TIDELAG
				 
				Göstrings häradsrätt
				Dombok 1774 (AIa:54) bl 7/11
				 
				Afsänt till Kongl. Hofr. d. 21 Septembr. 1774
				År 1774 
				den 13 September blef af undertecknad Häradshöfding i orten, 
				nämnde efterskifne Brottmålssak, urtima ting förättadt i 
				Göstrings härad, å Dala gästgifwaregård, närwarande Konionens 
				Länsman wälagtade Lars Froman och häradets nämd: 
				  
				
				Häradsdomaren Nils Andersson i Ekeberg, 
				Olow 
				Månsson i Ljungstorp, 
				Olow 
				Andersson i Tuddebo, 
				Nils 
				Olowsson i Marstad, 
				Per 
				Ericsson i Ullewid, 
				Sven 
				Svensson i Furåsa, 
				Magnus 
				Svensson i Ryckelsby, 
				Johan 
				Persson i Östad, 
				Daniel 
				Arwidsson i Hågstad, 
				Lars 
				Christophersson i Hageby och 
				Sven 
				Börjesson i Fjättmunna. 
				Länsman 
				Froman, uti en uppläst skrifwelse af d. 20 nästl. Augusti har 
				anmält det han tå till Slåttsfängelset i Linköping affördt 
				drängen Olow Börjesson från Lagarps ägor, här i häradet uti Åsbo 
				Sn., hwilken på sig bekänt, och till en del skall blifwit 
				beträdd, att hafwa med flere fäkreatur bedrifwit den 
				wederstyggeliga tidelagssynden, sidst den 18 i nyssnämnde månad, 
				med en qwiga, tillhörig Bonden Nils Svensson uti Ingemarstorp, 
				förbemde socken, hwarom, med thet mera, Länsman Froman 
				tillika öfwersändt en af honom, jemte Comminister i Åsbo 
				ärewördige Herr Per Kiernell, Frälse-Befallningsmannen wid 
				Strålsnäs Sven Hedberg, samt Nils Svensson och Nils Hemmingsson 
				undertecknad skriftelig berättelse af den 19 augusti. 
				
				Häradshöfdingen har att derföre, d. 22 i samma månad till laga 
				ransakning häröfwer, utsatt urtima ting å närwarande dag och 
				ort, han kungjort Konungens Befallningshafwande, med begäran, 
				att missdådaren tidigt måtte utsändas samt beordrat Länsmannen 
				uppbåda Nämden och inkalla så wäl wederbörande ägare af the 
				kreatur, med hwilka Olow Börjesson denna styggelse skall 
				bedrifwit, som hwilka för öfrigt kan anses nödigt, såsom wittnen 
				härutinnan att höra; äfwen anmoda Olows Själasörjare sig 
				inställa, med besked om hans ålder, födelse-ort, 
				Christendoms-kunskap och förde wandel, med mera, så ock ändtel. 
				göra sig noga underrättad om belägenheten af de ställen hwarest 
				synden skall utöfwats, och hitskaffa af de kreatur, med hwilka 
				den samme bedrifwits, så många, som mögel. kunna wara att 
				tillgå. 
				Till 
				följe af alt detta och sedan urtima tingsrätten sammanträdet, 
				anropat den högste Guden om nåd och bestånd under förewarande 
				Ämbetes förrättning och angifwit alla dem, som thermed icke 
				hafwa att skaffa, Länsman Froman wid efterfrågan förmäler, att 
				Olow Börjesson, för horet stämd sedan, med företedd förpassning 
				af d. 10 dennes, alldeles lös och ledig, på fångskjutsen från 
				Slåttsfängelset hitkommit, och att dess närwarande Själasörjare 
				Comminister Kiernell sedermera haft honom till förhör, hwaräfwen 
				med thet mera, herr Kiernell anmodades afgifwa berättelse, och 
				förmäler, Olow Börjesson wara något öfwer 40 år gammal, född i 
				Arwedstorp på Lagarps ägor, i Åsbo Sn, hwarest hans föräldrar, 
				torpar-folket Börje Gudmundsson och dess hustru Brita Nilsdotter 
				ännu är boendes och hafwa, utom sonen Olow, hwilken kan läsa i 
				bok, äger förswarlig Christendomskunskap och sidsta resan nästl. 
				Midsommars dag begått Herrens H. Nattward, samt, så wida 
				wetterligt än före än nu, för något lastbart aldrig warit 
				beryktad eller lagförd, utan fört stilla och nykter wandel, 2ne 
				döttrar, den äldre Maria Börjesdotter, gift med torparen Per 
				Månsson i Karlstorp, förberörde Lagarps ägor, men then yngre 
				Brita Börjesdotter ännu ogift, hema hos föräldrarne, och, jemte 
				dem, wid thetta bekymmersamma tillfälle närwarande. 
				Urtima 
				tingsrätten låter härefter förekalla sig Olow Börjesson, som, 
				wid efterfrågan om ålder och födelse-ort, med hwad thertill 
				hörer, gifwer enehanda besked med thet Herr Comminister Kiernell 
				redan lemnat. Ehwad thess kropps beskaffenhet angår, inhemtas 
				och befinnes, att Olow, äfwensom dess yngre syster, af swår wärk 
				i barndomen blifwit i så måtto wanför, att han är något låghalt, 
				snedhöftad och kuppel-ryggig, men wid tilltagande åren, häraf ej 
				haft särdeles mehn, med mindre han kunnat arbeta och förswarl. å 
				fadrens wägnar utgöra dagswärken för hans innehafwande torp, 
				Arwedstorp. 
				Uppå 
				föreställning att gifwa Gudi äran samt rent och omständeligen 
				bekänna, om och hwad del Olow Börjesson äger uti den mot honom 
				angifne grofwa missgärning, förmäler han sig första resan 
				ungefär wid 20 års ålder, hafwa hema i fähuset wid Arwidstorp, 
				winter-tiden börjat denna styggelse med en, föräldrarne 
				tillhörig, swart och något hwithufad ko, hwilken de nästa sommar 
				derefter, om han rätt minns, på Olovsmässo-marknad i Schenninge 
				bortsållt, dock utan att i minsta måttan wara underrättade om 
				thet grufweliga tillhåll, Olow med kreaturet haft, och han 
				berättar sålunda hafwa tillgått att han drifwit kon så upp i 
				båset, att han fått ställa sig på den så kallade bolster-ståcken 
				bak om henne och utan möda wärkel. tidelag bedrifwit. 
				På 
				efterfrågan kan Olow ej gifwa något besked huru och af hwad 
				anledning han först fallit på denna oerhörda dårskap, helst han 
				icke kan erinra sig wid egne tiden något sådant här å orten sig 
				tilldragit, utan tror att djefwulen som wäckt uppsätet äfwen 
				understödt honom med hog och begär till dess fullbordan och 
				hwarefter lustan alt mer och mer ökats, så att han, några år 
				derefter, huru många skall han icke kunna minnas, börjat på lika 
				sätt förfara med en thess egen qwiga om sommarn uti Beteshagen, 
				med hwilken, till färgen swart, som samma sommar af rödsoten 
				störtat, han säger sig bolat tre särskilte gånger, alt utan att, 
				antingen hafwa hänne bunden eller behöfwa något under sig, efter 
				hon skall warit mycket spak och liten till wäxten. Härnäst säger 
				Olow, att han, wid pass 3 à 4 år sedan mot slutet af Hösten, då 
				han gått ut att plocka krönson eller lingon, lägrat en swart ko 
				i Friggestorps äng, med hwilken tillhörig Skattebonden Jonas 
				Jonsson derstädes tå, men aldrig efter thes thenna styggelse 
				bedrifwit; wid hwilket tillfälle Olow ej eller haft Kreaturet 
				bundet, eller något under sig, utan skall ängen å detta ställe 
				så sluttat, att bakom Koen warit någon högd, theraf Olow sig 
				betjänt, och fullbordat sin onda gärning, innan han strax derpå 
				i nästbelägne hage blef warse en Qwinna, som han då hwarken 
				kunde, eller wehta om hon såg hans syndiga förehafwande, utan 
				sedermer fått höra, det lärer warit den nämde Jonas Jonssons i 
				Friggestorp hustru, efter ock hon skall detta omtalt för Olows 
				föräldrar, äfwensom de therpå ömt och allwarligen förehållit 
				Olow som säger sig för dem friwilligt bekänt hela förloppet, men 
				oagtat deras tillika gjorde warningar, säger Olow, att han låtit 
				Satan än widare förleda sig till lika grufwelig förbrytelse, 
				innewarande År, så han först midsommarstiden med sin ogifta 
				systers Brita Börjesdotters qwiga, eller ung ko, till färgen 
				hwit och något rödsmottrig, uti Beteshagen wid Arwidstorp och 
				sedermera d. 18 nästl. Augusti ute å marken med en swart 
				hwithufd ko – stor qwiga tillhörig Nils Svensson uti 
				Ingemarstorp sig beblandat med then förre säger Olow sig första 
				gången sin onda gärning till alla delar fullbordat, men under 
				wärkställandet andra resan skall han blifwit warse systern Brita 
				och sålunda stadnat wid halfgjordt. Med den sednare eller 
				IngemarstorpsKoen säger Olow sig ej eller fådt fullkomna sitt 
				gudlösa uppsåt, dels efter Kreaturet skall wisat sig mera 
				obenäget att stå för honom och dels emedan han i det samma fått 
				skönja gårdsdrängen wid Strålsnäs, Nils Hemmingsson, som 
				skyndade sig fram, fattade uti Olow Börjesson och honom som 
				strax gaf sig saken, förde med sig, först fram till Strålsnäs 
				och sedermera till Herr Kyrkoherden i Åsbo hwarest Olow på 
				föreställning, widkänts endast sitt sidsta förehafwande Nils 
				Svenssons qwiga från Ingemarstorp, efter ock något mera då ej 
				efterfrågades, utan han therifrån fördes till Huru qwarn, att 
				widare affärdas till Länsman Froman i Ryckelsby, men under 
				wistandet wid Huru har det fallit Olow in, att rädda sig med 
				flygten, Hwarföre han tagit Skogen in, dock om någon stund der 
				ertappats af förbemde Gårdsdräng Nils Hemmingsson, som 
				föranstaltade att nödige fängelse-järn från Länsmannen utsändes 
				och blefwo honom ålagde, samt han dagen therpå, efter det Herr 
				Comminister Kernell och de fleres öfwerwaro i Huru föregångna 
				förhör, insändas till Slåttsfängelset hwarest Olow säger sig 
				strax med thitkomsten blifwit satt i järnboja om högra benet som 
				han meddragits, men sluppit wid utförandet och i dess ställe 
				förwarats med wanlige fängelse-järn om armen tills han handt 
				till närmaste härintill belägne fångeförare i Hydinge och 
				Båcketorp, hwilka trott sig utan sådane besvär kunna wårda Olow, 
				likasom han sjelf försöka undanflygtande, emedan, som Olow 
				widare tillägger, han icke är emot, att undergå thet straff, som 
				hans grufweliga synd förtjänt, och honom ej skall wara obekant, 
				enligt både Guds och werldslig Lag med lifsspillning böra 
				försonas. 
				
				Comminister Herr Kiernell omtalar härwid det han med nöje, både 
				nu och under fängelsetiden i Linköping förnummit denna 
				öfwertygelse hos Olow Börjesson och endast den swaghet hos 
				honom, att han meddrages någon misströstan therom att Gud skulle 
				förlåta så grof synd, dock förmodar Herr Kiernell, att Olow 
				härutinnan med Guds nåd och wid thetta tillfälle af honom 
				tillgörande tjänlige föreställningar skall äfwen å den delen 
				bringas till tröst och rättelse, Hwarom Herr Kiernell lofwade på 
				eftermiddagen afgifwa besked, Emedlertid efterfrågades the 
				Kreatur, med hwilka, som förberördt är, styggelsen skall 
				bedrifwits, och gifwa Länsman Froman wid handen, thet ej flere 
				skola wara att tillgå, än Nils Svenssons uti Ingemarstorp och 
				Brita Börjesdotters från Arwidstorp, men att endast den 
				sidstnämnde förstnämndes nu är tillhanda. 
				Urtima 
				Tingsrätten tog alt derföre, i Prästmannens och Krono 
				Betjäningens närwaro Olow med sig och lät föra honom bakom detta 
				Kreatur till utrönande, huru wida han å jämn mark, utan 
				ställning, med thet samma, tidelag kunnat begå, som wid slik 
				belägenhet warit fast omöjeligt så wida kreaturets bakdel stiger 
				till mer än ¼ alns högd öfver medjan på Mannen, men Olow nu, 
				såsom för detta tillstår kreaturets ställning på enlägre plan 
				warit sådan att hans fulla uppsåt utan swårighet kunnat 
				fullbordas, om ej som förbemält är gårdsdrängen från Strålsnäs 
				tillkommet. 
				Efter Middagen
				
				Comminister Herr Kiernell får på begäran företräde, förmälandes 
				att han under enskildt förhör och underwisning nu mera funnit 
				Olow Börjesson ej mindre willig att undergå det straff hans synd 
				förtjänt, nu äfwen hafwa tillförsigt och förtröstan, therom att 
				Gud för Jesu skull förbrytelsen honom förlåter. Herr Kiernell 
				tillägger, att Olow låtit märka någon åstundan att enskildt få 
				tala med domhafwanden; hwarföre han i så motto, uti Herr 
				Kiernells närwaro förekallades och förmälade thet han icke 
				förwisso wet huru wida thet härutinnan kan göra någon skilnad, 
				men skall likwäl ej böra förtiga den omständigheten, såsom i sig 
				sjelf riktig och sanfärdig, att, wid alla de tillfällen, han, 
				som ofwan anfördt är, med fänaden haft att beställa, har han så 
				noga agtat sig före, att icke kreaturet blifwit delagtigt af 
				hans manliga Säd, utan den samma alt jämt på marken förspild, 
				Men Olow förestältes om orimligheten af thenna nu först anmälta 
				undskyllning, warnades, att på sädant sätt och med förstäldt 
				wäsende icke öka sin synd och thermed ställa sig i drygare 
				answar. 
				Wid 
				thetta tillfälle erinra sig Comminister Kiernell then bekännelse 
				Olow wid pass tre år sedan, för honom hemligen gjort och Herr 
				Comministern förmodade nu mera icke behöfwas längre hållas lön, 
				förmälandes att Olow då för Honom upptäckt, det han wärkel. 
				bolat med fä, men något widare har hwarken Olow utsagt eller wid 
				sådan ställning warit Herr Kiernell tillständigt efterfråga, 
				Helst han märkte den förres uppsåt och afsigt egentel. 
				understäld på hemlig bekännelse och therå följande tillgift för 
				synden; Hafwandes och Olow, som han sjelf nu tillstår för 
				Länsmannen omtalt denna Hemliga bekännelse, då han blef gripen. 
				Uppå 
				Krono-Sakförarens Länsman Fromans begäran förekallades 
				gårdsdrängen Nils Hemmingsson wid Strålsnäs och pigan Sara 
				Gustafsdotter på Qwarnkulla ägor, att såsom wittnen afhöras. Och 
				som the efter Nämdens intygan äro af god frägd, något hinder 
				eller gäf, wid efterfrågan, af Olow Börjesson ej eller kunde 
				them i wägen läggas, så finge de efter skedd föreställning, 
				wittnesmålsEden med hand å Bok aflägga, berättandes hwar för 
				sig: 
				
				1.     
				Sara Gustafsdotter: att för tre år sedan, då hon tjänte 
				hos Skattebonden Börje Andersson i Friggestorp, har hon en 
				Söndagseftermiddag om hösten begifwit sig ut åt marken att 
				plocka kröson, hwarunder hon fått se den hiskeliga syn, att Olow 
				Börjesson från Arwidstorp war begripen i full styggelses 
				bedrifwande med en hännes husbondes granne Jonas Jonsson 
				tillhörig swart ko. Hon har therföre blifwit bestört och, såsom 
				ensam stadd wågat sig hwarken tå å gärningen gripa honom an, 
				eller detta, annorledes än lönligen för sitt husbondefolk 
				omtala. 
				
				Frågades på huru långt håll 
				eller afstånd Sara såg detta; om någon högd eller skog var 
				theremellan, eller hon med full wisshet kan försäkra, att Olow 
				bedref styggelsen? Svarades detta sednare kan hon så mycket mera 
				på sin Ed med visshet betyga, som afståndet icke warit öfwer 30 
				alnar, å ljusan dag, och hwarken högd eller skog till hinders, 
				utan endast en Gärdesgård imellan then hage hwaruti hon gick och 
				Friggestorps äng, hwarest synden utöfwades. Sara skall ock så 
				nog mer wara öfwertygad om full gärning som Olow något länge 
				hållits härmed, och kreaturet stått silla på lägre plats än 
				mannens, Hwilkens byxor hon ej allenast sett wara nedknäppta, 
				utan jämwäl sjelfwa manslemmen, då han tog den tillbaka från 
				kreaturet. 
				
				2.     
				Nils Hemmingsson: att den 18 augusti, en söknedag, då 
				wittnet i något ärende skulle till frälsehemmanet Äng, och 
				kommit att gå genom Ingemarstorps ägor har han blifwit der warse 
				en mansperson, som bland boskapshopen höll sig jämt och samt 
				bakefter en swart hwitbrokig qwiga, tillhörig Nils Svensson uti 
				Ingemarstorp, detta har förekommit wittnet så misstänkt så snart 
				han fick se det war Olow Börjesson, och att han med wänstra 
				handen strök qwigan på ryggen, under det han widare riktade sin 
				ställning bakom hänne och sökte drifwa från sig öfriga Boskapen 
				som häröfwer förretades, men therpå wände sig till wittnet, som 
				emedlertid lagt sig bakom ett risbål, härigenom blef röjd och 
				syndens fullbordan then resan thermedelst hindrad, så wida 
				wittnet då strax lopp fram, grep Olow Börjesson an och honom 
				härom förestälte, då Han sitt grufweliga uppsåt friwilligt 
				widkändes och sökte öfwertala wittnet till det sammas förtigande 
				hwilket dock Nils Hemmingsson sagt sig icke wilja eller kunna 
				hafwa på sitt samwete, utan tagit Olow med sig, först fram till 
				Herregården Strålsnäs och derifrån till Herr Kyrkoherden, 
				hwaruppå han, som förbemält är, wid Huru qwarn sökt rädda sig 
				med flygten, men blifwit ertappad. 
				
				Frågades, om wittnet såg Olow 
				hafwa öpnade Byxor och thess hemliga ting uttagen? Swaras att 
				wittnet med säkerhet ej kan säga någotdera, utan endast det, att 
				Olow, såsnart han blef Nils Hemmingsson warse, stoppat in sine 
				saker på det sätt, som han icke haft så kallade Byxe-luckan 
				öpnad, utan hemlige lemmen ute öfwer Byxe-medjaden; på detta 
				sätt tillstår ock Olow tillställningen thenna gången hafwa warit. 
				Hwarken desse wittnen eller Landbofogden wid Strålsnäs, hwilka 
				från längre tid känt Olow Börjesson, weta, på efterfrågan, att 
				han warit begifwen, antingen på dryckenskap eller lösagtighet 
				med qwinfolk. 
				----/ af 
				förste wittnets berättelse, förhördes, huruwida hännes tå 
				warande husbondefolk i Friggestorp nu woro till hands, hwartill 
				nekas, men Länsman Froman förmäler, att Jonas Jonssons hustru i 
				Friggestorp, Marith Johansdotter är här å Tinget och derföre 
				förhördes, men säger sig ej mer eller annat härutinnan weta, än 
				att hännes granne Börje Andersson och dess hustru för Marit 
				omtalt hwad the sagt sig hört utaf deras då warande tjänstepiga 
				Sara Gustafsdotter rörande Olow Börjessons onaturliga 
				förehafwande med en Jonas Jonssons ko, hwilken de redan sållt; 
				sedan Hustru Marit gjort Olows moder underkunnig om sonens 
				ogudagtiga åtgärd, hwilken då, i brist af fulla skäl, icke något 
				lagel. åtala. 
				
				Wittnesmålen upplästes och widkändes hwarefter Olow Börjessons 
				föräldrar och hans syster Brita Börjesdotter förekallades, af 
				hwilka fadren, som äfwen intygades wara en from och stilla man, 
				i synnerhet wisade sig öm och bekymmersam öfwer thenna syndiga 
				händelse, men modren och systern Brita, särdeles then 
				sistnämnda, mäst angelägna ställa saken derhän, att ingen 
				spillning må ske på Boskapen, kunnandes modren ej frångå, att 
				hustru Marit Johansdotter i Friggestorp hos hänne anmält sonens 
				ogudagtiga förfarande med thennas ko, men then förra säger sig 
				härutinnan förmodat göra tillfyllest, då hon tillstyrkt sonen, 
				göra hemlig bekännelse hos prästen, äfwensom Brita Börjesdotter 
				omständigt påstår, thet icke wara hännes kreatur, hwarmed 
				Brodren midsommartiden innewarande år haft att skaffa, efter hon 
				icke äger någon hwit rödsmåttrig qwiga, som Länsmannens 
				berättelse af d. 17 nästl. Augusti utnämner, utan 2ne kor, den 
				ena af them af sådan färg som nu wardt anfördt. 
				Länsman 
				Froman enskyller, om något härutinnan af förhastande blifwit i 
				pennan fördt förmedelst den brådska, hwaruti han då wid höga 
				switens genomtågande var stadd, men förmodade thet göra 
				tillfyllest att Olow Börjesson sjelf, nu och tillförne 
				friwilligt bekänt, att han bolat med ett af sin systers 
				fäkreatur, hwadan och Länsmannen påstår, att han må för sitt 
				grofwa brott umgälla efter hwad Lag förmår, och Nils Svensson i 
				Ingemarstorp anhåller slutel. om ersättning för thess af Olow 
				Börjesson, i förberörde måtto missbrukade qwiga, sedan then 
				samma nu af Nämnden till fjorton dal. Smt. blifwit wärderad. 
				
				Wederbörande fingo göra afträde innan thet Urtima Tingsrätten 
				blef ense om Följande 
				Dom
				
				  
				
				Alldenstund, enligt den i detta mål hållna ransakning, drängen 
				Olow Börjesson från Arwidstorp på Lagarps ägor i Åsbo sn, om 40 
				års ålder, efter egen friwillig bekännelse, ifrån det han war 20 
				år gammal, flere resor, dels warit i fullt uppsåt och dels 
				märkel. bedrifwit den wederstyggliga tidelagssynden med 
				åtskillige fäkreatur, af hwilka likwisst om ej flera än en ko 
				och en qwiga warit att tillgå, den förra tillhörig hans syster 
				Brita Börjesdotter och den sednare Bonden Nils Swensson uti 
				Ingemarstorp, fördenskull och emedan 2ne edeligen afhörde 
				wittnen, pigan Sara Gustafsdotter på Qwarnkulla ägor och 
				gårdsdrängen Nils Hemmingsson på Strålsnäs, såsom åsyna, 
				omständel. intygat: den förre, om sjelfwa gärningen, och den 
				sednare om uppsåt och begrep den samma att utöfwa; ty i förmåga 
				af Guds saliga Ord 5 Mos.Boks 20 Cap w. 15 och allmäna Lagen X 
				Cap. 1 § missgbl. pröfvar Urtima Tingsrätten rättwist, att denne 
				Olow Börjesson, som slik styggelse bedrifwit, sig sjelf till 
				wälförtjänt straff samt androm till sky och warnagel, bör 
				halshuggas och i båle brännas, samt systerns Brita Börjesdotters 
				qwiga eller unga ko, tillika dödas och brännas, men Nils 
				Svenssons uti Ingemarstorp omförmälte qwiga, som Olow Börjesson 
				icke i gärning åtkommit, utan på sätt ransakningen medgifwer, 
				från sitt lastbara uppsåt och förehafwande blifwit hindrad, 
				anser icke Urtima Tingsrätten wara förwärkad; hwadan then af 
				ägaren Nils Swensson yrkade ersättning af sig sjelf förfaller, 
				och Brita Börjesdotter tilläggas af broderns egendom, så långt 
				then räcker, fullt wederlag för hännes af honom skämda kreatur; 
				dock blifwer denna dom, till följe af XXV Cap 5 § Rättegs.bl. 
				Kongl. Majts och Riksens Höglofl. Götha Hofrätts 
				nådrättwisa skärskådande ödmjukast underställd. Kommandes Olow 
				Börjesson imedlertid att hållas i fängsligt förwar på Linköpings 
				Slått, dit han nu härifrån skall blifwa förpassad. 
				  
				År och 
				dag som före skrifwet står 
				På 
				Urtima Tingsrättens wägnar 
				  
				Ernst 
				Bock 
				
				  
				Åsbo Födde-Vigde-Döde C:2
				  
				
					
					1774: Död 16/11 
					
					Olof Börgesson, son och 
					dräng ifrån Arfwidstorp, halshögs och på båle brändes för 
					tidelag, på Korsbacka rätte plats, tå han på werlden lefwat 
					en syndare 41 år 8 månader och 3 weckor.  
				  
				Åsbo avlösningslängd 1730-1809
				  
				
					
					1774: d. 16 Nov. 
					afrättades på Korsbacka afRättsplats son och drängen Olof 
					Börjesson uti Arfwidstorp för tidelag, och på båln brändes.  
				  
				Åsbo Statistiska tabeller 1774-1801 G III:2
				  
				
					
					1774: För hvad 
					ogerningar missgerningsmän lidit döds-straff, anföres här 
					nedan: 
					
					  
					
					En dräng afrättad för 
					tidelag.  
				  
				Åsbo husförhörslängd 1789-1798 AI:1
				  
				
				Arwidstorp (sid 19) 
				
					
						| 
						 
						Namn  | 
						
						 
						Född  | 
						
						 
						Födelseort  | 
						
						 
						Gift  | 
					 
					
						| 
						 
						Torp. Pehr Månsson  | 
						
						 
						1725   10 Martii  | 
						
						 
						Åsbo  | 
						
						 
						1754   10 Nov  | 
					 
					
						| 
						 
						Hustr. Maria Börjesdotter  | 
						
						 
						1730   17 Apr  | 
						
						 
						Åsbo  | 
						
						 
						1754   10 Nov  | 
					 
					
						| 
						 
						Dott Maria Pehrsdotter  | 
						
						 
						1766   18 Jan  | 
						
						 
						Åsbo  | 
						
						 
						   | 
					 
					
						| 
						 
						Son Måns Pehrsson  | 
						
						 
						1755   16 Sept  | 
						
						 
						Åsbo  | 
						
						 
						1787   10 Feb  | 
					 
					
						| 
						 
						Hustr. Catharina Börjesdotter  | 
						
						 
						1755   31 Dec  | 
						
						 
						Åsbo  | 
						
						 
						1787   10 Feb  | 
					 
					
						| 
						 
						Dott Maria Månsdotter  | 
						
						 
						1787   28 Martii  | 
						
						 
						Åsbo  | 
						
						 
						   | 
					 
					
						| 
						 
						Son Pehr Månsson  | 
						
						 
						1789   10 Martii  | 
						
						 
						Åsbo  | 
						
						 
						   | 
					 
					
						| 
						 
						Son Gabriel Månsson  | 
						
						 
						1792   1 Jan  | 
						
						 
						Åsbo  | 
						
						 
						   | 
					 
					
						| 
						 
						E. h. Maria Bengtsdotter  | 
						
						 
						1716   3 Julii  | 
						
						 
						W. Harg  | 
						
						 
						   | 
					 
					
						| 
						 
						Son Petter Månsson  | 
						
						 
						1794   26 Sep  | 
						
						 
						Åsbo  | 
						
						 
						   | 
					 
					
						| 
						 
						Son Jonas Månsson  | 
						
						 
						1797   1 Dec  | 
						
						 
						Åsbo  | 
						
						 
						   | 
					 
				 
				  
				Åsbo Födde-Vigde-Döde C:2
				
				  
				
					
					1730: Född 17/4 
					
					  
					
					Maria 
					Börje Gudmundssons och Brita Nilsdotters barn i Trappan 
					föddes 17 Aprill döpt d. 19…  
				  
				
					
					1733: Född 26/2 
					
					  
					
					Oluf 
					Börje Gudmundssons och hustr. Brita Nilsdotters barn i 
					Arvidstorp. Född d 26 Februarij, döpt d. 4 Martii…  
				  
				
					
					1776: Död 4/7 
					
					  
					
					Julii d. 4: Börje 
					Gudmundsson, Torpare från Arwidstorp. Kom till sitt hwilorum 
					i grafwen d. 7, lefwat stilla så nära 78 år.  
				  
				Åsbo Födde-Vigde-Döde C:1
				
				  
				
					
					1698: Född 20/8 
					
					  
					
					d. 20 Aug Christnades 
					Börie, Gudmunds lilla son i Friggestorp.  
				  
				xx 
				  
				Kongsbacka var namnet för i tiden på 
				nuvarande Brännbålskärr. Men det står "Bränbolskärr" i kärret 
				strax öster om Kongsbacken på kartan. Kan det vara där 
				någonstans som avrättningsplatsen är belägen...? 
				
				  
				Brännbålskärr kan nedan ses på en modern karta: 
				  
				  
				På en karta från 1723 framgår avrättningsplatsen vid 
				Brännbålskärr. Det står: "Rätteplats eller Brännebåhl på 
				allmäningen". Observera bilan också! 
				  I Skogbo bodde bödeln. Eller 
				avdragaren som det står i kyrkböckerna. Skogbo låg strax söder 
				om Brännbålskärr.. 
				Skogbo 
				boendelängd: 
				  
				
				                                   Afdragaren Johan Nilsson född 
				i Gränna 
				
				                 Kerstin Larsdotter f. 1755 i Åby 
				
				                 Barn: 
				
				                                   Nils           f. 1782 
				Lommaryd 
				
				                                   Sara Lena  f. 178?      Död i 
				tidig ålder 
				
				                                   Maria        f. 1785 Rinna 
				
				                                   Catharina  f. 1787 
				
				                                   Sara Lena  f. 1794 
				
				                                   Familjen flyttade 1799 till 
				Malexanders socken 
				  
				
				                 1806         Från Åby 
				
				                                   Drängen, bosen Johan Ryberg  
				f. 1784 i Finland 
				
				                                   Catharina Nilsdotter  f. 1770 
				Rök 
				
				                 Barn:          
				
				                                   Petter f. 1812 
				
				                  
				
				flyttade 1829 till Strå återkom 1830 men flyttade. 
				
				                                   samma år till Ekeby. Återkom 
				1845 med sin 
				
				                                   familj. 
				
				Johan Ryberg avled sjuklig och utfattig 1856 medan hustrun hade 
				avlidit 1848. 
				  
				
				Historik:                     Disiplinmål 11 augusti 1845: 
				
				”anmälde gamle Ryberg i Korsbacka att han i dag på morgonen 
				blivit ur sin stuga utkörd av hans i Korsbacka boende gifte son. 
				Jag tillsade Ryberg, att om han ville fullfölja talan, han och 
				hans hustru samt unge Ryberg och hustrun skola Söndagen den 24 
				augusti efter Gudstjänsten inträda till rannsakning i Sacristian 
				i Rinna.” 
				  
				
				                 1845         Från Strå 
				
				                                   Häradsavdragaren Petter 
				Ryberg (se tidigare) 
				
				                                   Karin Johansdotter f. 1808 i 
				Undenäs 
				
				                                   Paret gifte sig 1837 
				
				                 Barn: 
				
				                                   Per Johan  f. 1845 
				
				emigrerade 1870 till Amerika. 
				
				  
				
				Petter Ryberg avled 1871 medan hustrun hade avlidit 1869. 
				
				Efter att hustrun avlidit 1869 anskaffade Petter Ryberg en piga: 
				
				Johanna Sofia Johansdotter f. 1839 i Säby 
				
				Inflyttade 1869 från Säby och flyttade åter Säby 1870 
				  
				  
				
				                 1871         Till hus 
				
				Karolina Mathilda Andersdotter f. 1844 i Säby 
				
				oäkta son  Karl Oskar f. 1871 död 1873 
				
				                 Axel Edvard f. 1874 
				
				Hon flyttade 1874 till Skåpsnäs där hon gifte sig 
				
				  
				
				Efter detta stod Skogbo öde till 1878 
				  
				
				                 1878         Från Floby 
				
				Johan Fredrik Rask 
				
				                 1882         Från Rinna 
				
				                                   Hilda Maria Max 
				
				                                   Familjen flyttade 1891 till 
				Kärna 
				
				                  
				
				                                   Efter denna flyttning revs 
				troligen Skogbo 
				  
				
				   |