Torpmärkning Ekeby socken, onsdagen den 29 maj 2013

Änghem under Bärbäck Skattegård och Lundstorp under Öringe Augement har torpmärkts

Och Amalia Augusta från Lundstorp hamnade i Norge där hon idag har norska ättlingar!

Det var 1968 som BOK och Ekeby Hembygdsförening startade upp torpmärkningar i Ekeby socken, alltså för 45 år sedan! Nu har skyltar nummer 112 och 113 i ordningen satts upp. De placerades vid Änghem under Bärbäcks Skattegård, samt vid Lundstorp under Öringe Augement. Ett tjugotal närvarade vid utmärkningen, och de fick en trevlig och fantastiskt skön kväll.

Det var en riktigt skön och behaglig majkväll när årets torpmarkering ägde rum i Ekeby socken. Jo, för enkelhetens skull vill ju många hembygdsföreningar och släktforskare behålla begreppet socken.

Ekeby är en långsmal socken och det är ju inom dess gränser som hela Boxholms tätort är beläget.

Torpmärkningarna i Ekeby startade upp redan 1968 och det var Boxholms Orienteringsklubb samt Ekeby Hembygdsförening som tog initiativet till detta. Sedan ett femtontal år tillbaka är också Föreningen Krafttaget medarrangör.

Föreningarna brukar ju inbjuda till torpmärkning en onsdagskväll i slutet av maj, och oftast får då två eller tre och ibland fyra torp eller backstugor platserna markerade där de har legat.

De första torpen som kom att förses med minnesskyltar var Andersberg, Vivåsen och Karpåsen, det var alltså för 45 år sedan. Sedan dess har minnet efter många torp i Ekeby socken bevarats tack vare de årliga torpmärkningarna. Även backstugor, gårdar, en skola och en fabrik har ”torpmärkts”.

I år var det dags att märka ut objekt nummer 112 och 113, så många utmärkningar har alltså gjorts i Ekeby sedan 1968.

Några hundra meter väster om gården Bärbäck låg en gång en backstuga i skogsbrynet. Den hette Änghem och den står i en kyrkbok som nybygge 1855. Änghem var det första objektet som skulle få en minnesskylt uppsatt vid husgrunden denna kväll. Alldeles intill betesmarken fanns en hög med sten och tegelskärvor och där hade förmodligen stugan en gång i tiden legat. Något längre in i skogen fanns grunden efter en annan byggnad, förmodligen ett uthus, och i en sluttning ännu lite längre in i skogen syntes resterna efter en jordkällare.

Ett drygt 20 tal personer mötte upp vid Änghem. De fick se stolpen komma på plats, men de kunde också ta del av en del livsöden från Änghem som presenterades av arrangörerna. Trots att stugan var bebodd i bara 45 år så betydde den enkla boningen väldigt mycket för människor under 1800-talets andra hälft. Lite längre ner finns den berättelse om Änghem som undertecknad redovisade vid Änghem. Historien om personerna i Änghem forskade jag fram samma dag som torpmärkningen ägde rum.

De sista som bodde i Änghem var en man och hustru och deras son och de flyttade dit 1899, och därifrån år 1900.

Efter att Änghem skyltats och dess livsöden diskuterats satte sig alla i sina bilar för färd till nästa torpmärkningsplats. Färden gick in på gamla riksväg 32, och vid Skogalund bar det av in på en ringlande vacker skogsväg, vidare under nya 32:an, och parkering skedde nära torpet Långstorp.

Det blev en promenad på några hundra meter upp i skogen och där minner stenmurar och rösen om en febril verksamhet en gång i tiden.

Lundstorp bestod egentligen av flera backstugor, åtminstone tre stycken, och man kan i dag se resterna av flera jordkällare i området. Den sista som bodde i Lundstorp var Carolina Strömstedt, född Westerlund. Hon dog 1923, och blev den sista boende i Lundstorp.

Carolina föddes i Lundstorp, och där dog hon alltså också. Hennes sex år äldre syster, Amalia Augusta däremot gjorde en lång resa. Hon kom att jobba på olika gårdar för att så småningom bli kockerska på Boxholms säteri. Av oklar anledning hamnade hon sedan i Stockholm, och därefter i Fyresdal i Norge! Föreningen Krafttaget har blivit kontaktad av Fatemeh Shewan, en norsk ättling till Amalia Augusta Westerlund. Fatemeh har fått bilder, kartor och information om Lundstorp, och hon har visat stor tacksamhet för att minnet av Lundstorp bevaras med en skylt. Fatemeh Shewan har gjort en stor utredning med fakta och bilder (över 60 sidor) om Amalia Augusta Westerlund, allt för att klarlägga historier och spekulationer om deras anmoder, den mörkhåriga kvinnan från Lundstorp i Sverige!

Efter att även Lundstorp skyltats intogs kaffe i en slänt intill en magnifik stenmur som någon, förmodligen med svett och möda, anlagt en gång i tiden. Solen trängde sig igenom molnslöjorna och det var en fantastiskt skön kväll, och ingen verkade sugen på att dra sig hemåt. Deltagarna får nu se fram emot nästa år, då ska skylt nummer 114 och 115 gjutas fast någonstans…

Klas

Se bilder från utmärkningen av backstugorna Änghem och Lundstorp

Bilderna är tagna av Göran "Gorren" Karlsson

Änghem under Bärbäck Skattegård

Änghem under Bärbäck skattegård står som nybygge år 1855. Det var änkan Stina Andersdotter som bodde i stugan först. Hon var född i Mjölby 1811, och i kyrkbokens marginal står det utfattig. Stina kom till Änghem tillsammans med sina tre barn, Carl, Johan Alfred och August. De var 19, 16 och 6 år, 1855 så de kanske var med och byggde upp stugan, åtminstone de äldre barnen.

Stinas man dog 1853, och när detta hände står de skrivna på Bärbäck Skattegård. De står som ”till hus”.
I dödboken för mannen – han hette Sven Carl Andersson - står det att han var arbetskarl på Bärbäck skattegård, född i Hagby 1803, och föräldrarna hemmansbrukare. Gift 1834 med pigan från Mjölby Stina Andersdotter. Tre söner nu efterleva.

Änkan Stina Andersdotter bor länge kvar i Änghem. Först år 1877 lämnar hon stugan, och som hon alltså var den förste att bo i. Hon är då 60 år. Men hon flyttar inte långt. Hennes nya adress är backstugan Hagen under Bärbäck. Där bor Peter Skyttberg, född samma år som Stina, alltså 1811. Han hade blivit änkling året innan. Hon står till hus, men jag gissar att om detta hade hänt idag så hade de väl varit sambos… Men de gifte sig i alla fall inte. Peter Skyttberg dör 1889 så de fick ju tolv år tillsammans i Hagen. Stina Andersdotter dör i Hagen 1898.

Stina flyttade alltså från Änghem år 1877 och då kommer Anna Hansdotter och hennes man, Karl Johan Möller till Änghem, och de kommer då från Flemminge Jernverk. De flyttade från Linköping år 1875, och alltså till Flemminge Järnverk, och två år senare kom de till backstugan på Bärbäcks ägor. Varför kan man fråga sig! Hur som helst, de fick två döttrar tillsammans. Augusta Petronella kom först, och hon var knappt ett år då hon dog, och Anna Christina var knappt 10 år fyllda då hon dog! Då bodde familjen i Änghem.

Jag blev nyfiken av vad den tioåriga dottern kan ha dött av så jag tittade i dödboken, och där står det:
Anna Christina, dotter af muraren Carl Johan Möller och hans hustru Anna Hansdotter Möller från Änghem. 9 år, 8 månader, 16 dagar. Difteri!

Det där gjorde att jag ville veta mer om difteri, och på wikipedia står det så här:

Difteri (även kallad äkta krupp och stryparsjukan) är en mycket allvarlig bakteriesjukdom, orsakad av Corynebacterium diphtheriae. Toxinet som bakterien skapar är skadligt för flera av människans organ. Genom bättre hygien och allmänna vaccinationer (sedan 1950 ingår den i barnvaccinationerna) har difteri blivit ovanligt i Sverige. Sjukdomen är fortfarande vanligt förekommande i många utvecklingsländer och under senare år på grund av sänkt sjukvårdsstandard har den ökat i flera östeuropeiska länder, bland annat i Ryssland och Ukraina.

Muraren Karl Johan Möller dog 1893 och Anna Hansdotter Möller blev ensam. Men inte länge, för år 1894 flyttade Ernst Enoch Ludvig Andersson till Änghem och in hos Anna Hansdotter, alltså ett år efter att den förra mannen dog. Ernst Enoch var född i Ekeby 1869 och han kom från Smedhem på Götviks ägor, där han står som skomakare. Anna Hansdotter var född i Hille Gävleborgs län 1851. Så det innebär att Anna Hansdotter bytte från en man som var 23 år äldre - alltså han som dog - till en man som var 18 år yngre…

Anna Hansdotter och Ernst Enoch fick en son; Ernst Georg Sixten 1894, och strax innan födelsen så gifte sig paret.
Ernst Enoch Andersson och Anna Handotter Möller flyttade ut från Änghem år 1899, men inte långt bort. De slog sig ner i Bärlangsstugan, några hundra meter åt Bärbäckshållet! Den stugan fick en minnesskylt år 1991. I Bärlangstugan stannar de också bara ett år, de flyttar sedan vidare till Björkbacken under Öringe.
Och i kyrkboken under Björkbacken såg jag förresten en intressant sak vid deras namn, alltså vid Ernst Enoch Andersson och Anna Handotter. Det står: ”i september månad 1904, av pastor enskilt varnad för oenighet”. Så det verkar som att paret hade lite svårt att hålla sams! De flyttar sedan vidare till Åsbo socken. År 1904 bosätter de sig på Örvadet under Ingemarstorp, och år 1908 flyttar de in till Boxholm och ”Sandbacka no 9”. Han står där som skomakare. Men den där noteringen om oenighet följer med i kyrkböckerna…

Där kunde ju historien tagit slut om skomakare Enoch och Anna Hansdotter Möller och sonen, men jag kollade också i en efterföljande församlingsbok, och fick se att år 1910 flyttade familjen till Åtvid! Man får tro att de var eniga om att flytta till Åtvid… Jag hittade familjen i församlingsboken 1905-1910 i Åtvid municipalsamhälle. Ernst Enoch står som skomakare och vid sonen står det ”icke konfirmerad”

Men tillbaka till Änghem! Man kan undra hur stor stugan var under 1880-talet, för förutom Karl Johan Möller och Anna Hansdotter, bodde andra par också i Änghem. Till exempel arbetaren Johan Peter Fredriksson och hustrun Klara Matilda Persdotter. Hon var tidigare piga i Bärbäck skattegård, och han kom från Svanshals. De flyttade vidare till Lokarp samma år.

En annan familj flyttade till Änghem 1887 och bodde i backstugan i fem år. Det var Klas Henrik Ekström och hustrun Edla Mathilda Andersdotter. Tre småbarn hade de också, även om en dotter dog efter en knapp månad. De kom från Höjden (även kallad Svensberg) under Dala år 1887 och flyttade 1892 vidare till Bärbäcks grenadjärtorp. Där dog ytterligare en dotter för paret. I dödboken står det så här:
Hildur Eugenia, dotter af arbetaren Klas Henrik Ekström från Bärbäcks ägor, och hustru Edla Mathilda Andersdotter. 6 år, 8 månader, 27 dagar. Scharlakansfeber!

De sista som bodde i Änghem under Bärbäck var:
Anders Johan Salomonsson Widell och hustrun Kristina Sofia Johansdotter. Han var född i Slaka 1855 och hon i Ulrika 1850. De hade med sig en son till Änghem, Karl Erik född 1885.
Paret bodde inte länge i Änghem. De kom till stugan 1899 och flyttade ut redan året efter. Man kan ju undra hur de hamnade här för han var alltså född i Slaka och hon i Ulrika, men innan de kom till Änghem var de skrivna under Bleckenstad frälsegård. Han står där som statdräng. Så i Änghem fick de kanske något eget...

Men redan året efter, alltså år 1900, flyttar paret och deras pojke ut från Änghem, och de flyttar då till Öringe färgeri och spinneri och där står mannen som arbetare. Och detta var de sista som bodde i Änghem under Bärbäck. Vad som sedan hände med stugan vet vi inte, kanske den stod och förföll ett tag, eller så revs den direkt.

Anders Johan Salomonsson Widell och Kristina Sofia Johansdotter och sonen Karl Erik står sedan skrivna i Bärlangstugan under Bärbäck, men år 1901 flyttar familjen till Rinna. Deras vidare öden var det lite svårt att följa eftersom det saknas någon åtkomlig inflyttningsbok för Rinna år 1901.

Klas

Lundstorp eller Kojan på Öringe Augments ägor

Av Gunilla Kindberg

De första som bodde i Lundstorp, eller Kojan som det först kallades, var änkan Sara Gabrielsdotter och hennes dotter Stina Olofsdotter. Stina föddes 8/9 1787 på Boarps ägor. Fadern var avskedade soldaten Olof Sandström och modern Sara Gabrielsdotter. År 1792 28/1 avled Stinas far av bröstsjuka. Familjen bodde då i Hästhagen på Boarps ägor. Samma år som fadern avled flyttade Stina och hennes mor till Kojan på Öringe ägor. Det var vid den tiden bara en kolarkoja. Modern avled 1812 av bröstsjuka 66 år gammal.


År 1815 den 11 november vigdes stenarbetaren Johan Westerlund i Björkbacken och Stina Olofsdotter i Kojan. Westerlund flyttade till Stina i Kojan, eller Lundstorp som det senare kallades, och paret stannade här hela sitt liv. De fick 4 söner och 1 dotter som hette Anna Maja. Mer om henne senare i texten.
En son var tillsagd av prästen att vara lydig och att lära sig läsa.

Johan Westerlund dog 1835 och då skrev prästen i dödboken.

Död 1835 5 maj.
Johan Westerlund från Öringe ägor. Född i Länghem socken i Västergötland 1766. Gift 1815 med efterlevande Stina Olofsdotter. ? barn leva. Byggde, odlade och satte stengärds? på en plats där förut varit kolkoja. Arbetade för sin och de sinas bärgning medelst stenarbete och slutligen tjärkokning. begravdes 10. Lungsot 69 år. Gift.

Stina levde till 1862 och då var det bara dottern Anna Maja Westerlund som hade överlevt modern.

Om Stina skrev prästen:
Död 1862 17 maj, begravd 25.
Olofsdotter Stina. Stenarbetareänka från Fattighuset. Född i Ekeby 1787 8/9. Dotter af avskedade. grenadjären Olof Sandström vid Boarp och hustru Sara Gabrielsdotter. Gift 1815 11/11 med stenarbetaren Johan Westerlund från Västergötland, som anlade Lundstorp under Öringe. Med honom 4 söner 1 dotter af hvilka den senare, gift i Lundstorp efterleva. Änka 1835 5/5. De 2 sista åren Fattighjon. 74 år 8 månader 9 dagar. Änka. Dog av slag. Sid 1:517

Dottern, Anna Maja Westerlund, kom även hon att bo hela sitt liv i Lundstorp.

Hon födde 4 barn utom äktenskap, alla i Lundstorp.
Amalia Augusta 1839 18/6 Fadern uppges vara vagnmakaren Adam i Öringe, Åsbo.
Josef Alfred 1841 15/2 Fadern uppges vara vagnmakaren Adam i Öringe, Åsbo. Vistades i Hermanshult i Mjölby. Fadern ville kalla honom Albin.
Carolina 1845 26/7 Fadern Carl Fredrik Bengtsson i Hammarshult.
Salomon Leonard 1854 6/4 död 1856 av bröstsjuka. Fadern ej uppgiven.

År 1858 gifte hon sig med drängen i Slägghult Johannes Nilsson Strömstedt, som var renhållningsarbetare.

Med honom fick Anna Maja ytterligare två barn
Carl Johan Edvard 1860 22/6 död 1860 27/6 av slag
Anders Fredrik 1862 1/3 flyttade till Amerika 1881

Anna Maja Westerlund avled 1894 77 år gammal.
I oktober samma år gifte änklingen om sig.

Johannes Strömstedts andra hustru Anna Lena Andersdotter var född i Västra Harg. Hon avled 23/11 1902 och Johannes 15/3 1906.

Nu blev Anna Majas dotter, som hette Carolina Westerlund, ensam kvar på stället. Hon uppges vara dövstum i husförhörslängderna. Även hon fick barn utom äktenskap.
Dottern Hilda Fredrika föddes 1878 10/11. Hon dog knappt 3 år gammal. Fadern uppgavs vara före detta spinnaren Hagström i Öringe.

År 1923 avled den före detta fabriksarbeterskan Carolina Strömstedt (Westerlund) från Lundstorp under Öringe Augment 78 årgammal.
Dödsorsak var ålderdom enligt läkaren Nils Möller i Boxholm.
(Ekeby AII:6. 1913-1927 Karolina Strömstedt f d fabriksarbeterska. Död 16/10 1923.)

Efter att carolina avlidit har ingen mer bott i Lundstorp. har ingen bott i Lundstorp.


Här följer mer fakta om Anna Maja Westerlund.

Disciplinmål

1841 7 juni.
Rydberg erinrar, att avstyra det Tit Hessling ej måtte låta framkalla pigan Westerlund och modern.

1841 12 juli.
Brev till Löjtnant Brogren, att pigan Anna Maja i Lundstorp (av Adams hustru i Örevadet) uppgets sedan 1836 levat liderligt med Adam och att Adam senaste tiden varit sjuk, i dag åter funnits i Lundstorp. Nu bad jag att i löjtnantens närvaro få nedkalla Westerlundskvinnan, Adams hustru (och om möjligt Adam). Rings hustru (som också håller krögeri), Munter och hustru i Långstorp, Johan Rydberg och Hessling, antingen till nästa lördag eller fredag 8 dagar. Jag bad att löjtnanten och patron skulle tillåta att Westerlundsfolket finge flytta annorstädes på godset.

1841 19 juli.
Sven Larsson i Öringe lovade hitbuda Anna Maja Westerlund.

1845 5 oktober absolverades AnnaMaja vid enskild skrift efter 3dje resan lönskaläge. Absolveras - få syndernas förlåtelse.

1845 10 oktober.
Anna Maja Westerlund här. Tillsagd att hon kan hända bli tilltrå för 3:dje gången lägersmål. Förmanade henne att till Gud återvända.


1843. Göstrings Häradsrätt AIa:113, sidan 808.

Förteckning för Urbota Brott vid Göstrings Lagtima vinterting.

§ 148. På åtal av Kronolänsman Fjätterström är hustru Anna Stina Andersdotter i Örevadet dömd för hemgång (hemfridsbrott) hos änkan Westerlund och hennes dotter, för slagsmål därstädes, för slagsmål hos änkan Ekdahl på Örevadet, för fönsters inslående därstädes, för det hon i oträngt läge höjt och hotat med en yxa och för utspridande av på liv och ära gående rykte om änkan Ekdahl, att i en bot för alltsammans straffas med Tjugoåtta dagars fängelse vid vatten och bröd i Länshäktet, att inför rätta göra änkan Ekdahl offentlig avbön och att mista äran. Dock är utslaget härom underställt Höglovliga Kungliga Göta Hovrätts vidare prövning.

Av Gunilla Kindberg