Tillhör Järnvägsmuséet.

Del av bruksområdet, år 1929

Foto taget från söder med Södra Stambanan kommande från Tranås i bildens högra kant. Järnvägen passerar Svartån med sågdammen till vänster, och fortsätter norrut mot Mjölby och Linköping. Ovan sågdammen ligger Boxholms snickerifabrik (den vita byggnaden, uppförd 1889) och omedelbart ovan denna det gamla järnmagasinet, där stångstål lastades för hand på järnväg ännu in på 1960-talet. I förgrunden ses en del av sågverksområdet, och åt höger vid bildens mitt ligger kvarnen (en vit byggnad) som byggdes 1777 och var i drift till 1965. Kvarnen inrymmer i dag Boxholms Bruksmuseum med förnämliga samlingar från Boxholms AB:s mer än hundraåriga verksamhet.

På andra sidan vägen förbi kvarnen ses masugnen (i bruk till 1959) och den större byggnaden med två höga skorstenar är martinstålverket (i drift 1915-1981). I nedre delen av det stora öppna fältet ovan stålverket och masugnen finns ännu den stora slagghögen - i folkmun "slaggdösa" - som så småningom - i huvudsak 1945 -fraktades bort och användes till olika utfyllnader, t ex vid stambanan ombyggnad till dubbelspår Mjölby-Nässjö.




Del av bruksområdet, före 1936

Byggnaden längst fram i bildens mitt är den gamla bruksladugården, som brann i mars 1944. Den var uppförd 1877 och efter en ombyggnation 1899 rymde 120 djur. Samtliga djur räddades vid branden, men ladugården totalförstördes. På samma plats uppfördes senare ett nytt gjuteri, som var i drift till 1981. Byggnaden finns fortfarande kvar.

I bildens mitt ligger Flemminge valsverk, ett finvalsverk som var i drift 1919 - 1977. På andra sidan ån låg då detta foto togs ännu Flemminge bruk - ett med Boxholm konkurrerande järnbruk som grundades 1874 och drevs i egen regi innan det 1912 köptes och inlemmades i Boxholms AB. I övrigt kan på detta foto ses egnahemsområdet Fällhagen till vänster och ovan ladugården området Bredgård, som fram till valsverksbygget vid 1960-talets början inrymde arbetarbostäder samt Boxholms Centralskola - nedlagd våren 1961.





Tillhör Järnvägsmuséet.

Del av bruksområdet, 1929

Bilden är tagen från i stort sett motsatt håll som den översta bilden på denna sida. I fotots övre kant ses Timmeröområdet och Bjursdalsskogen samt Svartån. Martinverket och slagghögen dominerar i förgrunden, men den uppmärksamme kan också studera den gamla bruksgatan i förgrunden. Till höger sågverksområdet med det sågverk som var i drift mellan 1890 och 1939. Detta sågverkets företrädare brann år 1889. Till vänster om masugnen (ovan martinverket) ses ett av flera kollager som vid denna tid fanns vid bruket.




Bredgårdsområdet, före 1936

Ett av de områden i Boxholms tätort som har förändrats allra mest under 1900-talet är Bredgård, som i dag inrymmer såväl mediumvalsverk (ursprungligt namn Bredgårdsverket) som finvalsverk. Då Bredgårdsverket uppfördes i 1960-talets början revs hela den äldre bebyggelsen, bestående av Boxholms Centralskola, badhus, arbetarbostäder och den smått legendariska bruksrestaurangen "Mojsen". På andra sidan ån ses Boxholms handelsträdgård - "Einars trädgård" - som så småningom flyttades upp till centrum eller "Förstaden". I förgrunden arbetarbostäder och svinhus och längst bak Boxholms gamla gångjärnsfabrik och egnahemsområdet Fällhagen.