Avrättning vid Brännbolskärr

År 1774 den 13 September blef af undertecknad Häradshöfding i orten, nämnde efterskifne Brottmålssak, urtima ting förättadt i Göstrings härad, å Dala gästgifwaregård, närwarande Konionens Länsman wälagtade Lars Froman och häradets nämd:

Länsman Froman, uti en uppläst skrifwelse af d. 20 nästl. Augusti har anmält det han tå till Slåttsfängelset i Linköping affördt drängen Olow Börjesson från Lagarps ägor, här i häradet uti Åsbo Sn., hwilken på sig bekänt, och till en del skall blifwit beträdd, att hafwa med flere fäkreatur bedrifwit den wederstyggeliga tidelagssynden, sidst den 18 i nyssnämnde månad, med en qwiga, tillhörig Bonden Nils Svensson uti Ingemarstorp, förbemde socken, hwarom, med thet mera, Länsman Froman tillika öfwersändt en af honom, jemte Comminister i Åsbo ärewördige Herr Per Kiernell, Frälse-Befallningsmannen wid Strålsnäs Sven Hedberg, samt Nils Svensson och Nils Hemmingsson undertecknad skriftelig berättelse af den 19 augusti.

Häradshöfdingen har att derföre, d. 22 i samma månad till laga ransakning häröfwer, utsatt urtima ting å närwarande dag och ort, han kungjort Konungens Befallningshafwande, med begäran, att missdådaren tidigt måtte utsändas samt beordrat Länsmannen uppbåda Nämden och inkalla så wäl wederbörande ägare af the kreatur, med hwilka Olow Börjesson denna styggelse skall bedrifwit, som hwilka för öfrigt kan anses nödigt, såsom wittnen härutinnan att höra; äfwen anmoda Olows Själasörjare sig inställa, med besked om hans ålder, födelse-ort, Christendoms-kunskap och förde wandel, med mera, så ock ändtel. göra sig noga underrättad om belägenheten af de ställen hwarest synden skall utöfwats, och hitskaffa af de kreatur, med hwilka den samme bedrifwits, så många, som mögel. kunna wara att tillgå.

Till följe af alt detta och sedan urtima tingsrätten sammanträdet, anropat den högste Guden om nåd och bestånd under förewarande Ämbetes förrättning och angifwit alla dem, som thermed icke hafwa att skaffa, Länsman Froman wid efterfrågan förmäler, att Olow Börjesson, för horet stämd sedan, med företedd förpassning af d. 10 dennes, alldeles lös och ledig, på fångskjutsen från Slåttsfängelset hitkommit, och att dess närwarande Själasörjare Comminister Kiernell sedermera haft honom till förhör, hwaräfwen med thet mera, herr Kiernell anmodades afgifwa berättelse, och förmäler, Olow Börjesson wara något öfwer 40 år gammal, född i Arwedstorp på Lagarps ägor, i Åsbo Sn, hwarest hans föräldrar, torpar-folket Börje Gudmundsson och dess hustru Brita Nilsdotter ännu är boendes och hafwa, utom sonen Olow, hwilken kan läsa i bok, äger förswarlig Christendomskunskap och sidsta resan nästl. Midsommars dag begått Herrens H. Nattward, samt, så wida wetterligt än före än nu, för något lastbart aldrig warit beryktad eller lagförd, utan fört stilla och nykter wandel, 2ne döttrar, den äldre Maria Börjesdotter, gift med torparen Per Månsson i Karlstorp, förberörde Lagarps ägor, men then yngre Brita Börjesdotter ännu ogift, hema hos föräldrarne, och, jemte dem, wid thetta bekymmersamma tillfälle närwarande.

Urtima tingsrätten låter härefter förekalla sig Olow Börjesson, som, wid efterfrågan om ålder och födelse-ort, med hwad thertill hörer, gifwer enehanda besked med thet Herr Comminister Kiernell redan lemnat. Ehwad thess kropps beskaffenhet angår, inhemtas och befinnes, att Olow, äfwensom dess yngre syster, af swår wärk i barndomen blifwit i så måtto wanför, att han är något låghalt, snedhöftad och kuppel-ryggig, men wid tilltagande åren, häraf ej haft särdeles mehn, med mindre han kunnat arbeta och förswarl. å fadrens wägnar utgöra dagswärken för hans innehafwande torp, Arwedstorp.

Uppå föreställning att gifwa Gudi äran samt rent och omständeligen bekänna, om och hwad del Olow Börjesson äger uti den mot honom angifne grofwa missgärning, förmäler han sig första resan ungefär wid 20 års ålder, hafwa hema i fähuset wid Arwidstorp, winter-tiden börjat denna styggelse med en, föräldrarne tillhörig, swart och något hwithufad ko, hwilken de nästa sommar derefter, om han rätt minns, på Olovsmässo-marknad i Schenninge bortsållt, dock utan att i minsta måttan wara underrättade om thet grufweliga tillhåll, Olow med kreaturet haft, och han berättar sålunda hafwa tillgått att han drifwit kon så upp i båset, att han fått ställa sig på den så kallade bolster-ståcken bak om henne och utan möda wärkel. tidelag bedrifwit.

På efterfrågan kan Olow ej gifwa något besked huru och af hwad anledning han först fallit på denna oerhörda dårskap, helst han icke kan erinra sig wid egne tiden något sådant här å orten sig tilldragit, utan tror att djefwulen som wäckt uppsätet äfwen understödt honom med hog och begär till dess fullbordan och hwarefter lustan alt mer och mer ökats, så att han, några år derefter, huru många skall han icke kunna minnas, börjat på lika sätt förfara med en thess egen qwiga om sommarn uti Beteshagen, med hwilken, till färgen swart, som samma sommar af rödsoten störtat, han säger sig bolat tre särskilte gånger, alt utan att, antingen hafwa hänne bunden eller behöfwa något under sig, efter hon skall warit mycket spak och liten till wäxten. Härnäst säger Olow, att han, wid pass 3 à 4 år sedan mot slutet af Hösten, då han gått ut att plocka krönson eller lingon, lägrat en swart ko i Friggestorps äng, med hwilken tillhörig Skattebonden Jonas Jonsson derstädes tå, men aldrig efter thes thenna styggelse bedrifwit; wid hwilket tillfälle Olow ej eller haft Kreaturet bundet, eller något under sig, utan skall ängen å detta ställe så sluttat, att bakom Koen warit någon högd, theraf Olow sig betjänt, och fullbordat sin onda gärning, innan han strax derpå i nästbelägne hage blef warse en Qwinna, som han då hwarken kunde, eller wehta om hon såg hans syndiga förehafwande, utan sedermer fått höra, det lärer warit den nämde Jonas Jonssons i Friggestorp hustru, efter ock hon skall detta omtalt för Olows föräldrar, äfwensom de therpå ömt och allwarligen förehållit Olow som säger sig för dem friwilligt bekänt hela förloppet, men oagtat deras tillika gjorde warningar, säger Olow, att han låtit Satan än widare förleda sig till lika grufwelig förbrytelse, innewarande År, så han först midsommarstiden med sin ogifta systers Brita Börjesdotters qwiga, eller ung ko, till färgen hwit och något rödsmottrig, uti Beteshagen wid Arwidstorp och sedermera d. 18 nästl. Augusti ute å marken med en swart hwithufd ko – stor qwiga tillhörig Nils Svensson uti Ingemarstorp sig beblandat med then förre säger Olow sig första gången sin onda gärning till alla delar fullbordat, men under wärkställandet andra resan skall han blifwit warse systern Brita och sålunda stadnat wid halfgjordt. Med den sednare eller IngemarstorpsKoen säger Olow sig ej eller fådt fullkomna sitt gudlösa uppsåt, dels efter Kreaturet skall wisat sig mera obenäget att stå för honom och dels emedan han i det samma fått skönja gårdsdrängen wid Strålsnäs, Nils Hemmingsson, som skyndade sig fram, fattade uti Olow Börjesson och honom som strax gaf sig saken, förde med sig, först fram till Strålsnäs och sedermera till Herr Kyrkoherden i Åsbo hwarest Olow på föreställning, widkänts endast sitt sidsta förehafwande Nils Svenssons qwiga från Ingemarstorp, efter ock något mera då ej efterfrågades, utan han therifrån fördes till Huru qwarn, att widare affärdas till Länsman Froman i Ryckelsby, men under wistandet wid Huru har det fallit Olow in, att rädda sig med flygten, Hwarföre han tagit Skogen in, dock om någon stund der ertappats af förbemde Gårdsdräng Nils Hemmingsson, som föranstaltade att nödige fängelse-järn från Länsmannen utsändes och blefwo honom ålagde, samt han dagen therpå, efter det Herr Comminister Kernell och de fleres öfwerwaro i Huru föregångna förhör, insändas till Slåttsfängelset hwarest Olow säger sig strax med thitkomsten blifwit satt i järnboja om högra benet som han meddragits, men sluppit wid utförandet och i dess ställe förwarats med wanlige fängelse-järn om armen tills han handt till närmaste härintill belägne fångeförare i Hydinge och Båcketorp, hwilka trott sig utan sådane besvär kunna wårda Olow, likasom han sjelf försöka undanflygtande, emedan, som Olow widare tillägger, han icke är emot, att undergå thet straff, som hans grufweliga synd förtjänt, och honom ej skall wara obekant, enligt både Guds och werldslig Lag med lifsspillning böra försonas.

Comminister Herr Kiernell omtalar härwid det han med nöje, både nu och under fängelsetiden i Linköping förnummit denna öfwertygelse hos Olow Börjesson och endast den swaghet hos honom, att han meddrages någon misströstan therom att Gud skulle förlåta så grof synd, dock förmodar Herr Kiernell, att Olow härutinnan med Guds nåd och wid thetta tillfälle af honom tillgörande tjänlige föreställningar skall äfwen å den delen bringas till tröst och rättelse, Hwarom Herr Kiernell lofwade på eftermiddagen afgifwa besked, Emedlertid efterfrågades the Kreatur, med hwilka, som förberördt är, styggelsen skall bedrifwits, och gifwa Länsman Froman wid handen, thet ej flere skola wara att tillgå, än Nils Svenssons uti Ingemarstorp och Brita Börjesdotters från Arwidstorp, men att endast den sidstnämnde förstnämndes nu är tillhanda.

Urtima Tingsrätten tog alt derföre, i Prästmannens och Krono Betjäningens närwaro Olow med sig och lät föra honom bakom detta Kreatur till utrönande, huru wida han å jämn mark, utan ställning, med thet samma, tidelag kunnat begå, som wid slik belägenhet warit fast omöjeligt så wida kreaturets bakdel stiger till mer än ¼ alns högd öfver medjan på Mannen, men Olow nu, såsom för detta tillstår kreaturets ställning på enlägre plan warit sådan att hans fulla uppsåt utan swårighet kunnat fullbordas, om ej som förbemält är gårdsdrängen från Strålsnäs tillkommet.

Efter Middagen

Comminister Herr Kiernell får på begäran företräde, förmälandes att han under enskildt förhör och underwisning nu mera funnit Olow Börjesson ej mindre willig att undergå det straff hans synd förtjänt, nu äfwen hafwa tillförsigt och förtröstan, therom att Gud för Jesu skull förbrytelsen honom förlåter. Herr Kiernell tillägger, att Olow låtit märka någon åstundan att enskildt få tala med domhafwanden; hwarföre han i så motto, uti Herr Kiernells närwaro förekallades och förmälade thet han icke förwisso wet huru wida thet härutinnan kan göra någon skilnad, men skall likwäl ej böra förtiga den omständigheten, såsom i sig sjelf riktig och sanfärdig, att, wid alla de tillfällen, han, som ofwan anfördt är, med fänaden haft att beställa, har han så noga agtat sig före, att icke kreaturet blifwit delagtigt af hans manliga Säd, utan den samma alt jämt på marken förspild, Men Olow förestältes om orimligheten af thenna nu först anmälta undskyllning, warnades, att på sädant sätt och med förstäldt wäsende icke öka sin synd och thermed ställa sig i drygare answar.

Wid thetta tillfälle erinra sig Comminister Kiernell then bekännelse Olow wid pass tre år sedan, för honom hemligen gjort och Herr Comministern förmodade nu mera icke behöfwas längre hållas lön, förmälandes att Olow då för Honom upptäckt, det han wärkel. bolat med fä, men något widare har hwarken Olow utsagt eller wid sådan ställning warit Herr Kiernell tillständigt efterfråga, Helst han märkte den förres uppsåt och afsigt egentel. understäld på hemlig bekännelse och therå följande tillgift för synden; Hafwandes och Olow, som han sjelf nu tillstår för Länsmannen omtalt denna Hemliga bekännelse, då han blef gripen.

Uppå Krono-Sakförarens Länsman Fromans begäran förekallades gårdsdrängen Nils Hemmingsson wid Strålsnäs och pigan Sara Gustafsdotter på Qwarnkulla ägor, att såsom wittnen afhöras. Och som the efter Nämdens intygan äro af god frägd, något hinder eller gäf, wid efterfrågan, af Olow Börjesson ej eller kunde them i wägen läggas, så finge de efter skedd föreställning, wittnesmålsEden med hand å Bok aflägga, berättandes hwar för sig:

1. Sara Gustafsdotter: att för tre år sedan, då hon tjänte hos Skattebonden Börje Andersson i Friggestorp, har hon en Söndagseftermiddag om hösten begifwit sig ut åt marken att plocka kröson, hwarunder hon fått se den hiskeliga syn, att Olow Börjesson från Arwidstorp war begripen i full styggelses bedrifwande med en hännes husbondes granne Jonas Jonsson tillhörig swart ko. Hon har therföre blifwit bestört och, såsom ensam stadd wågat sig hwarken tå å gärningen gripa honom an, eller detta, annorledes än lönligen för sitt husbondefolk omtala.

Frågades på huru långt håll eller afstånd Sara såg detta; om någon högd eller skog var theremellan, eller hon med full wisshet kan försäkra, att Olow bedref styggelsen? Svarades detta sednare kan hon så mycket mera på sin Ed med visshet betyga, som afståndet icke warit öfwer 30 alnar, å ljusan dag, och hwarken högd eller skog till hinders, utan endast en Gärdesgård imellan then hage hwaruti hon gick och Friggestorps äng, hwarest synden utöfwades. Sara skall ock så nog mer wara öfwertygad om full gärning som Olow något länge hållits härmed, och kreaturet stått silla på lägre plats än mannens, Hwilkens byxor hon ej allenast sett wara nedknäppta, utan jämwäl sjelfwa manslemmen, då han tog den tillbaka från kreaturet.

2. Nils Hemmingsson: att den 18 augusti, en söknedag, då wittnet i något ärende skulle till frälsehemmanet Äng, och kommit att gå genom Ingemarstorps ägor har han blifwit der warse en mansperson, som bland boskapshopen höll sig jämt och samt bakefter en swart hwitbrokig qwiga, tillhörig Nils Svensson uti Ingemarstorp, detta har förekommit wittnet så misstänkt så snart han fick se det war Olow Börjesson, och att han med wänstra handen strök qwigan på ryggen, under det han widare riktade sin ställning bakom hänne och sökte drifwa från sig öfriga Boskapen som häröfwer förretades, men therpå wände sig till wittnet, som emedlertid lagt sig bakom ett risbål, härigenom blef röjd och syndens fullbordan then resan thermedelst hindrad, så wida wittnet då strax lopp fram, grep Olow Börjesson an och honom härom förestälte, då Han sitt grufweliga uppsåt friwilligt widkändes och sökte öfwertala wittnet till det sammas förtigande hwilket dock Nils Hemmingsson sagt sig icke wilja eller kunna hafwa på sitt samwete, utan tagit Olow med sig, först fram till Herregården Strålsnäs och derifrån till Herr Kyrkoherden, hwaruppå han, som förbemält är, wid Huru qwarn sökt rädda sig med flygten, men blifwit ertappad.

Frågades, om wittnet såg Olow hafwa öpnade Byxor och thess hemliga ting uttagen? Swaras att wittnet med säkerhet ej kan säga någotdera, utan endast det, att Olow, såsnart han blef Nils Hemmingsson warse, stoppat in sine saker på det sätt, som han icke haft så kallade Byxe-luckan öpnad, utan hemlige lemmen ute öfwer Byxe-medjaden; på detta sätt tillstår ock Olow tillställningen thenna gången hafwa warit. Hwarken desse wittnen eller Landbofogden wid Strålsnäs, hwilka från längre tid känt Olow Börjesson, weta, på efterfrågan, att han warit begifwen, antingen på dryckenskap eller lösagtighet med qwinfolk.

----/ af förste wittnets berättelse, förhördes, huruwida hännes tå warande husbondefolk i Friggestorp nu woro till hands, hwartill nekas, men Länsman Froman förmäler, att Jonas Jonssons hustru i Friggestorp, Marith Johansdotter är här å Tinget och derföre förhördes, men säger sig ej mer eller annat härutinnan weta, än att hännes granne Börje Andersson och dess hustru för Marit omtalt hwad the sagt sig hört utaf deras då warande tjänstepiga Sara Gustafsdotter rörande Olow Börjessons onaturliga förehafwande med en Jonas Jonssons ko, hwilken de redan sållt; sedan Hustru Marit gjort Olows moder underkunnig om sonens ogudagtiga åtgärd, hwilken då, i brist af fulla skäl, icke något lagel. åtala.

Wittnesmålen upplästes och widkändes hwarefter Olow Börjessons föräldrar och hans syster Brita Börjesdotter förekallades, af hwilka fadren, som äfwen intygades wara en from och stilla man, i synnerhet wisade sig öm och bekymmersam öfwer thenna syndiga händelse, men modren och systern Brita, särdeles then sistnämnda, mäst angelägna ställa saken derhän, att ingen spillning må ske på Boskapen, kunnandes modren ej frångå, att hustru Marit Johansdotter i Friggestorp hos hänne anmält sonens ogudagtiga förfarande med thennas ko, men then förra säger sig härutinnan förmodat göra tillfyllest, då hon tillstyrkt sonen, göra hemlig bekännelse hos prästen, äfwensom Brita Börjesdotter omständigt påstår, thet icke wara hännes kreatur, hwarmed Brodren midsommartiden innewarande år haft att skaffa, efter hon icke äger någon hwit rödsmåttrig qwiga, som Länsmannens berättelse af d. 17 nästl. Augusti utnämner, utan 2ne kor, den ena af them af sådan färg som nu wardt anfördt.

Länsman Froman enskyller, om något härutinnan af förhastande blifwit i pennan fördt förmedelst den brådska, hwaruti han då wid höga switens genomtågande var stadd, men förmodade thet göra tillfyllest att Olow Börjesson sjelf, nu och tillförne friwilligt bekänt, att han bolat med ett af sin systers fäkreatur, hwadan och Länsmannen påstår, att han må för sitt grofwa brott umgälla efter hwad Lag förmår, och Nils Svensson i Ingemarstorp anhåller slutel. om ersättning för thess af Olow Börjesson, i förberörde måtto missbrukade qwiga, sedan then samma nu af Nämnden till fjorton dal. Smt. blifwit wärderad.

Wederbörande fingo göra afträde innan thet Urtima Tingsrätten blef ense om Följande

Dom

Alldenstund, enligt den i detta mål hållna ransakning, drängen Olow Börjesson från Arwidstorp på Lagarps ägor i Åsbo sn, om 40 års ålder, efter egen friwillig bekännelse, ifrån det han war 20 år gammal, flere resor, dels warit i fullt uppsåt och dels märkel. bedrifwit den wederstyggliga tidelagssynden med åtskillige fäkreatur, af hwilka likwisst om ej flera än en ko och en qwiga warit att tillgå, den förra tillhörig hans syster Brita Börjesdotter och den sednare Bonden Nils Swensson uti Ingemarstorp, fördenskull och emedan 2ne edeligen afhörde wittnen, pigan Sara Gustafsdotter på Qwarnkulla ägor och gårdsdrängen Nils Hemmingsson på Strålsnäs, såsom åsyna, omständel. intygat: den förre, om sjelfwa gärningen, och den sednare om uppsåt och begrep den samma att utöfwa; ty i förmåga af Guds saliga Ord 5 Mos.Boks 20 Cap w. 15 och allmäna Lagen X Cap. 1 § missgbl. pröfvar Urtima Tingsrätten rättwist, att denne Olow Börjesson, som slik styggelse bedrifwit, sig sjelf till wälförtjänt straff samt androm till sky och warnagel, bör halshuggas och i båle brännas, samt systerns Brita Börjesdotters qwiga eller unga ko, tillika dödas och brännas, men Nils Svenssons uti Ingemarstorp omförmälte qwiga, som Olow Börjesson icke i gärning åtkommit, utan på sätt ransakningen medgifwer, från sitt lastbara uppsåt och förehafwande blifwit hindrad, anser icke Urtima Tingsrätten wara förwärkad; hwadan then af ägaren Nils Swensson yrkade ersättning af sig sjelf förfaller, och Brita Börjesdotter tilläggas af broderns egendom, så långt then räcker, fullt wederlag för hännes af honom skämda kreatur; dock blifwer denna dom, till följe af XXV Cap 5 § Rättegs.bl. Kongl. Majts och Riksens Höglofl. Götha Hofrätts nådrättwisa skärskådande ödmjukast underställd. Kommandes Olow Börjesson imedlertid att hållas i fängsligt förwar på Linköpings Slått, dit han nu härifrån skall blifwa förpassad.

Åsbo Födde-Vigde-Döde C:2

1774: Död 16/11

Olof Börgesson, son och dräng ifrån Arfwidstorp, halshögs och på båle brändes för tidelag, på Korsbacka rätte plats, tå han på werlden lefwat en syndare 41 år 8 månader och 3 weckor.

Åsbo avlösningslängd 1730-1809

1774: d. 16 Nov. afrättades på Korsbacka afRättsplats son och drängen Olof Börjesson uti Arfwidstorp för tidelag, och på båln brändes.

Åsbo Statistiska tabeller 1774-1801 G III:2

1774: För hvad ogerningar missgerningsmän lidit döds-straff, anföres här nedan:

En dräng afrättad för tidelag.

Åsbo husförhörslängd 1789-1798 AI:1

Åsbo Födde-Vigde-Döde C:2

1730: Född 17/4

Maria Börje Gudmundssons och Brita Nilsdotters barn i Trappan föddes 17 Aprill döpt d. 19…

1733: Född 26/2

Oluf Börje Gudmundssons och hustr. Brita Nilsdotters barn i Arvidstorp. Född d 26 Februarij, döpt d. 4 Martii…

1776: Död 4/7

Julii d. 4: Börje Gudmundsson, Torpare från Arwidstorp. Kom till sitt hwilorum i grafwen d. 7, lefwat stilla så nära 78 år.

Åsbo Födde-Vigde-Döde C:1

1698: Född 20/8

d. 20 Aug Christnades Börie, Gudmunds lilla son i Friggestorp.

Kongsbacka var namnet för i tiden på nuvarande Brännbålskärr. Men det står "Bränbolskärr" i kärret strax öster om Kongsbacken på kartan. Kan det vara där någonstans som avrättningsplatsen är belägen...?

På en karta från 1723 framgår avrättningsplatsen vid Brännbålskärr. Det står: "Rätteplats eller Brännebåhl på allmäningen". Observera bilan också!

I Skogbo bodde bödeln. Eller avdragaren som det står i kyrkböckerna. Skogbo låg strax söder om Brännbålskärr..

”anmälde gamle Ryberg i Korsbacka att han i dag på morgonen blivit ur sin stuga utkörd av hans i Korsbacka boende gifte son. Jag tillsade Ryberg, att om han ville fullfölja talan, han och hans hustru samt unge Ryberg och hustrun skola Söndagen den 24 augusti efter Gudstjänsten inträda till rannsakning i Sacristian i Rinna.”

TIDELAG

Göstrings häradsrätt

Dombok 1774 (AIa:54) bl 7/11

Afsänt till Kongl. Hofr. d. 21 Septembr. 1774

Efter Middagen

Dom

Åsbo Födde-Vigde-Döde C:2

Åsbo avlösningslängd 1730-1809

Åsbo Statistiska tabeller 1774-1801 G III:2

Åsbo husförhörslängd 1789-1798 AI:1

Åsbo Födde-Vigde-Döde C:2

Åsbo Födde-Vigde-Döde C:1