Torpmärkning Ekeby socken, onsdagen den 21 maj 2014

Ett 25-tal vittnen när Hultstugan och Södra Lagnebrunna skyltades

 Boxholms OK och Ekeby Hembygdsförening har sedan 1968 ansvarat för torpmärkningar i Ekeby socken och sedan 1999 är Föreningen Krafttaget medarrangör till dessa arrangemang. Av tradition genomförs torpmärkningen en onsdagskväll i slutet på maj, och då brukar två (ibland tre eller fyra) före detta torp, backstugor, gårdar etc förses med minnesskyltar där de legat.

Årets torpmärkning bestämdes till onsdagen den 21 maj. Med facit i hand ett väl valt datum, för bättre väder går knappast att önska sig! Vi beslöt oss för att sätta upp två skyltar i år, och det innebar att den 115:e och 116:e skylten denna onsdag kom upp i skogen! Det är klart att objekten som kan markeras blir allt färre, men vi tar ett år i taget, men någon gång kommer det förstås att bli ett stopp! Årets objekt tycker jag dock det var riktigt trevligt att få skylta.
Vi tog oss först till Hultstugan och som ligger några hundra meter från det före detta soldattorpet Hultet, och som i sin tur ligger ett par kilometer väster om Lilla Bäck. Jag kan tycka det är lite märkligt att ett så pass tydligt torp som detta inte har fått en skylt tidigare. Det är ju kring Hultstugan det finns en mängd väldigt egendomliga stenformationer uppbyggt kring där stugan legat, och enligt vad som sägs så var det en tokig före detta soldat som byggde dessa "försvarsanläggningar".

Nästan 25 personer var vi som närvarade då Hultstugan skyltades. Undertecknad hälsade välkommen och jag hade också studerat husförhörsböckerna och kunde därför berätta lite fakta om stugan.
I husförhörs-boken för Ekeby som sträcker sig över åren 1870-1878 stor det vid torpet Hultstugan "raserat". Torparen hette Jonas Persson och det är nog förklaringen till att stugan också kallats för Jonastugan. Den lilla vägen intill är skyltad Jonavägen, men i husförhörsboken är alltså namnet Hultstugan, och där finns inte namnet Joastugan angivet någon-stans.
Torparen Jonas Persson var född i Åsbo 1808. Hustrun Sara Lena Anders-dotter var också född i Åsbo, året var 1816. De hade en son också som bodde i stugan och som var född 1854, Carl Otto hette han. I tidigare husförhörsböcker framgick att paret hade åtminstone fem barn, men de flesta hade ju lämnat boet tidigare.
Jonas Persson, hustrun Sara Lena och sonen Carl Otto stack till Norra Amerika. Sonen 1872, och föräldrarna fyra år senare.

Husförhörsböckerna kan ju ibland ge en del annan information. Vid torparen Jonas Persson såg jag en intressant anteckning i kyrkboken. Det stod: "25/4 -62 Varnad för oenighet med hustru Lind". Hustru Lind, det var en hustru till soldaten i Hultet vid den tiden. Där bodde då Johannes Lind och hustrun Brita Carin Andersdotter. I kyrkboken framgår att dessa också var varnade. "Makarna flera gånger enskildt famt…? (ser ej vad det står) inför kyrkoråd varnade för oenighet" står det.

Husförhörsboken innan ovanstående bok sträcker sig mellan åren 1862-1870. Även i den går att läsa om oenighet. Framförallt är det noterat vid paret i Hultet, Johannes Lind och hustru Brita Carin. I boken står det noterat vid detta par: "21/10 -58 inför kyrkorådet varnade för oenighet inbördes och med grannar." Det står också "25/4 62 varnats för oenighet och med Hultstugan".

Tydligen hjälpte det inte att de fick varningar av kyrkorådet… Brita Carin dog 1872, så sedan var det kanske slut med oenigheten. Paret i Hultstugan emigrerade ju dessutom till Amerika 1876.

Vad gäller Hultstugan så kom faktiskt ytterligare en familj dit efter att föregående familj stuckit till Amerika. Det var Carl August Carlsson (och som också fick namnet Lind sen) och hustru Emilia Johansdotter. De var födda i Ekeby 1855 och 1857. En dotter fick de 1876, Emili Elisabeth. De flyttade till Hultet sju månader efter att de kom till Hultstugan, 1876 var ju året.

Naturen vid Hultstugan är väldigt vacker, det växer en hel del liljekonvaljer strax intill. Detta faktum, samt det ljumma härliga vädret i kombination med att göken gal något väldeliga gjorde att det kändes lite motigt att hoppa in i bilarna, men det var ju tvunget, vi skulle ju förflytta oss till nästa objekt som skulle märkas.

År 1977 så sattes det upp en minnesskylt vid Norra Lagnebrunna. Det stod länge på den skylten att den sista brukaren avflyttade 1897, men jag tvivlade länge på riktigheten i detta. På häradskartan som togs fram på 1870-talet finns inget spår av Norra Lagnebrunna så för några år sedan bad jag Gunilla Kindberg att kolla upp detta. Jag fick snart beskedet att årtalet på skylten var fel, så numera sitter det en ny skylt vid Norra Lagnebrunna och med årtalet 1850 för den sista brukaren. Detta årtal står det också på den skylt som nu berättar var Södra Lagnebrunna legat. Vi tyckte det kunde vara dags att skylta även den gården. I husförhörsboken framgår det tydligt när Södra och Norra Lagnebrunna lades ned. Det står så här: "1850 Norra och Södra Lagnebrunna sammanbyggda och häfdas tillhopa"

Södra Lagnebrunna låg ute i hagen mellan nuvarande gården Lagnebrunna och Nyhem. På Riksantikvarieämbetets hemsida "Fornsök" kan man läsa om en arkeologisk undersökning som gjordes på platsen år 2004, och man fann då tegelrester med mera som sannolikt kommer från Lagnebrunna gamla gårdstomt (enligt dokumentet som skrevs då). Kjell Wiström, som ju bor i Nyhem, kunde också berätta att hans far pratat om att det växte syrénbuskar förr på platsen.
Idag är det hage/betesmark där Södra Lagnebrunna legat så där kunde vi ju inte placera en stolpe med minnesskylt. Därför valde vi att sätta stolpen alldeles intill vägen och på skylten står det: "Ute i hagen låg tidigare gården Södra Lagnebrunna". Jag tycker att detta blev riktigt bra och trafikanter kan stanna till och läsa på skylten och få information om att det förr i tiden fanns ett Norra och ett Södra Lagnebrunna.

När även dagens andra stolpe förankrats med murbruk tog vi oss in i hagen på andra sidan vägen för att plocka fram matsäcken. Undertecknad berättade om våra tankar kring att uppmärksamma Södra Lagnebrunna med en skylt samt om vad som kom fram vid den arkeologiska undersökningen liksom vad kyrkböckerna berättar. Kvällen var ju helt otroligt skön, och platsen för fikat har väl sällan varit vackrare och mer lämplig. I maj 2015 är det dags för nästa torpmärkning. Då kanske det kan vara dags att sätta en skylt vid Oxhultet. Torpet Kärret norr om Ljungby är ett annat objekt som skulle kunna skyltas. Den stugan "försvann" för inte alls länge sen, idag står bara en skorsten kvar.

Klas

Se bilder från utmärkningen av Hultstugan och Södra Lagnebrunna