Ordspråk, talesätt, dialektord och diverse ramsor

Ur Ekeby Hembygdsförenings material har vi hämtat nedanstående gamla ordspråk, talesätt, dialektord och ramsor.

Ordspråk och talesätt efter namngivna personer

Åkare Axel Nilsson, Boxholmskt uttal "Preck":

"Snusförnuftige Stenberg" om Bernard Stenberg, som ofta viftade med sin snusnäsduk.

"Dä ä glappemôn i tyga" (sa Prick om vagnshjulen).

"Det är ment dä”, sa Prick (talesätt).

"Raggmunk, dä ä livet dä".

”Ja ska hem te mor å skôvla välling”.

”Dä va en redi karsker” sa Prick, när han tog en dundragök = rödsprit.

”Låt mä si”, sa Dunnra i Fälla.

”Dä lusar” sa Valldor.

”Ju värre ja ser ut, ju bättre mår ja”.

”Hå, ha, ja, ja, du tunga värld, som såg min ungdom pressas”, sa gubben i Hultet.

”En kôpp ä inte lorti förrn dä inte går i nått”, sa kolare Berggren.

”Se rent och snyggt det vill ja ha”, sa Vedebrand, spottade på tummen och gned runt i kaffekoppen.

"Ärre" sa Karl-Johan i Svenstorp (ale).

Dä ante mä sa Pil när han föll i åna (ante = anade).

”Ä du görmallig?” sa Tok-Allan.

”Han mä kravadona dä ä svärvärn” (svarvaren, förmannen), sa Malgare-Jon.

”Inga gula blommor, det är falskhetens färg, far och mor var inte falska.” John Berg då han köpte blommor till kyrkogården.

"Ho hittade.la inga havadyn" (havregryn).  Svar av Hilding (som själv åt havregryn) då fröken Widell frågade varför duvan kom tillbaka till Arken.

"Sa I ha smôlera mä"?  Hilding får lämna sin kringla, som han har i byxfickan, för han får inte äta under lektionen.

"Sjung själv får du se hur gott dä ä" svarar Sula fiskhandlare Josef Gustavsson.

”Ta hit.“ sa Besken när han tiggde.

”Ja ska betacka Kjellgren för lakarunnen sill” sa Trimpel, när han var full och kört i diket med den nyköpta silltunnan, så laken runnit ut.

"Det är hårresande och få barn med drängpojken" sa  Andersson i Kärrarp te dotera.  Själv hade han inte ett strå på huvudet.

”Har du nått?” sa Persson.  Axel Persson = Fylle-Pelle.

”Kan ja få en tur och retur mella bomma?” sa Fylle-Pelle i biljettluckan.

”Det står i kokboken 'Man tager en höna. Men var ska man taga den?”  Fylle-Pelle

Ordspråk och talesätt efter namngivna personer

”Om ja skulle hänga upp alla fästmöer ja har haft på ett streck mälla Boxholm och. Strålsnäs, skulle de hänga tätt, tätt.”  David i Stallet.

”Nu förstår jag skon.” (var skon klämmer) sa Leonard Jonsson.

”Tänka vad en vill det får en väl, bara en inte sägert.” ”Salla”

”Va grunnar du på Blom?”  ”Ja grunnar på en turbin, som ska gå i stillastående vatten, å dä gör Rylander med.”

”Han sa så Laxen, när han tog supen te smultramjölka.” Oskar Andersson, Laxberg.

”Nu ä man mätter å glader igen”, sa Finspongarn när han inget äta fick.

”Skål och tack” sa Nydal åt stinsens doter = Anna Nilsson-Planck.

”Dej har jag inte haft i berekning, så du får doppa skivor”, sa fru Södergren åt oväntat kaffefrämmande.

Det var grejer sa Kalle Gjejer.

”Ja tror dä rigner" sa Andersson i Kärrarp då han skulle ta på sin höga hatt, som de pinkat i på kalaset.

”Vi inhebert” (inhiberar) sa Severin Fredrikson om det beställda telefonsamtalet.  "Va". "Vi skiter it".

”Den som har fä han mister fä”.  K Eklöf (ev. äldre)

"Ack, ack, ack, käre" sa Björsson.

"Här ska inte stå några skvättar" sa kusken Svensson på Strålsnäs, då han väntade i köken då det var kalas.

"Dä ä sjäkert" sa Ville Brun när han ljög.

"Tvi fläsk, nappar dä bäst" sa Ville Brun, kastade ut krok och bete, utan att ha knutit fast det i reven.

”Nu är det slutad bal”, sa Fristedt när han dansade i farstun.

”Hunne hake”, sa Pip-Anners

"Va kostar' inträdet" sa Edström (den äldre) i Backen när insamlingslistan till högtidsdagar kom.

”Du som är lång och siratlig”, sa Stubben.

”Det var skönt”, sa Gustava om kyssen, när hon ingen fick.

”I Herrans många år”, sa Steffen.

"Den som gräver en grop åt andra mister ofta hela stycket", sa Laggen.

"De är små, men de är vackra", sa Klampa-Pelle om kräftorna när de inte höll måttet.

Ordspråk med troligtvis lokal anknytning

En del ordspråk förekommer i böcker, här finns varianter, som antages vara lokala, så även med talesätten.

Det är inte lätt att vara plattfotad och rädd för tåget."

Det finns bara svarta och vita och Boxholmare."

Kors i arselet" sa käringen när hon satte sig på lien.

Arselemang sa bonn när han talte franska.

Burr sa Kasper, när han såg en naken häst.

Slog på kärra, mente märra.

Vill du göra mig en tjänst, dra ner byxorna och skäms.

De vise hönsena värper i nässlorna dom med.

När en är ren och kan simma, va ska en då bada för?

Gunatt fader klockare, mig tog han.

Tvi tjäen, sa smen.

Din vilja, den sitter i en talltopp.

Kors i himmelen, sa sotarn.

Men´s en hund äter upp en halmkärve (kvickt gjort).

"Själver är inte inne". Svar då man frågar efter husbonden, (från Malexander)

"Han" brukar inte sätta sina pôsa ve dörra.(= någon som går på, stridig).

Den här högfäla, den har ja allri kunna litt.

Ät och ta buk på dej, i môra kommer bosen och tar skinnet å dej.

Gumôra, kör i föra.

Gu'bevara alla våra drängar, som går i skogen och hägnar.

Om underklänningen eller kjolen hänger under: Säljer du fläsk?

Fattiger ä en men gôtt ska en må.

Det är dant å va mänska, det är bättre å va handlare.

Det är konstiga hästar, de gröne = dumma.

När en ä fattiger och fuler, så måste en va om sej.

Jag säjer ätter sägna och ljuger ätter lögna.

Menar det gör stuta i Småland (ev. tillägg: när de går uppför en nerförsbacke).

Fattiger var far min, men filar det hade han som gick lätt

Du käre lille vän, du förstår att jag vill ditt bästa, du står ju i ljuset och skymmer dig själv.

Det ringer i Rök, de begraver en hök.

Det är så gammalt, så det är från Araks tid.

Långa sko och skit på hala, då en redder här i väla.

Det var klang i dukaten, sa krögarn när han slog käringen i disken.

Det är brått i Lillefall när en ska ta ränta etter e höna och inte är mer än e mänska te hjälp.

Ja hör å ja sir, å ja känner me käppen.

Ordspråk med troligtvis lokal anknytning

Den som är om sig å kring sig, han får i sig och på sig.

Min dräng hade en dräng och drängadrängen den åt lössa opp.

Min dräng hade en dräng och drängadrängen sket ihjäl sej på gösselstacken.

Hut går hem = att göra något fiffel lönar inte.

Han latte hälsa - han bad om hälsningar.

Det är gjort sa hunden, när han åt upp halmkärven.

Det är mina tag, sa han, som inga tag hade.

Det rinns många mode på näsor, men ingen har make till min, sa han som ingen näsa hade.

Det var freskt i mjölka, du Johanna, har du mer så hös ôpp.

Långt skam i våll = långt bort.

Inna skam har fått på sig natt-tofflera.

Ligga där å gôsä = lättjefull

I röda rappet = omedelbart

Hutta ner sig = sitta ner tillfälligt.

Det här är inte för de snoriges räkning = inte för vem som helst.

"Ja ska inte bli gammal här", sa gumma, trall ikull på kôrgarn.

E otäck ôlja sur o besk, så fick ja skräpet ôpp, å sen så vart ja fresk.

Ta utå kakera inna flugera skiter på dôm.

Den som väl låge, sa han, som satt i sänga.och sôv.

Att ha gått om hörnet = avlidit.

Ett trä kan inte brinna, e käring kan inte träta.

Det kliar i röva. det blir gôtt smörköp om lördag.

"Dä ä lite som grannar ögat", sa han som fick grankôtten it.

"Dä går unna framma", sa han som satt på dass och åt brö.

Dä va jämt som mor skickte mä = något som blir lagom.

Dä har gått med Davids höns under isen = försvunnit.

Lite skit blir en feter å, mycke rensar magen.

Dä ä inte bôrte dä som rinner från näsa te mun

DIALEKTORD

Många av nedanstående dialektord finns även i andra delar av landet, men har genom inflyttning blandat även vår dialekt

aftaval = av aftonvard, kvällsmål

alla över en bank = alla lika

ambatas = väsnas

antererad = angelägen, mycket intresserad.

att inte ha gjort ett skapande grand = overksam

bakgrinna=pakethållare (på cykel)

bet = (gå bet) trött, slut

bladdvacker = grann

blavera = skryta

bligade = tittade

blodräppäträ = fuchsia

bluddra = tala oväsentligheter

blösigt = om grant mönstrat tyg

bot = lapp att laga med

buding = pudding

bus bet = trött     

chinona = fästmö, fru

drabbling = halvstor pojke

drösa = falla av (om frukt och bär)

duven = olustig

däven = fuktig, unken

dösa = sitta eller ligga och slöa

en = man (pronomen)

en karl och en mänska = en man och en kvinna

en klämma pengar = stor summa

en skopa ovett = uppsträckning

enraker = stel, går sin egen väg

exprä = för just den sakens skull

fajen = husbonden, fadern

fesljummet = dåligt varmt (ex. kaffe)

flana = gå utan ärende

flyhänt, f längder = hinner mycket

fyr eller föraven = sluta arbeta för dagen

få en syl i vädret = att göra sig hörd i sällskap

fåter = konstiga påhitt

fälas = bråkas

följa med slöten = gå med i en hop

förotäckt = förstärkt otrevligt

förstyr = ledande ställning

förstås eller förstårs = att förstå, det är givetvis så

förveten = nyfiken

gaffla = säga emot

gego = hemmagjord mekanik

gemen = vänlig

glanar = tittar

glavatten = översvämning på golv eller väg

glosögd = utstående ögon (koögd)

gry, gnydde = svagt ljud från barn eller djur

gona, gôsä = lättjefull njutning

gradade - pojke och flicka som har sällskap

grina, flina = skratta (obs. ej gråta)

grundligt = genuint borholmskt, kan ej översättas

gussnådelig = skenhelig

gå och skrota = driva omkring

gå löske = gå utan att bära

gôrfestlig = mycket roligt

göling = halvvuxen pojke

göra upp deg = arbeta om degen efter första jäsningen

hampa sig = göra sig till

handnäsduk = näsduk

harsklig = skrovlig i halsen

herta = lugna sig

herting = småbrottslig

hysa = förvara

hälalytter = trött

hävligt = (inte hävligt) = dåligt

hörker - viktig, högfärdig

i sutta = i farten

ikull = omkull

illackt = svårt

illa knort - fort

inte exmera = ej godtaga

inte knalt = mycket bra, förmöget

julgransryskning eller rustning = julgransplundring

kan inte li, lir mej inte = tål inte

katig = stolt

klampar = träskor

klie = rackarunge

klipanicher = god arbetsförmåga

kläet = huvudduk

knalt = dåligt

knapert = dåligt, fattigt

knappersten = mindre, men många stenar i åker

knörpa = hårknut

kolimasa = skenbart verksam

korpglugga = ögonen

koxa - titta intensivt

kravatag = två som tar hårda tag i vänskap

krettlig = petig

kroveser = otydlig skrift

krösamos = lingonsylt

kuckelimuck = smakar gott

kvackelmagad = tycka att saker och ting är motbjudande

kvillrig = nogräknad

kyffe = litet utrymme

kymigt eller kimigt = lite roligt, konstigt

källen = mjölk som börjar surna

lantra = lirka, försöka att få någon på andra tankar

lasaretten = lasarettet

ligga flatsies = koppla av

ligga för vrak = overksam

likst = bäst

linkerhåll = stå ett stycke ifrån

lôkaka = dåligt jäst bröd

lôkilla = skinnmössa

lubbig = ovårdad

långlundig = saktfärdig

lägga å eller la å = resa, fara iväg

lököjd = ögonen rinner

maken te broken =. lika dana

manhaftig = kraftfull

marongnål = stor hårnål till prydnad, vackert mönstrad

mess = retas

injäkig = sjåpig

moja sig = njuta

môla = sitta och peta med något småarbete

molvräk = ett riktigt storarbete, även molvärk

möljä = hoprört (om saker och ting)

möljebröd = rågbröd stekt i fläskflott

nackastyv = håller på sin åsikt

nopa = somna till

nummen = kall och stel om fingrarna

okne = utsocknes

omônäs = ljud från någon som kommer eller dylikt

orna ve = vakna till

osnoklig ellor osnuten = obehaglig

patte - spene

per skrov, per skaft = per person

petnors = noggrann, petig

pigevatten = parfym

pissetofflor = att ha vid sängen för att gå upp eller ut till toaletten

plyte eller snyte = ansikte

pula = hålla på med något petigt

putell = butelj,   flaska

pära, jordpära = potatis

pöse = jäst eller bakpulver

ranfej = razzia

rapper = kvick

resen = lång och mager

rogebygge = leksaker

rular =

1. ämnen av järn, som skall varmvalsas

2. hårda svullnader på kroppen

rusta = reparera

rustare = hantverkare

rysta mattor = rista

ränger = remsor

rättskaffens = ärlig

samtajen =

1. något sjaskig

2. enfaldig

sidera = avstå

sier i baken = byxor som hänger

sjovit = lätt mulet

sjövilt = lustigt

skarpeandfäkt = tvärarg

skraj = rädd

skrint = magert

skrocken = kroppen

skrotet = bråck

skråe = illa känd person

skäfta upp = klippa av, sy ny kant eller fåll

slabbedank = slarvig man

slabbedora = slarvig kvinna

slanbarka = gå utan mål, ej arbeta

sloback = slarvig, bråkig

slog slint = gick fel

slôten = sällskapet

slusar med = det går med

släppner = trött

slöfock = lat

slösse = tygstycke

smaka fôgel = något riktigt gott

smocken = tröst, napp eller litet knyte med bröd och socker

smuttrigt = smått övernönstrat

smällpiskerock - rock med skört

smörhöna, smörfil, kaka = vetebulle

snattring = regnskur

sneskerivinn = skevt

snorfana = näsduk

snugga = tigga

som förgjort = omöjligt

sôkar = det går så sakta, med jämn fart

stukebräet = tvättbräda (förhandstvätt)

stunomhögt = växlande molnighet

styvare = mera kunnig

ställe = liten gård

sulten = hungrig

syter = sörjer

tanig = blek och smal

tingligare = lätthanterligt

tisdagsbulle = semla

tjaskig = ovillig

tjensa = hälsa

tjolnar = mulnar

tjuta = storgråta

trantig = tramsig

trynmjöl = snus

träligt = tråkigt

typad = särpräglad

typer = några avvikande

tydlig = smårolig

tännebränsle = tyre eller töre

tära = tåla

uggelkutta = sitta hopkrupen

utböling = från annan ort

utälskad = härstamma

vanpackat = går illa

vattenklon = överskott av magsaft med kräkning

vida vacker = mycket vacker

vingabruten = ont i muskler och leder efter ovant arbete

vrånga = avigsidan

våter och vulen = medan man ändå håller på med något

väla = kela

vännä = en omgång

vôlveta, vôla = att inte bry sig om

å änne = stå på benen

år och dag sen = länge sen

åtrat mig = ångrat mig

ännämåls = inre tvång

översiggiven - att vara utom si.g

Diverse ramsor

Käre mor i Höjda eller Humpen, sätt kaffepannan på. Det gör så gôtt i magen å få en liten tår.

Tack för mål och mätte, skea för och fatet ätter. Jag så de andre pôjka gick, men var ä mi mysse.

I brist på bröd äter man limpa. I brist på fläsk äter man skinka.

I Ekeberg - Ryckelsby där börjar det att dagas

i Kruslund - Kimme där sôver de än

och Grebo - Stenstorp dä ligger på en kulle

och Flemminge skola - Lycke i äng

Ådala-Mota åker vi förbi

Flemminge - Rinna det vill vi inte si

i Backen - Varpliden har de inget brännvin

i .Säteriet         ? där får vi väl bli.

Dä va det värsta ja har sett bå här och på Flemmingebana

Till Kimme dä går de på en timme

till Lycke dä ä dä bara ett litet stycke.

Handlanden in i hôla, te Flemminge kör de kola.

Variant:

Hi hatteri i hola, te Flemminge kör de kôla.

Rättare ring, torpare spring

blå välling, sur sill

bälghunnar kom hem.

Vad ska vi sjunga?

Vi tar den biten vi hade potatis på i fjol

(och sillhuvud på vänntegen)

Flemminge flicker di ä så rara

di går te korka i sidenschala

tunna strumper å vackra ben

arset det går som en slipesten.

Långa stövlar är bra och ha

emellan Skäggenäs och Hybbeln

Hejsan jag är så innerligt gla

så att jag kunde spring åstad

kyssa par tusen flicker å rad

utan att tappa andan

När barnet tappar mjölktänder lägges de i elden och barnet säger: "Gode Gud ge mig en guldtand i stället för en bentand".

Lata Lisa satt därhemma medan tiden led

gäspade och allt emellan sina ögon gned.

Icke var hon sjuk den lilla, icke heller trött

ty hon sovit hela natten i sin säng så sött.

Diverse ramsor

Utan vank och utan medel jungfru Stina

har begärt sin orlovssedel.

Huvud stort och vett är ringa

därför kan hon sysslor inga.

Åsbo stollar, Ekeby herrar och Rinna män,

Malexanders bromsar de surrar än.

Pannekakemos och lutfiskesås det gör uti

magen så gôtt, gôtt, gôtt.

Sitter oda (odon) på pinnar eller har de vingar?

De har vingar. Då har jag ätit mig skvitt skvalande mätt på skalbaggar.

Boen på Broa

Barnramsa av mycket gammalt ursprung

Boen på Broa, slaktade koa

koa va halt, slaktade en galt

galten va fet, slaktade e get

geta var ur, slaktade en tjur

tjurn hade femton par gåsungar

och de var gröna, slaktade e höna

höna va svart, slaktade en katt

katten var grå, slaktade ett får

fåra va vit, slaktade en gris

grisen va rö, strax vart han dö.

Vistrandsnäsa, Vistrands näsa blommar höst och vår

Vinter, vår och sommar. Vistrands näsa blommar,

Vistrands näsa,  Vistrands näsa blommar höst och vår

Anna panna stekte fläsk,

artonhundranittisex

Fläsket brändes, Anna skämdes

Klocka slog, Anna dog

Sill å potäter aldrig ja äter

men potäter å sill dä äter ja så mycke ja vill

Bäp sa gumman, sväljde kålmasken,

gubben sväljde två men han sa inte bäp ändå