Torpmärkningen den 28 maj 2008

Lilla Pölen (under Hester) och Timmerötorp (under Norra Timmerö) försågs med minnestavlor.

Torpmärkning 101 och 102 ägde rum i Ekeby socken onsdagen den 28 maj. Detta var en riktigt härlig försommarkväll. Torpmärkningarna har ju genom åren haft väldigt olika väder, även om regn har varit ovanligt. Men visst har det hänt att det regnat! Men denna onsdag kunde vädret knappast vara bättre. Solen sken, och det var varmt, dock inte olidligt varmt. Vädret gjorde gjorde säkert att det lockade att deltaga på en torpmärkning. För intresset var riktigt bra, med omkring 30 närvarande personer. Några fanns på plats endast vid första torpet vi märkte ut, men å andra sidan tillkom några som endast fanns på plats vid det andra torpet.

Första objekt som märktes ut var Lilla Pölen. En liten stuga som en gång låg alldeles intill vägen bara, ett stenkast från nuvarande torpet Pölen. Det vill säga på Hesters ägor och vid vägen mot Stekanäs. Spåren efter lilla Pölen är tydliga. En hög efter spiselmuren finns på platsen, där finns nämligen många bitar efter tegel.

Vid Lilla Pölen hälsade Lennart Johansson välkommen till årets torpmärkning. Han var glad över det goda intresset och förklarade upplägget för kvällen. Först så göts stolpen på plats. "Bruksmännen" från Götevi hade som vanligt med sig murbruk (därav namnet "bruksmän"). Sedan lämnades ordet över till Birger Ekström som hade en hel del att berätta om torpet Lilla Pölen. Sist boende lämnade den lilla stugan 1888, vilket också framgår av skylten.

När Birger var klar packade vi åter in oss i bilarna för kvällens andra och sista utmärkning. Nu var det dags för Timmerötorp att få en minnesskylt. Timmerötorp låg på Norra Timmerö ägor (inte Södra Timmerö som jag annonserat). Den exakta platsen för detta torp har inte varit helt enkelt att fastslå, det finns nämligen ingen hög efter spismuren. Men efter jämförelse med gamla och nya kartor så förstod vi att vi var så nära som det går att komma. Och där fanns ju också en tydlig kant efter en tänkbar husgrund. Vi var också på platsen några dagar innan utmärkningen för att röja undan sly och gamla träd och då passade vi också på att gräva hålet för stolpen. Och då hittade vi flera tegelflisor, ett bevis för att vi var rätt!

Stolpen vid Timmerötorp göts fast, i Ekeby sätter vi ju fast stolparna rejält! Efter detta så lämnade Lennart över ordet till Hans Egeskog, kvällens andra gästberättare. Hans är en släktforskare boende i Kalmar! Han var tidigare redaktör för tidningen Släkthistoriskt forum (som de flesta släktforskare i landet känner till). Ansvaret för ÖGF-lövet har han kvar. En tidning som ges ut av Östgötska Genealogiska Förening. Han tillbringade många av sina barndoms somrar i Kröcklekulla, och cyklade ofta förbi på landsvägen utanför Timmerötorp på väg till simskolan i Timmerö. Detta utan att veta att han haft förfäder boende i skogen utefter cykelvägen... Detta berättade bland annat Hans Egeskog denna kväll. Det var en hel del livsöden han berörde, människor som bott i Timmerötorp. Till exempel Sven Månsson Hultman, en förfader till Egeskog, och hans namn lever ju kvar än i dag. Hultmans udde står det även på moderna kartor vid udden mellan Svartån och Lillån. Hans Egeskogs berättande var mycket intressant och att få lite historia om platserna som märks ut sätter förstås extra krydda på en torpmärkning.


Nu började vi förstås bli fikasugna, och då Egeskog berättat färdigt om Timmerötorp (där den sist boende flyttade 1883 eller 1884, det är lite osäkert) förflyttade vi oss till den öppna ängen för fika. Och alldeles intill en före detta jordkällare. Själv tror jag den hört till Timmerötorp, även om vi inte kan vara helt säkra på detta. Men någon annan jordkällare har vi inte hittat, och flera byggnader låg ju från torpstugan ut mot ängen och denna jordkällare. Det är alltid svårt att "tänka bort" skogen när man funderar på hur det kan ha sett ut vid torpruiner förr i tiden.


Kvällen var skön så ingen hade bråttom hem. Om ett år är det dags för en ny torpmärkning. Då ska vi till norra halvan av Ekeby socken. Vilka objekten blir då är förstås inte bestämt, men Kärrstugan under Götevi och Fjättmunna södergårds soldattorp ligger bra till.


Klas

Här följer bilder från torpmärkningen:

 

 

På följande kartbit framgår var Lilla Pölen och Timmerötorp var belägna:

 

På den gamla häradskartan från 1870-talet finns Timmerötorp redovisat:

 

Liksom Lilla Pölen

 

Det finns många odlingsrösen kring Timmerötorp, men tyvärr är det svårt att se den exakta platsen var torpet legat. Ofta kan man finna en hög efter spiselmuren vid torpruiner, men vid Timmerötorp finns inget sådant kvar. Däremot kan man se en stenlagd linje, som säkert kan vara efter torpargrunden. Och vid grävning för stolpen hittade vi tegelflisor! Så att platsen är rätt är ingen tvekan. Det är bara att jämföra häradskartan med nedanstående karta (där jag lagt in Timmerötorps byggnader med utgångspunkt av häradskartan:

Tillbaka till startsidan