1974 (ÖC, januari eller februari)

Elevrådsmöte. Elevrådet vid Centralskolan i Boxholm har beslutat att till kommittén för avslutningsfesten för årskurs 9 utse Wibece Mathiesen, Thomas Johansson, Jonny Lagg, Lena Nilsson och Lena Tillmar. Elevrådet föreslår lärarna en spridning av skrivningarna så att man får högst två samma vecka.

1974 (ÖC, mars)

Ökad skolpolisverksamhet vid ny skolväg i Boxholm

Fördelarna är många, endast en nackdel kunde noteras när lågstadieeleverna flyttade från Bjursdalsområdet till nya lågstadiedelen vid Centralskolan i Boxholm. Fördelarna var bl a att man fick bättre utrustade lokaler, tillgång till slöjdsalar, gymnastikhall, en ordentlig skolmåltidslokal och inte minst en riktig skolgård. Nackdelen är skolvägen som blir längre för de flesta eleverna. Och att de på sin skolväg måste passera riksväg 32.

I samband med att diskussionerna togs upp om att förlägga lågstadiet till Centralskolan använde man sig av ett utförligt remissförfarande där såväl föreningen Hem och skola som deltagarna i föräldramötena fick säga sin mening. Länsskolnämnden sade på ett tidigt stadium att flyttade inte lågstadiet till Centralskolan skulle man inte kunna ge statsbidrag till annat än klassrum. Alltså inte specialutrymmen som matsal m m.

Föräldra-PM

I samband med inflyttningen i de nya skollokalerna sände rektor i Boxholm ut en PM till föräldrarna där han rekommenderade en någorlunda riskfri skolväg från Bjursdalsområdet till Centralskolan.

Skolvägen för de längst bort boende i Bjursdalsområdet är cirka två kilometer och i allmänhet rör sig avståndet om en kilometer. För att man skall kunna ordna skolskjuts säger bestämmelserna för lågstadiets del att det skall vara en färdväg på tre kilometer. Motsvarande siffror är för mellanstadiet tre à fyra och högstadiet fyra à fem kilometer.

I Boxholm är man förresten långt framme när det gäller skolskjutsfrågor. Långt innan man började tala om kommunal färdtjänst togs 1971 ett beslut om samarbete i skjutsfrågor med andra kommunala nämnder, institutioner och enskilda.

Ökad skolpolisservice

Med anledning av den nya "skolvägen" för lågstadiets elever har man beslutat sig för en utökad skolpolisservice i Boxholm. Under de närmaste veckorna skall skolpoliserna - de är från årskurs 6 - ha dubbla pass. Skolpoliserna kommer alltså att finnas när både grupp 1 och 2 i årskurs 1 går till och från skolan. Vid behov är man beredd att förlänga övergångstiden.

Skolpoliserna finns för närvarande utposterade vid Centralskolan, färghandeln vid Torget och vid Söderleden-Storgatan.

Kontaktlärare för skolpolisverksamheten är tillsynslärare Gerda Almén:

- Vi har 24 skolpoliser. De gör ett frivilligt åtagande då de anmäler sig till skolpoliser. Deras enda ersättning för ett helt läsår är 30 kr som de får hämta i ett kuvert på skolavslutningen samt ett diplom och en saft- och bullfest. De är duktiga våra skolpoliser som bl a offrar sovmorgnar för att stå på pass för att undvika trafikolyckor, säger Gerda Almén och ger sina "poliser" lovord

- v

(Även bild; Text: Skolpolisen Claes Staf hjälper lågstadieeleverna Niklas Löfgren och Anna-Karin Ek vid övergångsstället utanför Centralskolan.)

1974 (ÖC. mars)

Så här tycker skoleleverna

Vad tycker då eleverna själva om radio och TV i skolan? Åsikterna skiftar, men av de elever på Centralskolan vi talade med var bara en principiellt negativ. Några irriterades över "onödiga" och "svamliga" program. Kanske saknar man den gamla lärobokens klara besked.

Johnny Lagg, 9 B: - Det är bättre än att bara plugga ur böcker. Lektionerna blir mer omväxlande med alla häften och program. Fast ibland retar man sig på att de tar upp en massa saker som man inte tycker är någon idé att lära sig. Bäst är det med TV i geografi så att vi kan se hur landet ser ut i verkligheten.

Britt-Marie Östberg, 8 B: - TV-programmen förklarar ofta mycket bättre än lärarna. Bäst är det med TV i NO eftersom de kan använda mycket mer material för att göra experiment tydligare. Då blir det också lättare att fylla i arbetshäftet efteråt. Vi hör mycket radioprogram också. De är långtråkiga, tycker jag.

Lena Tillmar, 9 B: - Många TV-program är virriga och svamliga, tycker jag. Det är som om de gett sig tusan på att det ska göras ett program till varje arbetspass även om det inte finns något direkt att lära ut. Då sitter man och halvsover och lär sig ingenting.

Yvonne Gustavsson, 8 B: - Man lär sig mycket bättre med TV än med gamla tråkiga böcker. Man får mer intryck och blir mer aktiv när man ska fylla i uppgifterna i arbetshäftet. Det är avkopplande också. Tre program i veckan tycker jag är lagom.

Anna-Lena Karlsson, 8 B: - TV är bra, för man får bättre kontakt med läraren när han slipper prata själv hela tiden. Nu har han tid att gå runt i klassrummet, svara på frågor och hjälpa till. Bäst är det med TV i SO - det man lär sig blir mer levande då.

Leif Carlsson, 8 B: - Jag tycker inte man lär sig något av TV. Det är mycket bättre när läraren pratar själv. Det blir mer personligt då. Och man kan ju inte fråga TV:n om det är något man inte förstår.

 

(även bilder på eleverna)

1974 (ÖC, mars)

Intressant komplementutrymme ordnas i lågstadiedel vid Boxholmsskola

Lågstadiedelen av om- och tillbyggnaden vid Centralskolan i Boxholm togs i bruk på måndagen - första skoldagen efter sportlovet. Det var 58 lågstadieelever som flyttade från de sedan flera år provisoriska skollokalerna i Bjursdalsområdet till sin "huvudskola". De 53 fördelar sig på tre klasser och förutom fyra klassrum finns i den färdiga skoldelen ett modernt och i vissa stycken intressant komplementutrymme. Hela om- och tillbyggnaden vid Centralskolan kommer att kosta ca 4 milj kr och allt skall stå klart vid höstterminens start, hoppas och tror skolledningen.

Den del av skolan som nu tagits i bruk omfattar i stort ca 350 kvm. De fyra klassrummen är modernt utrustade. Man har t ex en vikvägg mellan två av klassrummen. För att därmed kunna göra en större sal för likartade information och möjligheter att göra storklass. I klassrummen finns det rikligt med anslagsytor. Två hela väggar är täckta med korklinoleumplattor. Gamla tiders "svarta tavla" som var gjord i karborundum är numera i plåt och har en magnetfunktion för att man där skall kunna sätta upp arbetsmaterial. Småbildsprojektor finns i varje klassrum och nära har man till TV och AV-materiel. Gardinerna i vackra färger har prydnadsfunktion men samtidigt mörkläggningsfunktion.

Fina färger

Överhuvudtaget är färgerna i den nya byggdelen härliga med brunt mot rött och en gul nyans på heltäckningsmattorna. De fyra klassrummen har två entréer och varje entré har enkeltoaletter.

I den gamla huskroppen - i anslutning till denna nya del - har man gjort om två rum till läskliniker. Därmed hoppas man kunna "pensionera" en barack som varit placerad på skolgården under tre år.

Komplementutrymme

Inte utan stolthet kan skolchefen, rektor Rune Johansson visa lågstadiedelens komplementutrymme som dock möbleringsmässigt ännu inte är riktigt klart.

- Finessen med komplementutrymmet är att det skall betjäna inte bara de nya klasserna utan också deras "grannar" på andra sidan korridoren - fyra klasser i den gamla delen av skolan. Komplementutrymmet kan användas för varierande undervisning, för helklass men också till grupp- och individuell undervisning, berättar rektor Johansson.

Komplementutrymmet består av en lång korridor som mäter 36 x 3,5 meter och har utrustats med 4-5 olika grupper av möbler. Skåp längs väggarna används till materielförvaring. Studiebås finns, och de är utrustade med el-anslutningar så man har möjlighet att i den individuella undervisningen använda t ex bandspelare. Skjutbara tavlor är placerade på väggarna.

- v

(även bild; Text: Lågstadielärare Hjördis Josefsson har flyttat med sin klass från de provisoriska skollokalerna i Bjursdalsområdet till den nya lågstadiedelen vid Centralskolan. I bakgrunden ses den vikvägg, som kan förvandla två klasser till en storklass vid gemensamma informationer m m.)

1974 (ÖC, april)

Lions skänker skolpoliser resa

Lions club i Boxholm beslutade vid sitt senaste månadsmöte att anslå 400 kr till en resa för Boxholms 24 skolpoliser. Det är avsett som en uppmuntran för de här ungdomarnas intresserade arbete i trafiksäkerhetens tjänst. Resan är planerad att äga rum i början av maj, och de skall bl a under några timmar vara Norrköpingspolisens gäster. /---/

1974 (ÖC, april)

Åhörardagarna. Besöksfrekvensen vid vårens åhörardagar vid Centralskolan i Boxholm var sammanlagt 385 och fördelar sig med 206 för lågstadiet, 139 mellanstadiet och 40 högstadiet. En jämförelse mellan besöksfrekvensen åhörardagarna 1970-74 visar att man på lågstadiet ökat från 172-191-199-206 till årets 206, på mellanstadiet är siffran 1970 och 1974 139 och däremellan har siffrorna varit 129-160-143, på högstadiet är siffrorna 44-25-44-37-40. Sammanlagt är siffrorna från 1970-1974 355-345-403-396 och årets 385. I Åsbo skola är besökarfrekvensen 1972-1974 33-28-46 och i Malexander för samma tid 26-26-18.

1974 (ÖC lördag 13/4)

Skolbygget. Om- och tillbyggnaden av Centralskolan i Boxholm fortskrider programenligt. På torsdagen var det sista dagen som man kunde använde teckningssalen, skolkliniken 8-9 och sal 14 för undervisning. Efter påsklovet startar de nämnda aktiviteterna i nya lokaler, en provisorisk lösning i väntan på ett slutgiltigt färdigställande av skollokalerna.

1974 (ÖC april eller maj)

Skolans studiebesök

Studierektorn vid Centralskolan i Boxholm har bokat in vårterminens studiebesök för de olika årskurserna. Den 9 maj inleds dessa med att skolpoliserna åker till Norrköping för att bese polishuset och studera polisens verksamhet. Den 21 maj reser årskurs 3 till Alvastra-Omberg, och den 27 maj beger sig årskurs 5 till Linköping där man besöker bl a muséet och Gamla Linköping. Årskurs 4 reser den 28 maj till Vadstena för att bl a bese klostret och klosterkyrkan. Årskurs 6 åker den 29 maj till Örebro och årskurs 7 samma dag till Tåkern. Årskurs 9 gör den 31 maj en tur med Boxholm II på sjön Sommen.

1974 (ÖC, maj)

24 skolpoliser från Boxholm på intressant polishusbesök

Som tack för goda skolpolisiära insatser i Boxholm gjorde 24 skolelever från Boxholm på torsdagen ett studiebesök i Norrköpings polishus. De gjorde resan till Norrköping tillsammans med skolpolisledaren i Boxholm Gerda Almén.

Polisassistent Holger Kratz vid Norrköpingspolisen välkomnade, han är den som huvudsakligast sysslar med skolpolisverksamheten i Norrköping. För närvarande omfattar den 395 skolpoliser, som sammanlagt får 1050 utbildningstimmar av Holger Kratz. Han har haft hand om skolpolisverksamheten sedan 1965 och har byggt upp en verksamhet där samarbetet mellan skolpoliserna, kommunen och skolstyrelsen är mycket gott.

Sedan 1965 har inte någon olycka hänt där skolpoliser verkat och det innebär inte bara att skolpoliserna är duktiga, utan också att allmänheten, främst bilisterna, tar hänsyn till de unga poliserna, sade Holger Kratz, när han välkomnade Boxholmsungdomarna och presenterade verksamheten. Skolpolisverksamheten kostar Norrköpings kommun ca 15 000 kr per år.

Sedan gjorde man en rundvandring i Norrköpings polishus, som stod färdigt 1965, kostade 23 milj kr att bygga och innehåller 265 rum. Ungdomarna fick bl a se larmcentralen, skjutbanan i källaren, fordonsgaraget med plats för 50 tjänstebilar och 12 motorcyklar och Norrköpingspolisens eget intressanta museum. Man samlades sedan för att se en film om polisutbildningen vid polisskolan i Ulriksdal. Att bli polis, hette filmen.

Efter lunch i polismässen på nionde våningen med en vidunderlig utsikt över Norrköping besåg man polisens tekniska avdelning innan ungdomarna gav sig ut på shopping i Norrköping. Resan till Norrköping bekostades av Lions Club i Boxholm och de övriga kostnaderna svarades Boxholms skolstyrelse för.

(även bild; Text: Polisassistent Holger Kratz vid Norrköpingspolisen berättar om rutinerna i polisbilen för Boxholmsungdomarna Lena Thorberg, Åsa Augustsson, Hans-Gunnar Johansson, Claes Staaf, Thomas Ahlström och Stefan Gustafsson.)

1974 (ÖC, maj)

Centralskolan får nytt namn?

Skolstyrelsen i Boxholm har i samband med utbyggnaden av Centralskolan tagit upp frågan om ett eventuellt nytt namn på skolan, ett namn som kan ge mera lokal anknytning, sägs det i skolstyrelsens protokoll. Även från centrala skolmyndigheter har man framfört synpunkten att skolorna skall ges namn som minskar riskerna för förväxlingar.

Man har nu beslutat att gå ut med inbjudan till en tävling om namnet och vänder sig då inte bara till lärare och elever utan också till allmänheten. Man har anslagit maximum 300 kr ur Boxholms skolfond för att kunna belöna segrande förslag. Samarbetsnämnden vid skolan skall granska förslagen och även lämna förslag på hur prispengarna skall fördelas. I sista hand är det dock skolstyrelsen som beslutar i namnfrågan.

1974 (ÖC, juni)

Kryssning avslutade vårens skolutflykter i Boxholm

En kryssning med Boxholm II för högstadieeleverna vid Centralskolan i Boxholm avslutade vårens studiebesök och utflyktsprogram vid skolan.

Man inledde redan i början av maj då skolpoliserna vid skolan gjorde ett studiebesök hos Norrköpingspolisen. I slutet av maj reste årskurs 3 med lärarna Agneta Björke, Christer Ellström, Hjördis Josefsson och Inger Sandberg till Alvastra och Omberg där man besåg ruinen och gick upp på berget. Vid det besök som årskurs 5 gjorde i Linköping besökte man på vägen till Linköping Mantorps glasbruk och i Linköping bl a kulturreservatet Gamla Linköping. I resan deltog lärarna Bo och Yvonne Gustafsson och Eva Bergstrand. Vadstena var resmål för årskurs 4. Under ledning av lärarna Gerda Almén, Per Wånder och skolvärdinnan Margareta Markgren besökte man nunnorna och deras nya kyrka, slottet och Klosterkyrkan.

Industribesök stod på programmet när årskurs 6 for till Örebro tillsammans med lärarna Solveig Marklund, Annika Mattsson och Kjell Käck, och Tåkern-Omberg var resmål för årskurs 7 tillsammans med lärarna Kenneth Kindgren, Roland Segerson och Ingemar Nordström och Alice Larsson. Vid årskurs 9:s kryssning med Boxholm II startade man från Laxberg och fortsatte direkt till Malexander fick deltagarna uppleva ett annorlunda möte - två stora simmande älgar.

På hemvägen från Malexander bjöd Hem och skola på saft och bullar. Färden gynnades av ett strålande väder och de lärare som deltog var Tommy Nyström, Tommy Asserwall och Roland Segerson.

(även bild; Text: Kantor Eric Fransson, Malexander, berättar för högstadieeleverna från Boxholm om Malexanders kyrkby.)

1974 (ÖC, juni)

Många skolnamn

Skolstyrelsen i Boxholm gick nyligen ut med en inbjudan till allmänheten att i samband med utbyggnaden av Centralskolan ge skolan ett nytt namn. Tanken var att namnet skulle ge skolan en lokal anknytning och man har också från centrala skolmyndigheter framfört synpunkten att skolorna skall ges namn så att förväxlingar kan undvikas.

Skolstyrelsen beslöt anslå 300 kr ur Boxholms skolfond för att belöna det bästa förslaget och beslutar idag, tisdag, i namnfrågan.

Intresset för att ge skolan ett nytt namn visade sig mycket stort, inte mindre än 62 personer har sänt in sammanlagt 41 namn. I bokstavsordning ser listan ut på följande sätt: Ampa-, Back-, Bergskolan, Björkliden-, Blomster-, Bruks-, Burén-, Caroliner-, Dala-, Ekeby-, Furulunds-, Fällhags-, Fällebergs-, Göstringsskolan, Granhagen; Hannerskolan, Holmens bruksskola, Jerring-, Jämli-, Klampar-, Kull-, Kärr-, Långavid, Långlycke-, Park-, Parkås-, Pehr Hanner-, Ribbings-, Sandbacka-, Skogs-, Smältugn-, Stenbocks-, Svartå-, Tallbergaskolan, Tallåsens skola, Tallås-, Trollberga-, Vallon-, Vinkel-, Ängs- och Österskogsskolan.

De namn som fått de flesta förslagen var Pehr Hannerskolan som alluderar på den komminister i Ekeby som en gång i tiden tog initiativet till en skola i Boxholm. Därefter kommer Österskogsskolan, Stenbocksskolan och Tallbergaskolan.

1974 (ÖC, juni)

Skolslut i Boxholm

Skolavslutningen i Boxholm skedde på traditionellt vis med marsch till och samling i Boxholms kyrka och efteråt samlades avgångsklassen och lärarna till ett samkväm på Parketten där man avtackade dem som lämnar skolan. I Malexander och Åsbo skedde skolavslutningen på gammalt vis.

Vid Centralskolan i Boxholm samlades låg- och mellanstadiet på klassrummen för betygsutdelning och därefter marscherade man företrädd av Boxholms ungdomsmusikkår till Boxholms kyrka där kontraktsprost Börje Bruzaeus talade och skolkören sjöng under ledning av musiklärare Bo Holmertz. Vid orgeln medverkade fru Ebba Somme.

Skolstyrelsens ordförande Mauritz Eklund delade ut diplom i trafiktävlingen till Siv Martinsson och skolpoliserna fick premier.

Högstadiets avslutning skedde också i kyrkan under medverkan av skolkören. Skolstyrelsens ordförande delade ut avgångsbetygen till 9:ans elever samt pris till segraren i trafiktävlingen, Bo Eriksson, och till Sören Johansson och Susanne Gustafsson för premieläger.

Efter skolavslutningen samlades all skolans personal samt avgångsklassen på Parketten där skolstyrelsen bjöd på kaffe. Marita Stenqvist framförde från avgångsklassen ett tack för de gångna åren. Mauritz Eklund tackade eleverna i avgångsklassen och önskade dem lycka till. Han vände sig också till Bertil Andersson som varit verksam som biträdande vaktmästare i drygt sex år. Skolchefen Rune Johansson underströk tacket till nians elever, till lärare och all skolans personal för det gångna läsåret, och betonade att det gångna året varit arbetsamt till följd av ombyggnadsarbetena vid skolan. Han överlämnade sedan minnesgåvor - en avgjutning av en Lancashiresmed - och blommor till biträdande skolvaktmästaren Bertil Andersson, lärarna Hjördis Josefsson, Britt Marie Hulterström, Lars Nordström, Roland Segerson, Ingegerd Zettermark, Yvonne Mattsson, Solveig Marklund och Janne Westerberg samt lärarkandidaterna Birgitta Carlsson och Helene Robling.

Skolavslutningarna i Åsbo och Malexander skedde på gammalt vis där man inledde med lektioner i klassrummen innan man fortsatte i kyrkan, i Åsbo under medverkan av pastor Sten Salomonsson. Denne medverkade också i Malexanders kyrka. Därefter samlades man till avslutningskaffe för skolpersonal, föräldrar och elever. I Åsbo representerades skolstyrelsen av Elsa Gustafsson, som avtackade läraren Harriet Ström. Skolstyrelsens representant i Malexander var Bitten Bolling.

1974 (ÖC, juni)

Skolfotboll

"Årets match" vid Centralskolan i Boxholm - den traditionella där lärare möter elever - spelades på tisdagen. Eleverna vann med 4-2 efter att ställningen i halvtid varit 2-2. Väderleksförhållandena var rättvisa och vartdera laget hade medvind en halvlek varför resultatet av många ansågs rättvist.

1974 (ÖC, augusti)

Skolstarten. Lärare och elever vid Centralskolan i Boxholm fick vid skolstarten stifta bekantskap med en om- och tillbyggd skola. Två studiedagar har använts till att flytta till de nya lokalerna. På tisdagen samlades samtliga lärare och skolstyrelsens ordförande Mauritz Eklund hälsade lärarna välkomna till en ny termin. Skolchefen rektor Rune Johansson informerade om och visade de nya lokalerna. Därefter vidtog kollegiesammanträden och stadiekonferenser. På onsdag är det upprop för eleverna och på torsdagen börjar skolarbetet enligt schemat, men med något avkortad skoldag, på fredagen däremot med skolarbetet i full utsträckning. Vid höstterminens början finns det 79 nybörjare vid Centralskolan i Boxholm, fyra vid skolan i Malexander och sju vid skolan i Åsbo.

1974 (ÖC, augusti)

Skolvalda. Kollegiet vid Boxholms grundskola har som representanter i Centralskolans samarbetsnämnd utsett för lågstadiet Britt-Lena Hagert, mellanstadiet Gerda Almén och högstadiet Lars Johansson. Som representant i föräldraföreningens styrelse utsågs Birgit Eriksson. Man föreslår skolstyrelsen att följande skall ingå i skolbiblioteksrådet: från lågstadiet Agneta Björke, mellanstadiet Per Wånder, högstadiet Elisabet Baker och övningslärare Lennart Rydberg. Hem och skola har ställt sig positiv till en ökning av antalet skoldanser med en per termin. Man anser också att en föräldrarepresentant kunde vara med i skoldanskommittén. Kollegiet anslöt sig till Hem och skolas inställning. Kollegiet uttalade sig även för att eleverna själva skulle få måla och snygga upp "gamla" samlingssalen. Dessutom förordades ett samarbete med fritidsnämnden för att bredda aktiviteterna kring skoldanserna.

1974 (september)

Mellanstadiet

Åk 4, pojkar, 60 m: 1) Jonas Augustsson 9,8; 2) Niclas Samuelsson 10,1. Längdhopp: 1) Stefan Kindberg 3,54; 2) Niclas Samuelsson 3,53. Höjdhopp: 1) Stefan Kindberg 1,15; 2) Jonas Augustsson 1,10. Bollkastning: 1) Mikael Lantz 46,12; 2) Peder Andersson 43,69.

1974 (ÖC, september)

Boxholmselever i rökkampanj

"Fimpa med Corren" förebild

Tilltagande rökning, allt längre ner i åldrarna, har blivit ett stort problem i skolorna. I Boxholms centralskola är man dock på god väg att bryta den trenden. "Fimpa med Corren" är förebild för en antirökningskampanj, som inleddes i början av höstterminen och ska pågå till 1 mars 1975. Intresset är stort, ca 75 procent av högstadiets 230 elever deltar i kampanjen. Speciellt i årskurs sju har man lyckats över förväntan. Där är nu över 90 procent av eleverna rökfria.

- Det är verkligen en glädjande utveckling, säger rektor Rune Johansson och framhåller att det här är en positiv antirökningskampanj. I stället för att "slå ned" på rökarna uppmuntras och belönas icke-rökarna. Hem- och skolaföreningen har skänkt två kassettbandspelare och femton LP-skivor som ska lottas ut bland de elever som är rökfria den 1 mars nästa år.

Förebilden är "Fimpa med Corren". Eleverna anmäler sig på en lista hos skolvärdinnan och stryks när man återfaller. Hittills är det bara ett fåtal som börjat röka. I stället har nya namn tillkommit på listan.

- Eleverna får en vinstlott för varje månad de deltar, men den som börjar röka går givetvis miste om lottsedlarna, säger kurator Ingemar Nordström, som närmast håller i kampanjen.

Stort gensvar

Det var i första hand de nyblivna sjundeklassarna man ville nå på det här sättet. Erfarenheterna visar att det första året på högstadiet är det kritiska vid umgänget med tobak. Hoppet från sjätte till sjunde årskursen innebär stora förändringar, eleverna känner sig med ens mera vuxna och skaffar sig "vuxenvanor". Genom att ge dem motivation för att inte börja röka så hoppas skolledningen och föräldraföreningen att de inte ska göra det framdeles heller. Gensvaret från sjundeklassarna var stort från början. Ca 90 procent av dem är fortfarande rökfria.

- Lika trevligt är det att de äldre årskurserna på högstadiet ryckts med i kampanjen, tycker rektor Johansson och nämner att 68 procent av åttondeklassarna och 66 procent av niorna har antecknat sig på antirökningslistan. Återfallsandelen är mycket liten. I stället blir ickerökarna allt fler på skolan. Det är inte "inne" att röka längre.

Opinionsbildare

Parallellt med detta pågår en allmän satsning på information om ANT, dvs alkohol, narkotika och tobak, i Boxholmsskolan. Intresserade elever har gått kurser och fungerar som opinionsbildare. Under förra läsåret besökte de samtliga klasser på mellanstadiet och informerade sina yngre kamrater om de skadliga verkningarna av dessa preparat. I år koncentrerar man sig på den fjärde årskursen. Förhoppningen är att denna satsning ska ge resultat på längre sikt, att eleverna ska vara så väl informerade att de inte hemfaller åt lasterna.

- Vi gör enkäter varje år och av dessa framgår tydligt att kunskapen om ANT blir allt större medan antalet rökare vid skolan sjunker för varje år. Det visar ju att vi är på rätt väg, säger Rune Johansson.

-der

(även bild, Text: - Nej tack, inga cigarretter för oss! Det säger Lennart Rosenlöf, Eva-Lotta Johansson, Susanne Andersson och Thomas Ahlström med eftertryck. De vill hellre vara med i utlottningen av de fina priser som föräldraföreningen skänkt till rökkampanjen.)

1974 (ÖC, oktober)

På lördagen (den 5/10) avled kantor John Arnell, Boxholm. Han var född i Linköping 1900. Kantor Arnell avlade organistexamen i Linköping 1917 och folkskollärareexamen 1923. Efter vikariat i Tjärstad, Vallentuna och Boo blev han ordinarie kantor och lärare i Flistad. Till Boxholm kom han 1928 och blev då kantor och lärare. Denna tjänst innehade han fram till pensioneringen. Därefter tjänstgjorde han som ordinarie organist i kyrkan i ytterligare två år och har sedan dess och fram till nu vikarierat vid sjukdom och annan frånvaro. /---/

(även bild)

1974 (ÖC, torsdag 7/11)

"Den nya skolan" har fått form i Boxholm

När höstterminen startade i Boxholm kunde man vid Stenbockskolan - nydöpt efter Boxholms grundare Arvid Gustafsson Stenbock - ta såväl om- som tillbyggda lokaler i besittning. Man har fått ungefär 2 000 kvm större lokalyta, som bl a omfattar studiehallar, helt enligt intentioner för "den nya skolan". Studiehallarna går att använda både till grupparbeten och individuell undervisning.

Man har också blivit av med en hel del problem. Tidigare var skolan utspridd på fem olika platser i Boxholm, samlingssal saknades och skolvägen var osäker för eleverna.

Samlingssalen har man fått genom att bygga en kombinerad musiksal och samlingssal. Denna går också att använda till konferenser. Kommunfullmäktige i Boxholm har redan haft ett sammanträde där.

Elevuppehållsrummet på Stenbockskolan har utrustats som en cafeteria och kan också om SIA:s (Skolans inre arbete) förslag går igenom förvandlas till ett fritidshem. SIA-utredningen föreslår att skolan ska ta hand om eleverna under fritiden i större utsträckning än nu och då är det också behov av fritidshem.

Hela skolbygget, som invigs på fredag, har kostat ungefär 4,5 milj kr.

- SE SIDAN TIO -

 

Stenbockskolan i Boxholm löser problem

4,5 miljoner kronor ger utökade lokaler

När nu Stenbockskolan i Boxholm står klar kan kommunens skolstyrelse avskriva en del problem. Ett av dem var att man hyrde åtta lokaler på fem olika platser inom centralorten, ett annat att man saknade samlingssal, man hade inte en tillfredsställande ordning när det gäller skolskjutsar, parkeringen och inte heller en säker skolväg för eleverna. Över huvud taget hade man brist på lokaler. Genom om- och tillbyggnaden av Stenbockskolan har man fått 8 852 kvm lokalyta vilket är 2 532 kvm mer än förut. När sluträkningen för skolbygget kan summeras kommer den att sluta på cirka 4,5 milj kr. Statsbidraget är 1,2 milj kr. På fredag inviger man skolan. Det blir numera pensionerade länsskoleinspektören S Anelid som gör det. Han var med och planerade bygget. På lördagen håller man öppet hus för alla som vill se lokalerna och samma dag loppmarknad och auktion på gammal skolmateriel. Skolidrottsföreningen får pengarna som kommer in.

1974 (ÖC, december)

Skolslut

Höstterminen vid Boxholms kommuns skolor avslutades på fredagen. När det gäller Stenbockskolan hade lågstadiets samtliga klasser ett julprogram redan på torsdagen. På fredagen konserterade Boxholms Ungdomsmusikkår under ledning av Svante Johansson för hög-, låg- och mellanstadiets klasser och man hade också ordnat julprogram på de olika stadierna där eleverna framförde bl a pjäser och sketcher. I Åsbo och Malexander hade man också särskilda julprogram i samband med avslutningen på fredagen.

På fredagsförmiddagen samlades lärarna till sedvanligt julkaffe. Skolchefen Rune Johansson summerade den gångna terminen och noterade att de nya skollokalerna varit lättare att arbeta i än de gamla och att det var arbetsamt vid höstterminsstarten men att allt nu fungerar bättre. Han slutade med att tacka medarbetarna för den gångna terminen och önskade dem en trevlig helg.

Innan dess avtackade han Agneta Malm samt praktiklärarna Elisabeth Johansson och Irene Karlsson som nu lämnade skolan. Rektor Johansson välkomnade också Birgitta Carlsson som blir lärare i 3 a under vårterminen och Margareta Friberg som blir kliniklärare i årskurs 2 i Stenbockskolan samt årskurserna 1-6 i Åsbo skola i stället för Ingegerd Edheimer som är tjänstledig under vårterminen. Margareta Friberg har tidigare under nio år varit verksam i Björke skola innan den lades ned.

1975 (ÖC, februari)

Skolstyrelsen i Boxholm vill ha exkursionsområden

Skolstyrelsen i Boxholm diskuterade på måndagen en inventering av de exkursionsområden som ligger i närheten av Stenbockskolan. Man beslöt att hemställa hos kommunens byggnadsnämnd och kommunstyrelsen att dessa områden undantas vid framtida användning och bevaras som exkursionsområden för skolan.

Det gäller sammanlagt sju områden, därav sex s k närområden. Ett område vid Berget, som omfattar kärr, berg, granskog och tallskog, är lämpligt för korta exkursioner och materialsamling. Området bör bevaras för framtiden för skolan. Ett område som omfattar delar av Dalen och begränsas av Skoghill rymmer bäckstråk, torräng, björkkärr, kulturmark och hasseldunge och håller delvis på att förändras genom bebyggelse. Ett område - Sättertorpsgölen - med sankmarker har ett mycket rikt fågelliv och bör bevaras med tanke på dess fågelfauna. Det skulle kunna förbättras, säger man, genom ett höjt vattenstånd. Därigenom erhålles en fin fågelsjö i tätortens närhet. Det här området finns också med i Boxholms kommuns naturvårdsinventering. Ett område vid punkt 125,3 som har alkärr, ask-gran-tallblandskog och sankområden intill Lillån och är lämpligt exkursionsmål, har en rik vårflora. Ett område vid Lönnshult och ett vid Flemminge har lövskogsblandning och en rik vårflora i närheten av Svartån och är lämpliga för studium av bl a rinnande vattnets biologi och som vårexkursionsmål. Förutom dessa områden tillkommer några på längre avstånd från skolan. Flera av dem är beskrivna i Boxholms kommuns naturvårdsplan.

Den nu framlagda planen för skolans exkursionsbehov har utarbetats av Lars Johansson. De områden som berör skolans behov och tidigare är redovisade i bl a naturvårdsplanen har inventerats av Karl Andersson.

Man har för närvarande tolv fonder inom skolväsendet i Boxholms kommun, och skolstyrelsen uttalade sig för att söka få en sammanslagning av en del mindre fonder och samtidigt ge bestämmelserna en utformning som passar vår tid. Till att utarbeta förslag utsågs Uno Henryson, Rinna, Britten Bolling, Malexander, och skolchefen Rune Johansson.

Boxholm får besök av en lärargrupp från den tyska vänorten Quickborn i mars. Skolstyrelsen beslöt att anslå medel för bl a utflykter och att hos kommunstyrelsen anhålla om anslag till besöket, som är ett resultat av Boxholms skolchefs besök i Quickborn förra året.

Man beslöt att Hem och skolas klassombud skall inbjudas delta i skolmåltiderna på Parketten.

Man beviljade lågstadielärare Kristina Ellström tjänstledigt från slutet av mars och under resten av 1975.

1975 (ÖC, februari)

Om rökning i skolan. Antirökkampanjen vid Stenbockskolan går nu in i sin slutspurt, och i början av mars lottar man ut kassettbandspelare och presentkort till de duktigaste. Årskurs 7 har - så vitt man hittills kunnat bedöma - lyckats bäst. Endast 12 proc av "sjuorna" röker för närvarande medan årskurs 8-9 har ca 26 proc rökare. Totalt röker ca 21 proc av högstadiets elever, vilket är en minskning från fjolåret med några procent.

1975 (ÖC, mars)

Pannkakor är toppen, tycker Boxholmselever

Tunna pannkakor med sylt, det är toppen, tycker eleverna i Stenbockskolan, Boxholm. Kurator Ingemar Nordström har gjort en enkät i vilken två klasser vardera på låg-, mellan- och på högstadiet deltog. Sammanlagt omfattade den 122 av skolans 640 elever. När Ingemar Nordström gått igenom det omfattande materialet fann han alltså att pannkakor lite överraskande var den mest populära skolmaten med medelbetyget 4,34 på en skala från ett till fem.

Som god tvåa placerade sig köttbullar med betyget 4,12 och därefter kom grillkorv, pannbiff och makaroner. Sämst tyckte eleverna om kalvfrikadeller, som fick betyget 2,12. Inte heller koljapanett med svampsås, blodpudding, isterband samt kokt fläskkorv föll ungdomarna något vidare i smaken.

- Den här undersökningen gjordes med anledning av att parketten från nästa år blir nästan enbart skolbespisning. Vi ville därför ha ett underlag för att kunna diskutera skolmaten och även åtgärder för att förbättra miljön med Hem och skola-föreningen, berättar Ingemar Nordström.

Under ett par februariveckor har också klassombuden haft möjlighet att äta skolmat och bilda sig en egen uppfattning. Kurator Nordström anser sig ha fått belägg för att maten genomgående är uppskattad. Skillnader i tycke och smak måste man alltid räkna med, menar han.

Den här undersökningen presenterades för bl a klassombud, Hem och skola, lärare, skolmåltidspersonal, skolmåltidskommittén samt arbetsgruppen för lokalinredning vid en kontaktträff på onsdagskvällen. Vidare var det en allmän information om skolmåltidsverksamheten. Kommunstyrelsens ordförande Svante Larsson medverkade i en avdelning om Parkettens framtida användning och förklarade att ännu är ingenting klart men att man jobbar med tanken på att göra anläggningen till centralkök för kommunens samtliga institutioner. Sammanlagt medverkade ett 60-tal personer i träffen.

1975 (ÖC, april)

Många på åhörardagar. Det blev många besök på åhörardagarna i Stenbockskolan och skolorna i Åsbo och Malexander. När det gällde lågstadiet räknar man med att i stort sett varje elev fick besök. Som vanligt hade ordnats en slöjd- och teckningsutställning som gav prov på kunnighet och fantasi från elevernas sida. Slöjdalstren omfattade årskurserna 3-9. Utställningen var inrymd i de nya lokalerna vid teckningssalen och var livligt besökt. Under åhörardagarna bjöd föreningen Hem och skola besökarna på kaffe i den nya cafeterian.

1975 (ÖC. maj)

Besöksfrekvens vid åhörardagar. Antalet vuxna besökare vid åhörardagarna vid Stenbockskolan var för lågstadiet 205, mellanstadiet 180 och högstadiet 80. I Åsbo var antalet 45 och i Malexander 21. Skolkansliet i Boxholm har sammanställt en tabell över besöken från 1970. Av den framgår att besöksfrekvensen på lågstadiet ökat från 172 till 205, på mellanstadiet från 139 till 180 och på högstadiet från 44 till 80. Från 1972 finns det statistik för Åsbo och Malexanders skolor. I Åsbo har siffran ökat från 33 till 45 och i Malexander har den minskat från 26 till 21.

1975 (ÖC, maj)

Skolresor

Det är dags för årets skolresor. Årskurs 9 ger sig enligt traditionen ut på kryssning med Boxholm II till Malexander under vilken man skall lära känna en del av Sommabygden och i Malexander skall hembygdsgården Södra Sand presenteras. Årskurs 8 har en hel friluftsdag där man har fri idrott på Svartåvallen och årskurs 7 ger sig iväg till Tåkern och Omberg. På Omberg skall man bl a gå en naturstig.

Årskurs 6 reser till Örebro där man tittar på Kexfabriken och gör ett besök på en tidning. Gamla Linköping och Mantorps glasbruk är resemålet för årskurs 5 och årskurs 4 besöker Vadstena där de tittar på Klosterkyrkan och slottet. Rökstenen, Alvastra klosterruin och Omberg besöks av årskurs 3. Årskurs 2 gör en cykeltur och slutligen årskurs 1 beser en lantgård i närbelägna Lagnebrunna.

1975 (ÖC, maj)

Skolåret 1974 visar fortsatt minskning

Trenden till minskning av antalet elever vid Stenbockskolan som märkts sedan läsåret 1971/72 har inte kunnat brytas och man har sedan 1973 fått en minskning av ytterligare 9 elever. Det sägs i Boxholms kommuns skolstyrelses verksamhetsberättelse för 1974. Det totala antalet elever i kommunen var under året 707 fördelade med 628 i Stenbockskolans 28 klasser, 52 i åsbos skolas 3 klasser och 27 i Malexanders skolas 2 klasser. Förutom de 33 klasserna har det varit 6 skolkliniker och en speciell resurs för elever med anpassningssvårigheter.

Genom skolstyrelsens försorg sker fullständig samordning av framskjutsar till grundskola och förskola. Verksamheten omfattar 13 ordinarie dagliga skjutslinjer och dessutom 20 olika sträckningar för extra skolskjutsar för lågstadiets och förskolans elever.

Skolmåltidsverksamheten omfattade vid Parketten 100 720 portioner, i Åsbo skola 8 883 och i Malexander skola 4 708.

I verksamhetsberättelsen påpekas den markanta förbättring som skett på lokalområdet efter Stenbockskolans om- och tillbyggnad. Användningen av skollokalerna och gymnastikhallen - utom grundskolans verksamhet - har ökat och på kvällstid fanns 48 schemalagda aktiviteter per vecka och i gymnastikhallen hade 11 föreningar verksamhet 77 timmar. Vuxenutbildningen omfattade under det gångna året 9 kurser med sammanlagt 168 deltagare.

Det totala antalet anställda vid skolförvaltningen var under året 101.

1975 (ÖC. maj)

Skolpolisresa. Lions club i Boxholm svarar liksom tidigare år för resekostnaden vid en utflykt som skolpoliserna i Boxholm skall göra till Norrköping. Det är meningen att man skall besöka polishuset i Norrköping, där man skall bese olika avdelningar under ledning av skolpolischefen i Norrköping Holger Kratz. Förutom att man får se lokalerna får man också en uppvisning av polishundar. Innan man återvänder till Boxholm gör man en rundtur i Norrköping. Resan går den 22 maj.

1975 (ÖC, juni)

Årets match i Boxholm

Eleverna mot lärarna

Aldrig har väl Stenbockskolans lärare blivit så trakasserade av sina elever som på onsdagen. Bu för lärarna, ut med lärarna och heja gubbar fick de som tillmälen under en timme. Men eftersom denna timme var anslagen till den traditionella fotbollsmatchen mot eleverna lät sig inte lärarna bekomma. Läktaren på gamla ärevördiga Svartåvallen var fullsatt (när var den det sist?) av entusiastiska elever som gjorde allt för att heja fram sina kamrater. Men lärarna verkade faktiskt piggare än eleverna så här i terminens elfte timma. Eleverna tog visserligen ledningen med 1-o men sedan kom lärarlaget på bred front. Med Hans Pettersson och Kjell Käck, i vanliga fall division V-spelare i Mjölby SK resp Sommen, som anförare gjorde de mål efter mål. I halvtid var ställningen 4-1 och till slut blev det 6-3, efter vad vi kunde se i röran på Svartåvallen. Lärarna lät bollen göra arbetet och sprang så lite som möjligt, skulle Putte Kock ha sagt. Eleverna gjorde tvärtom. Men skojigt var det, tyckte både elever och lärare. Och rektor Rune Johansson stod och myste vid ena långsidan.

1975 (ÖC, juni)

Boxholmslärare avgick efter 44 år

Fick Letterstedtska stipendiet

I Boxholms kommun var det noga räknat 705 elever som fick sommarlov på fredagen. För 85 niondeklassare i Stenbockskolan var det samtidigt den sista obligatoriska skoldagen, och lite vemodigt kändes det nog. Även för folkskollärare Sven Malmqvist i Åsbo skola var det sista skoldagen. Efter inte mindre än 44 år som lärare, därav 41 i Åsbo, avgick han och blev föremål för hyllningar från när och fjärran. Sven Malmqvist fick bl a motta det Letterstedska stipendiet av Sven Hultgårdh och Gunnar Wrange från länsskolnämnden i Linköping.

Det Letterstedtska stipendiet instiftades redan 1860 och har sedan dess årligen utdelats till "förtjänte folkskollärare i Linköpings stift". Sven Malmqvist var helt oförberedd på denna utmärkelse och Sven Hultgårdh höll även elever, lärare och föräldrar i ovisshet om sitt ärende i det längsta vid avslutningen i Åsbo kyrka. Han berättade sagan om pojken Jacob, som föddes i Vallerstad för 200 år sedan, och lyckades bra i livet. Han blev generalkonsul och med tiden mycket rik. På sin ålders höst stiftade han en fond vars avkastning skulle gå till förtjänta folkskollärare i stiftet. Det var alltså Jacob Letterstedt det handlade om. Och Sven Malmqvist. Det förstod alla så småningom.

Han uppvaktades även av skolstyrelsen, vars ordförande Mauritz Eklund överlämnade ett konstverk av Boxholmskonstnären Eskil Nordell. Vidare hyllades Sven Malmqvist av rektor Rune Johansson, kolleger, föräldrar och sist, men inte minst, de egna eleverna.

Sven Hultgårdh och Gunnar Wrange deltog också i avslutningen i Åsboskolan. Det var en gammaldags examen, där eleverna gav prov på sina kunskaper under korta lektioner. Mängder av föräldrar och andra anhöriga hade mött upp.

För Stenbockskolans elever hölls avslutningen i Boxholms kyrka. Med Boxholms ungdomsmusikkår i spetsen marscherade man till och från kyrkan. Där talade komminister Claes Klingberg. Musiklärare Bengt Holmertz ledde körsång. Mauritz Eklund diplomerade trafiktävlingens segrare Magnus Libert, klass 6 A samt klass 5 A, som uppvisat hundraprocentig simkunnighet. De 24 skolpoliserna fick också diplom samt en penninggåva. I högstadiet fick Stefan Kristoffersson klass 8 C diplom för sin seger i trafiktävlingen. Agneta Johansson, också 8 C utsågs att representera skolan på ett premieläger för idrottspojkar och -flickor. Mauritz Eklund delade ut avgångsbetygen till eleverna i årskurs 9. Efteråt bjöds all personal och årskurs 9 på kaffe på Parketten. Även i Malexanders skola hölls en traditionell avslutning och där talade Ola Pettersson från skolstyrelsen.

(även bild; Text: Folkskollärare Sven Malmqvist flankerad av Sven Hultgårdh och Gunnar Wrange från länsskolnämnden i Linköping.)

1975 (ÖC, augusti)

700 skolelever. Antalet elever denna termin i Boxholms skolor är 700 och de fördelar sig med 209 på lågstadiet, 193 mellanstadiet, 228 högstadiet. Åsbo skola 47 och Malexanders skola 23.

1975 (ÖC, december)

Boxholmslärare avtackad

En av lärarveteranerna inom Boxholms kommun Eric Gustaf Hallén har lämnat skollivet och avtackades när Stenbockskolan gav sig på jullov på fredagen. Eric Gustaf Hallén har en 39-årig lärarbana bakom sig. Han kom till Boxholm 1936 och efter korta mellanspel i Sya och Byarum kom han åter till kommunen och tjänstgjorde i Somviks skola, som sedan lades ned. Eric Gustaf Hallén flyttade till Boxholm 1948.

Skolstyrelsens ordförande Mauritz Eklund tackade den avgående skolveteranen och överlämnade en litografi av Boxholmskonstnären Eskil Nordell. Rektor Rune Johansson erinrade om den avgående skolmannens alltid stora intresse för sin uppgift. Eric Gustaf Hallén är en skolman av den gamla stammen - den där läraren skulle vara allvetare och kunnig i det mesta. Han erinrade också om hans insatser på det musikaliska området och tidigare. Rune Johansson överlämnade blommor och en penninggåva från kollegorna.

Vid samkvämet tackade ordföranden i trivselkommittén Tommy Nyström, Ingegerd Zettermark och Rolf Bergman.

Vid avslutningen medverkade på de olika stadierna en skolorkester under ledning av Svante Johansson. På högstadiet medverkade lärarna med Luciatablå.

(även bild; Text: Skolstyrelsens ordförande Mauritz Eklund (t v) avtackar en av Boxholms lärarveteraner Eric Gustaf Hallén.)

1976 (ÖC, januari)

Fritt valt arbete för 223 skolelever

Skolstyrelsen i Boxholm fastställde vid sitt första sammanträde för året planen för Fritt valt arbete. Planen omfattar 18 grupper med 223 skolelever. Ämnena bordtennis, modellbygge, simning, bollspel, maskinskrivning, foto, rolig mat, bridge och modeklädsömnad kvarstår från förra året. Nya grupper har blivit fiske, tonårsmiljö och smyckeslöjd. Mode och klädsömnad har fått utökas, ridning har strukits från programmet på grund av för få deltagare och ämnen som minskat är simning, rolig mat och bridge.

Skolstyrelsen godkände en anhållan från lågstadielärare Britt Lerner om entledigande och förordnade i hennes ställe Ulla Britt Carlsson, Sommen. Till lärare i teckning förordnades Jörgen Öhman, Mjölby, och i hemkunskap Ingegerd Zettermark, Boxholm.

1976 (ÖC. mars)

Mopedtävling

Tävlingen Sveriges mopedmästare i MHF-Ungdoms regi har startat på olika håll i landet. Det är åttonde året som tävlingen arrangeras och syftet är att i tävlingsform sprida och förbättra trafikkunnande bland mopedförarna. Tävlingen består av två delar, ett manöverprov och ett trafiktekniskt frågeformulär, som skall fyllas i.

Segraren i lokaltävlingen kommer att gå till en av 26 distriktsfinaler. För Boxholms vidkommande är den förlagd till Ljungsbro. När man körde tävlingen vid Stenbockskolan blev resultaten följande:

Pojkar: 1) Anders Gustavsson, 90; 2) Urban Hermansson, 98; 3) Bertil Heindoff, 107; 4) Thomas Ahlström, 107; 5) Stefan Kristoffersson, 118; 6) Per Örntorp, 122; 7) Kaarlo Kanniainen, 127; 8) Christer Åström, 141; 9) Kenneth Nilsson, 143; 10) Göran Wikström, 146.

1976 (ÖC, april)

Åhörardagarna

Besöksfrekvensen vid åhörardagarna vid Stenbockskolan var för lågstadiet 191, mellanstadiet 187 och högstadiet 55. Åsbo skola 43 och Malexanders skola 30.

Om man jämför siffran för lågstadiet med åren 1970 till och med 1975 blir siffrorna 172, 191, 199, 206, 206, 205 och nu 191. Samma jämförelse på mellanstadiet ger följande siffror 139, 129, 160, 143, 139, 180 och nu 187 och på högstadiet 44, 25, 44, 47, 40, 80 och nu 55. För Åsbo och Malexanders del finns det bara jämförelsematerial från 1972 och framåt och där är siffrorna för Åsbo 33, 28, 46, 45 och nu 43 och för Malexanders del 26, 26, 18, 21 och nu 30.

1976 (ÖC, april)

Lärarresa. Utbytet med Boxholms tyska vänort Quickborn fortsätter. Nu planerar lärarna vid Boxholms skolor att hälsa på kollegor där och avser att resa den 26 maj och fara hem den 30 maj.

1976 (ÖC, maj)

Skolpolis populärt jobb i Boxholm

Att bli skolpolis är eftertraktat. Just nu håller man på att utbilda nästa läsårs patrull vid Stenbockskolan. Och eftersom det var så många som sökte fick man ordna ett uttagningsprov innan de 24 blivande skolpoliserna valdes ut. Utbildningen leds av Per Wånder, men även polisen kommer att hjälpa till med undervisningen som avslutas med praktisk träning. I det sistnämnda fallet kommer också den avgående patrullen att medverka. Skolpoliserna tas alltid ur årskurs 6 på mellanstadiet och i Boxholm har man sju patrullställen att bevaka.

För tredje året i rad har de skolpoliser, som snart fullgjort sitt tjänstgöringsår, bjudits på en uppmuntringsresa till Norrköping. Där tog kriminalinspektör K G Larsson emot och visade polishuset tillsammans med en manlig och en kvinnlig kollega. Boxholmsungdomarna fick bl a se den tekniska roteln med dess många tekniska finesser. Sambandscentralen, polishusets eget museum och bilparken intresserade förstås också de flesta. Skolpoliserna från Boxholm bjöds även på lunch av sina "kollegor" i Norrköpings polishus.

- Ungdomarna är verkligen väl värda den här uppmuntringen. De har jobbat varje morgon. i ur och skur, under hela läsåret och skött sina uppgifter på ett föredömligt sätt, säger Per Wånder.

Det var Lions club i Boxholm som bjöd på resan medan skolstyrelsen stod för förtäringen.

1976 (ÖC, juni)

Fotboll. Den traditionella fotbollsmatchen inför skolavslutningen i Boxholm mellan lärare och elever slutade med elevvinst med 8-3.

1976 (ÖC, juli)

F. rektorn och skolchefen i Boxholm R. N. O. Ingemar Almén avled 5/7.

Förre rektorn Ingemar Almén, Boxholm, har avlidit. Han var född 1901 i Örebro. Efter studentexamen i Norrköping avlade han folkskollärarexamen i Växjö 1923. Därefter tjänstgjorde han till 1939 vid Nässjö folkskolor och blev året därpå överlärare i Boxholm och utnämndes 1958 till rektor. Han har dessutom varit rektor för yrkesskolorna i Nässjö och Boxholm. Under tiden i Nässjö tillhörde han bl a kyrkofullmäktige, kyrkoråd och skolråd samt Växjö stiftsråd. Han var då också kår- och distriktschef i KFUM:s scoutförbund och ordförande i Nässjö KFUM. Även i Boxholm har han haft olika offentliga uppdrag, bl a som ordförande i barnavårdsnämnden och som överförmyndare. Bland övriga

(fortsättningen av notisen saknas)

(även bild)