Minnesord

Johan Birath

Född 1961-06-06 - död 2024-06-24

Johan Birath… Underbara, roliga och härliga Johan! När det stod klart att ditt hjärta stannat så sände beskedet chockvågor över hela Boxholm, men också över en stor del av Östergötland. Nog är vi många som har varit oroliga för din hälsa genom åren, men efter att du insett allvaret och därför slutat röka, sett till att gå ner i vikt, förbättra konditionen och även äta nyttigare; då stannar ditt hjärta plötsligt. Det är så orättvist!

Det skiljer en årskull mellan oss och vi växte upp i olika delar av Boxholm, så man kan nog säga att det dröjde ganska länge innan våra vägar möttes. I alla fall så pass att vi hade anledning att prata med varandra. Jag tror att en av de allra första gångerna var i Finvalsverket. Det var på 1980-talet och under den tid du var ”bruksarbetare” och du hade titeln ugnsskötare. Det var något i utrustningen och styrningen som inte fungerade perfekt, även om produktionen flöt på ändå. Men du sa då så här: ”Om du lagar det där… Då ska du ha stora elektrikerpriset!!” Jag är osäker på om felet fixades till belåtenhet, men uttrycket ”stora elektrikerpriset” har på ett skämtsamt sätt hängt med på el-avdelningen sedan dess.

Du var i alla fall så pass nöjd så att du ganska snart därefter vågade be mig om hjälp med en del elarbeten i ditt hus på Falkvägen.

Men det var ju i Föreningen Krafttaget som vi kom att ha ett mer nära samarbete. Projekt Krafttaget var ett arbetslöshetsprojekt och projektet blev därefter en ideell förening. Du satt ordförande i Föreningen Krafttaget i många år och jag som sekreterare. "Vi i föreningen delar ett stort intresse för lokalhistoria, och vi ser som vår huvuduppgift att dokumentera, förvalta och sprida Boxholmshistorien". Så kan man läsa på hemsidan och du har till stor del bidraget till detta motto. Ditt kunnande i ämnet var ju enormt!

Du hade en mängd titlar Johan. Politiker, lärare, författare, hembygdsforskare, samhällsdebattör och föreläsare. Det finns nog fler titlar än så, men kanske trivdes du som allra bäst när du fick hålla föredrag i något historiskt ämne. Och mängder av föredrag har du hållit! Det finns väl inte en bygdegård eller sockenstuga i Östergötland och norra Småland där inte du har varit och pratat på ditt underhållande sätt! Och samtidigt gjort reklam för Boxholm, din älskade hemort.

Och jag känner inte till någon som är - eller har varit - en lika skicklig föreläsare som vad du var. Du kunde verkligen trollbinda en publik! Att lyssna på dig var lärorikt och underhållande på samma gång. Ibland kom du att tänka på något som låg lite utanför ämnet och då kunde du ju inte låta bli att berätta om den där roliga grejen, men sedan styrde du skickligt in på rätt spår igen. Som lyssnare blev det aldrig långtråkigt. Man ville inte att det skulle ta slut!

När jag och en kompis fyllde 40 år hade vi en gemensam fest och vi ville ha något kul inslag och jag föreslog att du skulle komma och prata minnen och anekdoter om vår hemort under uppväxtåren. Så blev det och det blev fullständigt kanon. Du berättade boxholmsminnen så folk gapskrattade!

När Söndagsturerna rullade igång med en berättare i en boxholmsskog varje vintersöndag var det självklart att be dig Johan att komma och prata om ett lämpligt ämne. Det var 276 sådana arrangemang mellan åren 2001-2020. Du var nog inte överförtjust i att behöva ge dig ut i skog och natur en kall söndagsmorgon, men vi kunde trots detta lyssna på dig mer än 20 gånger i samband med torp- och söndagsturerna. Det kom att bli tradition att avsluta söndagsturssäsongerna med dig. Idag är jag glad att åtminstone fem av dessa föredrag i skogarna finns inspelade. Man kan lyssna via hemsidan www.krafttaget.com/sondagstur.htm

Scrolla ner och klicka på de olika säsongerna så ses ljudlänkarna.

Några minnesvärda händelser finns ju från Söndagsturerna med dig, det kunde ju vara lite strapatsrikt i boxholmsskogarna ibland. Du tyckte ibland att promenadvägen var längre än vad jag påstått, och pratade därför om "orienterarmeter". Jag tror det var med glimten i ögat och att du nog förstod att jag mätt rätt.

När stormen Per var på ingång så ringde du och sa, "Jag gillar ju Krafttaget, men jag vill inte dö fört´!!!" Den gången flyttades elden så vi inte stod så att träd riskerade att falla över oss.

Vintern 2009-2010 kom det mycket snö, och ett par dagar innan "din" söndag var det snöoväder. Du ringde och sa så här: "Om inte du ställer in så gör jag det!" Vi ställde in den söndagsturen - även om det var en fantastiskt vacker vinterdag på söndagen - och du fick prata i skogen tre veckor senare i stället.

Jag minns också Söndagsturen vid Flemminge då en väldigt stor publik tagit sig ut för att lyssna på dig, men du dök aldrig upp! Lasse Kindberg fick åka hem till dig och det visade sig att du satt i godan ro vid köksbordet, utan en tanke på var du borde vara. Men du slängde på dig en jacka och tog på träskorna - fast det var snö och vinter - och kom till Flemminge fullständigt oförberedd, men trots detta höll du ett lysande föredrag. Det glömmer jag aldrig!

Men vet du vad Johan, jag kommer aldrig glömma dig överhuvudtaget. Det är så outhärdligt ledsamt - och overkligt - att du ryckts bort så tidigt. Jag kommer sakna dig resten av livet, och jag tror att många känner så. Men just nu tänker vi mest på Inger, din hustru som du gifte dig med för bara fyra månader sedan, samt dina barn med familjer.

Klas Johansson