallet föll på honom och krossaden til döden. fantz igen mot aftonen.
 

d. 7. Octobris om morgonen när Olofs hustru i Oxhagen skulle gå med mat til sin man, som war wid herregården i arbete: lemnades 2ne sina små barn inne i stugan, tå then ene om 4 års ålder, gick med en eldtänd sticka under sängen, hwar af elden tog i halmen, och satte stugorna i brand, tå thetta barn gick ut: men innan modren kom tilbaka stodo stugorna i full låga, tå thet andra barnet wid namn Måns om 14 weckors ålder-war i sängen upbrunnit, til föräldrarnes största hiärtans sorg.
 

1752 d. 12 sept dränkte Samuels hustru i Ry Sara Persdotter sitt naturliga foster med uppsåt uti ett drankekar, tå thet war 4 månader och 11 dygn gammalt. Barnet hette Johan.
 

d. 11. Dec, -gick Nämndeman Anders Nilsson uti Friggestorp med twå sine söner til skogs, at hugga timmer, tå then ene wid namn Måns 14 1/2 år gammal högg sig i then wänstra fotleden, icke så djupt hugg som tycktes men innom några timmar war han död.
 

1755 d. 25 Dec, eller Juledagen innan folket kom ifrån kyrkan drunknade uti en brunn Pers son i Pålackehemmet Anders, när han lefwat 6 år. 11 månader och 1. dygn.
 

1757 d. 5 Maji tildrog sig uti torpet Fällorna på Grönlunds ägor, at en gammal gumma Segrid Swensdotter 77 år gammal, som war allena i bem.te hem, af swimning föll i elden och blef til döds bränd. Ät thet af swimning händt syntes ther af, emädan hon tilförne warit behäftad af samma swaghet, och har, hvar hjelp icke warit wid handen förr undergådt sitt sista öde.
För ond brådöd etc.
 

d. 23 Decembris om ottan, tå tjenste-gåssen Nils Håkansson skulle ifrån sin husbonde Carl Olofsson i Bötinge kiöra ett lass wed til fattigstugan, stjälpte lasset på sig, på Bosmarka äng, litet ifrån Baltrarpa bro, och måste un der lasset lemna lifwet. Efter domarens tilstädjelse fick han christelig och hederlig begrafning. På 17 året gammal. Herre lär oss alla dagar betänka ät vi dö måste!!
 

1758. d. 28 Augusti tå åskan och ljungande gick icke så mycket swåra, men gjorde dock här å orten stor skada, såsom på kyrkan i Skrukeby och en by, Egeby, i Miölby B, här i församlingen slog hon ned i Äng uti flaggstången, then ene stuge muren ned, och kammarmuren något rörd, then ene brukaren Nils Larsson Åckerblom boende i kammaren blef wid samma tilfälle til döds slagen, han war allena inne. I andra stugan om en förstuga rördes inte thet minsta. B Fenstren så i stugan, som i kammaren flögo ur wäggama och krossades. Omnipotentia tua, DEUS, est ingeo, confidero illud semper o homo.
 

d. 25 Octobris gick bonden Hindrich Nilsson i Sand kl. mellan 3 och 4 e.m: utaf sin loge; föregifvande sig ej mera förmå tröska, tå folket mente han skulle gå åt stugan och lägga sig, men han, arma själ, gick til åen nedan för gården och dränkte sig. Efter mycket sökande ficks han igen med ned om natten d. 5. Novembris, Blef af domaren-d. 18. tildömd af skarprättaren i skogen nedgräfwas, som ock skedde d. 2 Decembr. Thenne man war på slutet mycket säker och gudlös, föröfwade fylleri, swordom och tyran sinligit lefwerne i sitt hus, af andra war han en til instundande tinget för hwarjehanda lagförd. Men han intet på sitt samwet, at han icke fick ostentel och mer än många enskilta förmaningar, warningar och lärdomar.
 

d. 8 Decembris Tå Rotmästaren uti Skougbo Roten och sochneman Jöns Thoresson i Flathult, skulle för sig och andra til Krono uppbördsmötet, som til then dagen war utlyst, at hållas uti Dala, drunknade beklageligen, uti sjön mellan Flathult och Ry. Han dristade sig hastigt at wandra på isen. För en ond brådöd bewara etc. en god skadan intet.
 

d. 21. Afled Ingeborg Andersdotter, Lars Perssons hustru uti Swärkelstorp, som någon tid war i Melancholie och på slutet i största fortwiflan, at ehura jag sjelf, tillika med bägge mina medtjenare efter förstånd och nåd arbetade med henn så war alt förgäfwes. d. 19. bittida om morgon skar hon sig med en knif öfwer magen på wänstra sidan, så att oachtat fält skärarens möda med såret och lärarenas med själen, afled hon på ofwannämnde dag i sin hårdhet. Urtima ting hölls öfwer henne d. 9 Jan 1759 uti sochnestufwan. Blef emot förmodan dömd ät få åtnjuta kyrkiogård, och begrafwas på gårdsens ättewall, icke en gång på norra sida. Så begrafdes ock thenna sjelfspilling i all tysthet d. 16 jan. HERren förware wåra själar för Satan och hans skadeliga ingifwelser! Amen!!
 

1761 . Jan. d. 2 drunknade Torparen Johan Nilsson i Ängen mitt för sitt hemwist, icke uti stora åen, utan på Grönlunds stor ängs mad, icke wäl på 2 alnars djupt watn, tå han kom roende ifrån Dala by. Soml. wille wäl säja han warit drucken, men andra nekade thet. Begrafdes anständeligen efter Häradshöfdingen Trolles utslag d. 11 ejusdem. För en ond brådöd bewara oss milde HERre Gud! Herre lär oss betänka, alla dagar och stunder, at wi etc. !!!
 

d. 16 i samma månad drunknade uti Norra Qvisselhults å Lars Bengtssons unga son son i Hultet hart wid samma torp. Efter mycket sökande ficks igen d. 26. Barnets namn war Bengt Larsson. lefwat 11 år, 5 månader på 2 dygn när. Så är döden wiss, men tid, rum och sätt owist: herre lär mig dock at mitt lif att mål hele etc. !!
 

1763 Julii,d. 18 var starck solhetta, och ehuru solen lyste oss, hördes dock åskan dundra i öster, söder och wäster net ifrån middags tiden både tätt och starkt til kl. 1/2 4 började molnen sträcka sig öfwer oss ifrån süd-osten med ljungande och dundrande, tå herranom täcktes låta elden antända ladugårds husen uti Sanden, hwillka på en timmas tid alla afbränno; men mangården blef af then nådige GUDen bewarad. Jove tonante, fulgurante, comitia haberi nefas: nam suo sonata claro fulguravit Jupiter
 

1768 d. 28 Jan. drunknade Anders Bengtsson sochneman oti Dörhult i Storån om ottan, tå han ämnade sig med ett lass wed till Scheninge, om thennas fräyd se uti andra kyrkoboken ibland the döda på redan nämnda åhr
 

1770 J Maji månad kom elden lös nattetid uti Förmo och lade hwardt hus i aska, och then ene brukarens alla kreatur.
 

1773 d. 2 1 . April uphängde sig uti logen Bonden Gustaf Nilsson i Ingesmåle, Efter urtima tingsrättens dom fick han kyrkogård.
 

1773. Uti Septembri begynte Rödsoten här i församlingen at grassera, och continuerade in till julhögtiden, tå then genom GUDS nåd afstande, när han bortryckt 20 personer och mäst barn.
 

1776 war frossan hela året gångbar öfwer gamla och unga, at then sjukdomen aldrig warit så ymnig, så wida man mins.
Natten för Långfredagen timade den olyckan, at bedröfwel;a händelsen uti soldathemmet Öna på Freby ägor, at Enkan hustrun Maria Gustafsdotter, des dotter Helena Nilsdotter och soldaten Olof Fribergs lilla dotter Maria Catharina omkommo i en hastig under söta sömnen upkommen eldswåda uti soldatens stuga: de 2ne förra blefwo innebrända, och den senare wäl ur elden ryckter, men så illa til ansigte, armar och händer bränder at hon ej lefde längre än til klockan 3 efter middagen derpå.
 

1779. d. 4 Junii stjelpte unga drängen Måns Jonsson i Stierntorp ett halmlass på sig uti hofgårdsgatan, hwaraf hans hufwud krossades at han 2 dygnet derefter afsomnade.
 

1780. d. 23 Apr. om aftonen blef förre Torparen uti Skoghemmet, nu inhysesmannen och skedmakaren Lars uti Åsen til döds krossader af et fall, som efter utsigten skedt på det sättet: att han, sedan han stigit öfwer en gärdesgård i Änghems hage, den stigen, som går til Lindorms¬torp, och åt Trappa lycka wid Bosmarks ängen sluntit om kull på en sten och i fallet slagit hufwudet sönder emot en annan sten, och fants et dygn derefter så liggande som han fallit, utan at rördt sig af stället. Den mannen war begifven på dryckenskap och swordom.
 

1781. d. 15 Martii hände det märckwärdiga, ät uti torpet Ängen på sätern, rusthållets Grönlunds ägor; en ko kalfwande på en gång 4 kalfwar, 3 hannar och en hon-kalf.
 

d. 23 April kl 3 om morgonen hittade Torparens Olof i Sundstorp på Grönlunds ägor hustru Helena Larsdr et ny-födt piltabarn omsvengt med lin-kläder wid tröskelen uttan för stugan, hwilket blifwit dit burit om natten, hvadan det kommit, och hwilka dess föräldrar warit, har man ingen underrättelse kunnat få. Pastor döpte det samrna dag och anmälte händelsen hos Kl. Krono-Befallningsman Kiellander, enlt 3 Cap: 7 §. Kyrckolagen.
 

1782 d. 8 Apr. hängde förrafskedade sold: Christiern Grönwall sig sielf uti en skogslada, och blef af skarp rättaren nedgrafwen.
 

1784. d. 4. Maji druncknade soldaten Anders Timmermans lilla dotter Anna Christina i Löfhagen, som war 3 1/2 år gammal. Modren hade henne med sig på en äng nära wid torpet, der hon wallade får och rögde på ängen, ehuru noga upsigt hon på barnet hade, hände, at det lopp ifrån henne i-et kärr, föll omkull i watnet och strax förqwafdes.
 

1786. d. 25 febr. Blef drängen Jöns Swensson i Giermundarp til nedre delen af kroppen krossader af ett wedlass, som stjelpte omkull på honom, och afsomnade 4 dagar derefter.
 

1787 d. 24 Apr. Drunknade Torparen Olof Olofssons hustru Anna Svensdr i Råståcken uti Huru ån wid det hon deröfwer rodde sin dotter, då ekståcken af häftig storm kantrade; men dottren blef muddrader.
 

D 7 Aug. drunknade unga och beskedeliga pigan Maria Jonsdotter uti sjön wid Siögarp.
 

1788. d. 5 Aug: afled Torparen Nils Gunnarsson i Trappan, efter ett olyckeligit fall ned af en björck ränder löf brott, som timade några dagar förut, hwaraf hans bröst krossades och huden flåddes utaf hufwudet.
 

1792. d. 18Junii blef Annika Danielsdr i Kärrstugan död funnen på landswägen midt för Mjölby gästgifware-gård, sedan hon aftonen förut warit af starka drycker öfwerlastad, hwartil hon i flera år warit benägen, efwen mycket tjufacktig. För dessa laster hwar hon på mer än l år ej kunnat admitteras til den hel Nattwarden.
Genom krono-länsman Ekenmarks föranstaltande blef hon begrafwen i Mjölby.
 

1792. d. 14. Dec. Föll Anders Anderssons i Kårarp dotter Maria l 1/2 år gammal uti en drank-kjettil, och död 4 timmar derefter.
 

1795. d. 5. Jul. Blef socknemannens Nils Pehrssons i Björke hustrun Anna Svensdotter, genom en hästs skenande, under wägen till kyrkan, så illa medfaren, at hon d. 9 derpå följande blef död. Denna har altid warit en Gudfrucktig och dygdig qwinna.
 

1797. d: 23 Febr. uptogs Chrirurgus ock Badaren Anders Kraft, til Nation Tysk, död på en äng wid Grytmålen uti Mjölby socken. Denne man, som inkom i forsamln ifrån Mjölby år 1784 ock haft tillhåll uti en stuga i Kårby, har warit mycket begifwen tiö fylleri och dryckenskap, under de senaste åren ej begådt den H. Nattw. Blef enlt. XIII Cap. 3 § missggs BL. lagd afsides uti kyrkogården.
 

d. 17. Dec. begrofs Sven Pehrssons i Stierntorp dotter Brita 8 år 3 månader gammal, genom, der hon j blotta lintyget stod i spiselen at wärma sig, blef af elden, som kunde antagas, så illa bränd och skadader, at hon, efter 3 weckor utstånden smärtha, afled.
 

1799. d. 15 Mart. blef en gudfruchtig och beskedelig dreng Johannes Andersson, tjenande uti Törntorpet, utaf et jordfall i en sandgrop til döds krossad så hastigt och hårdt, at han ej rörde minsta led. Han hade fördt en utmärkt dygde wandel 21 år och 2 månader.
 

d. 19 Sept då Måns Gustafsson och hans hustru Anna Stina Hansdotter uti Åsarp woro ute på arbete, sedan de lemnat sina små barn innelåsta uti stugan, hände, at se wid hemkomsten om aftonen funno det äldsta barnet Anna Caisa 3 och 3/4 år gammalt, så illa brändt, at det d. 23 derpå följande blef dödt. Efter hand de af hennes berättelse kunde utforska, hade barnen tändt up uti den i spiselen hop--åsande elden en sticka, hwaraf den dödas lintyg blifwit itändt och des kropp så skadad, at intet bote-medel kunde hielpa.
 

1801. d. 16 Maji om morgonen gick Måns Gustafssons i Åsarp hustru til sine utsyslor, och lade sit barn, 8 weckor gammalt, i sängen, bredwid brodren som är 3 1/2 år, med enär hon kom inn, war barnet förqväft af brodren, som i sömnen kastat sig öfwer detsamma.
 

1806. d. 14 Junii drunknade Per Perssons i Germunarp dotter Maja Lena, 3 år och 5 weckor gammal uti en wid gården belägen brunn.
 

1807 . d. 11 Jan. fanns Afdragaren Hans Erson, boende i freby, död på sjön, som war ganska hal, der han, halkat omkull och slagit et hål i hufwudet wid tinningen.
 

C. F. S.