Torputmärkningen, onsdagen den 17 maj 2017
En
före detta gårdsplats samt före detta gästgivaregård markerade
Vi tar ett år i taget numera vad gäller
torpmarkeringarna men även i år hittades två riktigt bra objekt
att markera, det tycker jag själv i alla fall. Platserna där
Ljungby tidigare legat samt Dala gästgivaregård var ju absolut
värda var sin minnesskylt. De blev därmed det 120:e och 121:a
objektet som skyltats i Ekeby socken sedan starten 1968.
Det regnade en del på förmiddagen den 17 maj, alltså datumet för årets
torpmärkning. Det var ett välbehövligt regn, men vi var förstås
glada över att regnet upphört till kvällen, för då var det dags
för torpmärkning igen i Ekeby socken. Det är tradition sedan
lång tid tillbaka att genomföra torpmärkningen en majkväll och
att då sätta upp ett par skyltar. Vid enstaka tillfällen har tre
eller fyra skyltar satts upp också.
Numera är givetvis det mesta markerat, men vi tar ett år i taget
och funderar under året på vad som kan vara lämpligt att markera
och i år blev det alltså en gårdsplats och en gästgivaregård.
Det må av praktiska själ kallas för torpmarkering men det finns
ju faktiskt andra objekt som är värda att markera än just torp.
Ljungby gamla tomt har funnits i tankarna länge. Den har nog
inte setts så lämplig att markera men skylten behöver ju inte
sättas precis vid en husgrund, utan man kan göra som vid Södra
Lagnebrunna, det vill säga sätta skylten vid vägkanten och på
skylten skriva "Ute i hagen låg tidigare..." Så gjorde vi också
vid Ljungby gamla tomt.
Platsen finns med på kartor där den är inringad och på dessa står det
med kursiv stil "Ljungby gamla tomt". Platsen granskades av
arkeologer den 6 november 1981 och finns med på
Riksantikvarieämbetets sida "Fornsök". Där kan man läsa detta om
platsen:
Bebyggelselämningar, belägna inom ett ca 160x80 m st (NNV-SSÖ)
område, bestående av 9 husgrunder. Av dessa har 4 eldstadsrester
, 3 är sannolikt efter bostadshus och 1 efter smedja. Ett av
boningshusen har varit en parstuga. I övrigt troligen ladugård-
och uthusgrunder. I områdets västra del är två dammanläggningar,
delvis kringgärdade av stenskoning. Tomtområdet begränsas av
åker i syd och öst och delvis i norr, samt av körväg i väst.
Ljungby omnämnes första gången år 1321. (OAU). Ljungby finns
medtaget på äldre kartor: Arealavmätning 1708. Ljungby Bys Åker
och Ängdelning uti Ekeby socken 1766.
Avresa till Torpmärkning skedde från Parketten, men det gick
också bra att möta upp vid Ljungby gamla torp. Intresset var
riktigt bra, för jag räknade till att vi var omkring 20 personer
som närvarade när kvällens första skylt kom på plats.
När skylten vid Ljungby gjutets fast satte sig de närvarande i
sina fordon för transport till nästa plats, nämligen Dala. Där
bor i dag Viktor Karlsson och Therese Svensson och det är
Therese som vi arrangörer haft kontakt med och frågat om det var
okej att sätta en skylt vid före detta gästgivaregården. Skylten
hamnar ju tätt inpå parets bostad, gästgiveriet låg mellan
bostadshuset och ett uthus. Therese har dock försäkrat att det
varit helt okej med en skylt, de tycker det är spännande med
gästgiveriet och de vill gärna veta mer.
Så mycket vet vi dock inte om Dala gästgiveri. Men det finns en
bok som Kaj Källström skrivit och som heter Östgötska
gästgivargårdar och där är självklart Dala Gästgiveri upptaget.
Där i kan man läsa om en kungörelse den 7 maj 1879:
Att, inom Göstrings härad, Björke och Skärlunda
gästgivargårdar må på så sätt samtliga vederbörande tillstyrkt
indragas, men däremot det jämväl väckta förslaget om indragning
av Dala och Hesters gästgivargårdar och, under förutsättning av
bifall därtill, om inrättande av en skjutsstation vid Boxholms
järnvägsstation icke nu må bifallas eller föranleda annan
åtgärd, än att gästgivaregårdarna vid Dala och Hester för
framtiden må till skjutsstatiner förändras.
Vid året 1894 står följande:
Skjutsstationerna vid Dala och Hester har, som för allmänna
samfärdseln inte vidare behövliga, indragits från och med 1894
års ingång. I stället har en ny sådan inrättats vid Boxholm i
Ekeby socken.
Gården Dala är en vacker plats och det var ju perfekt att
avsluta kvällen med fika på gästgivaregårdens kullar. Gott om
parkering fanns det dessutom vid platsen. Regnet hade som sagt
upphört, och betydligt varmare vindar hade börjat dra in över
landet, så kvällen var riktigt ljummen och skön. Termometern i
bilen visade 17,5 grader i bilen på väg hem från utmärkningen.
Den sköna kvällen gjorde att ingen hade bråttom att dra sig
hemåt. Vid Dala var vi dessutom fler som bevittnade när stolpen
med skylt kom på plats, jag räknade till nästan 30 personer.
Undertecknad hade med sig ett par gamla kartor som de närvarande
kunde ta del av. En över Ljungby där man kunde se gården ligga
på den gamla platsen, kartan gjordes i samband med storskiftet
1766. Den andra kartan var över Dala ägor och den var från 1778.
Fikat intog vi vid kullarna där gästgivargården en gång legat.
Undertecknad läste den fakta som kan hittas i boken och som ni
kan ta del av ovan. Samtidigt framkom det också att virket från
den gamla gästgivaregården kom till användning i Mjölby. Det
användes till en byggnad på Magasinsgatan där en
karamellfabrikör använde virket. Den byggnaden finns dock inte
kvar idag.
Det blev en bra bra och trevlig kväll, och vi får väl tro att
det bli så även år 2018. Då är det 50 år sedan torpmärkningarna
drog i gång i Ekeby socken, så då måste vi självklart se till
att hitta objekt att markera. Det vet jag att det också finns
för det är dykt upp ett mycket spännande objekt att markera mest
av en slump ganska nyligen. Det
handlar om Wigersberg och det låg på allmänningen mellan Lilla
Bäck och Brännbålskärr. I Wigersberg bodde Sven Wiger och han
var häradsprofoss. Hans uppgift var till exempel att piska de
som blivit dömda till spöstraff. Visst låter det som en
spännande plats att skylta...
Klas Johansson
Se bilder från utmärkningen av
Ljungby gamla tomt och Dala gästgivargård.
|