Minnesord
Johan
Birath
Född 1961-06-06 -
död 2024-06-24
Johan Birath… Underbara, roliga
och härliga Johan! När det stod klart att ditt hjärta stannat så
sände beskedet chockvågor över hela Boxholm, men också över en
stor del av Östergötland. Nog är vi många som har varit oroliga
för din hälsa genom åren, men efter att du insett allvaret och
därför slutat röka, sett till att gå ner i vikt, förbättra
konditionen och även äta nyttigare; då stannar ditt hjärta
plötsligt. Det är så orättvist!
Det skiljer en årskull mellan oss
och vi växte upp i olika delar av Boxholm, så man kan nog säga
att det dröjde ganska länge innan våra vägar möttes. I alla fall
så pass att vi hade anledning att prata med varandra. Jag tror
att en av de allra första gångerna var i Finvalsverket. Det var
på 1980-talet och under den tid du var ”bruksarbetare” och du
hade titeln ugnsskötare. Det var något i utrustningen och
styrningen som inte fungerade perfekt, även om produktionen flöt
på ändå. Men du sa då så här: ”Om du lagar det där… Då ska du ha
stora elektrikerpriset!!” Jag är osäker på om felet fixades till
belåtenhet, men uttrycket ”stora elektrikerpriset” har på ett
skämtsamt sätt hängt med på el-avdelningen sedan dess.
Du var i alla fall så pass nöjd så
att du ganska snart därefter vågade be mig om hjälp med en del
elarbeten i ditt hus på Falkvägen.
Men det var ju i Föreningen
Krafttaget som vi kom att ha ett mer nära samarbete. Projekt
Krafttaget var ett arbetslöshetsprojekt och projektet blev
därefter en ideell förening. Du satt ordförande i Föreningen
Krafttaget i många år och jag som sekreterare. "Vi i föreningen
delar ett stort intresse för lokalhistoria, och vi ser som vår
huvuduppgift att dokumentera, förvalta och sprida
Boxholmshistorien". Så kan man läsa på hemsidan och du har till
stor del bidraget till detta motto. Ditt kunnande i ämnet var ju
enormt!
Du hade en mängd titlar Johan.
Politiker, lärare, författare, hembygdsforskare,
samhällsdebattör och föreläsare. Det finns nog fler titlar än
så, men kanske trivdes du som allra bäst när du fick hålla
föredrag i något historiskt ämne. Och mängder av föredrag har du
hållit! Det finns väl inte en bygdegård eller sockenstuga i
Östergötland och norra Småland där inte du har varit och pratat
på ditt underhållande sätt! Och samtidigt gjort reklam för
Boxholm, din älskade hemort.
Och jag känner inte till någon som
är - eller har varit - en lika skicklig föreläsare som vad du
var. Du kunde verkligen trollbinda en publik! Att lyssna på dig
var lärorikt och underhållande på samma gång. Ibland kom du att
tänka på något som låg lite utanför ämnet och då kunde du ju
inte låta bli att berätta om den där roliga grejen, men sedan
styrde du skickligt in på rätt spår igen. Som lyssnare blev det
aldrig långtråkigt. Man ville inte att det skulle ta slut!
När jag och en kompis fyllde 40 år
hade vi en gemensam fest och vi ville ha något kul inslag och
jag föreslog att du skulle komma och prata minnen och anekdoter
om vår hemort under uppväxtåren. Så blev det och det blev
fullständigt kanon. Du berättade boxholmsminnen så folk
gapskrattade!
När Söndagsturerna rullade igång
med en berättare i en boxholmsskog varje vintersöndag var det
självklart att be dig Johan att komma och prata om ett lämpligt
ämne. Det var 276 sådana arrangemang mellan åren 2001-2020. Du
var nog inte överförtjust i att behöva ge dig ut i skog och
natur en kall söndagsmorgon, men vi kunde trots detta lyssna på
dig mer än 20 gånger i samband med torp- och söndagsturerna. Det
kom att bli tradition att avsluta söndagsturssäsongerna med dig.
Idag är jag glad att åtminstone fem av dessa föredrag i skogarna
finns inspelade. Man kan lyssna via hemsidan
www.krafttaget.com/sondagstur.htm
Scrolla ner och klicka på de olika
säsongerna så ses ljudlänkarna.
Några minnesvärda händelser finns
ju från Söndagsturerna med dig, det kunde ju vara lite
strapatsrikt i boxholmsskogarna ibland. Du tyckte ibland att
promenadvägen var längre än vad jag påstått, och pratade därför
om "orienterarmeter". Jag tror det var med glimten i ögat och
att du nog förstod att jag mätt rätt.
När stormen Per var på ingång så ringde du och sa, "Jag gillar
ju Krafttaget, men jag vill inte dö fört´!!!" Den gången
flyttades elden så vi inte stod så att träd riskerade att falla
över oss.
Vintern 2009-2010 kom det mycket snö, och ett par dagar innan
"din" söndag var det snöoväder. Du ringde och sa så här: "Om
inte du ställer in så gör jag det!" Vi ställde in den
söndagsturen - även om det var en fantastiskt vacker vinterdag
på söndagen - och du fick prata i skogen tre veckor senare i
stället.
Jag minns också Söndagsturen vid Flemminge då en väldigt stor
publik tagit sig ut för att lyssna på dig, men du dök aldrig
upp! Lasse Kindberg fick åka hem till dig och det visade sig att
du satt i godan ro vid köksbordet, utan en tanke på var du borde
vara. Men du slängde på dig en jacka och tog på träskorna - fast
det var snö och vinter - och kom till Flemminge fullständigt
oförberedd, men trots detta höll du ett lysande föredrag. Det
glömmer jag aldrig!
Men vet du vad Johan, jag kommer aldrig glömma dig
överhuvudtaget. Det är så outhärdligt ledsamt - och overkligt -
att du ryckts bort så tidigt. Jag kommer sakna dig resten av
livet, och jag tror att många känner så. Men just nu tänker vi
mest på Inger, din hustru som du gifte dig med för bara fyra
månader sedan, samt dina barn med familjer.
Klas Johansson
|