Timmerö och Bjursdalen
Boxholms kyrka med omgivningar, 1930-talet
På Svartån (till vänster) transporterades ännu på 1960-talet timmer ner till sågdammen, där det sorterades. Det ljusa huset vid åkanten är arbetarbostaden Strömsholmen, och ovan denna byggnad ligger Vaxholmarna (här ligger i dag Boxholms församlingshem). Till höger om kyrkan ligger de båda Sandholmarna (en skymd i grönskan). Ingen av dessa byggnader, förutom den som ombyggdes till församlingshem, finns kvar i dag. Det röda huset i bildens främre mitt kallades i folkmun "Kasern" och offrades i en brandövning under det tidiga 1970-talet. Muntlig tradition meddelar att detta hus ursprungligen låg på kyrkkullen (som innan kyrkan byggdes var brantare) och att det flyttades till sin plats på bilden innan kyrkan uppfördes 1897. Noterbart är också att där bostadsområdet Bjursdalen i dag ligger, finns det ända fram på 1950 talet endast ett torp med samma namn, omgivet av skog. I bakgrunden skymtar Boxholms centrum, "Förstaden".
Boxholms kyrka med omgivningar, 1930-talet
På denna bild tagen från väster kan man tydligare se Malexandervägens sträckning och arbetarbostäderna Strömsholmen (byggd 1884) och de båda Sandholmarna (byggda ungefär vid samma tid - uppgift saknas). Torpet Bjursdalen kan ses i bildens övre kant.
Boxholms kyrka med Timmeröområdet, 1950
Bild tagen från söder med Boxholms ålderdomshem (i bruk fram till 1960-talets början) i bildens nedre kant. På andra sidan Malexandervägen ligger konsumbutiken i Timmerö (nedlagd 1973). Grannfastigheten till konsum är Boxholms BB (nuvarande elverket) och mitt emot denna ses de två pensionärshemmen som uppfördes under 1940-talets krigsår och revs under det tidiga 1980-talet. Närmare kyrkan ligger Boxholms prästgård och metodistkapellet. Metodistkapellet är i dag ombyggt till tvåfamiljshus.
Malexandervägen, 1960-talet
På denna handkolorerade bild ses Boxholms kyrka och den ena av Sandholmarna.
Timmeröområdet, tidigt 1960-tal
Bredvid pensionärshemmen från bilden ovan har de båda flerfamiljshusen "Stiftelsen" tillkommit. Till vänster Svartån, fortfarande använd som timmertransportled. Utöver Malexandervägen ses gatorna Nya och Gamla Timmerövägen. Området Timmerö har fått sitt namn av en gård som fram till 1900-talets början låg något till höger om bildens mitt. Gården Södra Timmerö finns fortfarande kvar, om än inte som regelrätt lantbruk. Timmerögårdarna daterar sig tillbaka till medeltiden, och de hette ursprungligen Timmerry eller Timmerryd. "Ryd" betyder "röjning" eller "nybygge". Det är inte utrett vilken gård som är den ursprungliga, men Timmerö började sannolikt som en gård. Redan på 1600-talet fanns det emellertid två Timmerögårdar enligt Åsbo sockens äldsta kyrkböcker.
Timmeröbadet, 1944
I dag förknippas Timmerö snarare med bad och camping än med jordbruk. Timmeröbadet är populärt bland lokalbefolkningen (men även bland genomresande) under varma sommardagar, och har så varit i många år. Bland äldre boxholmare kan man höra beteckningen "Kolbotten" på badplatsen. Detta får sin förklaring om man krafsar i sanden vid vattenbrynet: här har nämligen förekommit kolning i gamla tider, och under sanden är det alldeles svart av gamla kolrester.
I dag finns det inget flottningstimmer i ån, men trots detta har man av säkerhetsskäl aldrig uppfört något hopptorn. Uppströms finns nämligen - trots flera upprensningar - på botten mer än en gammal stock, som av förruttningsgaser utan förvarning kan flyta upp till ytan och fortsätta den resa mot sågverket som en gång av någon anledning blev avbruten. Under 1960- och 1970-talet förde Timmeröbadet en ganska tynande tillvaro, men på senare år har det blommat upp med sommarservering och nysatsning på campingplatser med eluttag samt dusch- och diskutrymmen. Vattnet är svalt, friskt och till och med drickbart!
Boxholms kyrka med Bjursdalen, 1966
Under 1960-talets första år uppfördes bostadsområdet Bjursdalen, och området kring kyrkan förändras radikalt. Det gamla torpet (Bjursdalen under Norra Timmerö)försvinner naturligtvis och ersätts av 13 hyreshus. Ett nytt ålderdomshem uppförs 1962 i Bjursdalsområdet, dit befolkningen från de gamla arbetarbostäderna flyttar in. I förgrunden ses en annan nyhet till höger: Vägförvaltningens kontor, garage och lagerlokaler - i folkmun kallat "Vägkassan". I dag är verksamheten centraliserad till annan ort och i lokalerna finns i stället Boxholms Motorverkstad. På bilden har man precis börjat bygga villor öster om Bjursdalen, men ännu är den nya vägen till Malexander och Kisa - Söderleden" - bara på planeringsstadiet.
Bjursdalen, 1966
Hjortstigen (gatan till vänster på bilden) slutar ännu med en vändplan. I övrigt ser Bjursdalsområdet ut som det kommer att göra ända till uppfräschningen i slutet av 1980-talet med nyplanteringar och diverse ombyggnader. Vid vändplanen kommer så småningom Hjortstigen löpa samman med Söderleden. Tomma lägenheter som under 1990-talet är det ännu inte tal om; tvärt om råder mer eller mindre bostadsbrist, och vid denna tid uppförs mängder av hyreshus och radhus i landet. Det är miljonprogrammets tidevarv. En helt nödvändig satsning som tyvärr också får som följd raserande av unika äldre bostadsområden och karakteristiska miljöer. Den ena småstaden blir under 1970-talet den andra lik.
Järnvägsövergången mot östra Boxholm, 1970
"Bommarna" var ett mindre omtyckt inslag i Boxholms trafik fram till 1970-talets början. Här kunde barn och ungdomar på väg till skolan och vuxna på väg till arbetet eller "Förstaden" få tillbringa åtskilliga minuter om dagen. Inte bara förbipasserande tåg gjorde att bommarna fälldes; all växlingstrafik och alla transporter till Boxholms bruk täppte också till denna vägkorsning. Med byggandet av Söderleden mot Malexander och Kisa försvann denna flaskhals och ersattes av en viadukt ett par hundra meter norrut. Där denna järnvägsövergång en gång fanns finns i dag i stället en tunnel för gång- och cykeltrafik. (Foto: K-E Wennerqvist)